Rätt kompetens i hela flödet
Den lilla ögonmottagningen vid Landskrona lasarett kämpar som så många andra verksamheter med att rekrytera och behålla specialistkompetens – och lyckas. Lösningen är att använda rätt kompetens i hela operationsflödet, vilket avlastar kataraktkirurgerna från många onödiga uppgifter.
Det är fikastund på ögonmottagningen och operationsteamet är samlat. På bordet i det ljusa lunchrummet som vetter mot en park, står en ask med choklad och skålar är fyllda med frukt.
– Ögonmottagningen är en riktig pärla. Här finns ett fantastiskt teamwork som verkligen fungerar. Jag har ju jobbat på andra offentliga kliniker tidigare och skillnaden är stor. Här finns tillgång till resurser och arbetsprocesser som avlastar mig som läkare. Jag orkar och hinner mer, säger Agnieszka Howoruszko, överläkare och specialist i ögonsjukdomar.
Hon har arbetat på mottagningen sedan 2016 och är en av tre operatörer som genomför kataraktkirurgi.
– Arbetsmiljön är bra, mycket tack vare det effektiva flödet. Det är också välbemannat jämfört med många andra ställen jag varit på. Personalomsättningen är låg och kompetensen hög, de som arbetar här kan verksamheten. De förstår alla moment och kan förklara för våra patienter vad vi gör på ett jättebra sätt. Patienterna blir väl förberedda och vet vad de kan förvänta sig, både före och efter operationen. Det skapar ett lugn, säger hon.
Det finns risker med att gå för långt i besparingar och effektiviseringar, menar Agnieszka Howoruszko. I slutänden kan det orsaka många problem och frågor som tar tid att hantera. En välbemannad mottagning kan mycket väl spara både tid och pengar.
– Mottagningen har exempelvis medicinska sekreterare som tar hand om diktaten vid operationer. Vi har arbetsblad som följer patienten i operationsflödet och som ligger till grund för ett standarddiktat. Det är smidigt och avlastar mig som läkare.
Journalmallen har en förutbestämd bastext och operatören kan sedan göra tillägg om så krävs.
– Diktatet görs direkt när jag har opererat och om det är något som är utanför standardförfarandet går det snabbt att komplettera texten, säger Agnieszka Howoruszko.
Ögonmottagningen är med i det Nationella kataraktregistret och deltar även i Marsstudien varje år. Rapporteringen till kvalitetsregistret hanteras av en operationsundersköterska.
– Jag behöver inte fylla i en massa papper eller ägna mig åt onödig administration, vilket innebär att jag får mer tid att fokusera på mina huvuduppgifter.
I arbetsbladet finns även en kryssruta för om patienten behöver operera sitt andra öga. Innan patienten lämnar mottagningen kan en ny operationstid ges tillsammans med annan viktig förberedande information. Tidsbokningar hanteras av undersköterskorna på mottagningen. Därmed får sjuksköterskorna mer tid till patientarbete, menar Elisabeth Andersen, enhetschef för ögonmottagningen.
– På det här sättet slipper vi skicka kallelser och patienten får snabbt komma tillbaka för nästa operation. Vissa patienter kan få stora svårigheter med att hantera sina glasögon efter att ha opererat det ena ögat och vill inte vänta i flera veckor för att operera det andra ögat.
Vårt sätt att konkurrera är att optimera kompetensenElisabeth Andersen, enhetschef
I mars 2012 infördes Vårdval Skåne, vilket innebär att patienter med gråstarr kan välja valfri klinik för operation.
– Min uppfattning är att vårdvalet delvis urholkar ögonsjukvården. Ögonläkare utbildas vid universitetssjukhusen och sedan försvinner många till privata aktörer som kan erbjuda löner som vi omöjligt kan konkurrera med. Dessutom ställs olika krav på privata och offentliga verksamheter. Vårt sätt att konkurrera är att optimera kompetensen, ha smarta arbetsflöden, ge service och avlasta våra ögonläkare, säger Elisabeth Andersen.
Arbetsprocessen RAK, rätt använd kompetens, i hela operationsflödet är gynnsam för inte bara den opererande läkaren utan för hela teamet, menar hon.
– Vi har medarbetare som tar hand om patienterna i en lugn miljö, vilket gör att de blir mindre stressade. Det leder sannolikt till att vi får färre samtal och onödiga besök postoperativt.
Ett annat exempel på RAK är att mottagningen sedan flera år har en anställd ortoptist som utför ögoninjektioner på delegering av läkare; syftet med injektionerna är att stoppa kärlförändringar i det åldrande ögat.
– Vi har även optiker anställda. Det är svårt att rekrytera ögonsjuksköterskor, bristen är stor. Nu har vi arbetat med optiker i flera år och det fungerar väldigt bra. Deras kompetens kan användas vid förundersökning inför gråstarroperation och att bedöma och selektera patienter i nära samarbete med våra operatörer. Det spar mycket tid och resurser.
Ögonmottagningen, som rymmer både allmänögonsjukvård och kataraktkirurgi, har medvetet valt att inte skära ned på personal. Elisabeth Andersen är övertygad om att det i längden är mer hållbart.
– Vi har i stället effektiviserat vårt flöde. Vi är välbemannade, vilket är vår största styrka. Vårdpersonalen ska hålla i längden och känna motivation när de går till jobbet. Mig veterligen har vi inte haft några sjukskrivningar på grund av stressrelaterade symtom, trots att produktionen är hög. Vi genomför cirka 15 operationer om dagen.
Inne på operationssalen arbetar en sjuksköterska och undersköterska som stöttar och avlastar operatören.
– Våra sköterskor är kvar på operationssalen och springer inte ut och in för att ta hand om andra sysslor. Det minskar stressen och risken för misstag.
Elisabeth Andersen visar de olika arbetsstationerna i flödet. Det är nära mellan väntrum, mottagningsrum, operatörens administrativa enhet, operationssal och ”disken” med sterilenhet och autoklav. Från disken finns ett fönster, ett genomräckningsskåp, mot operationssalen som har ljusinsläpp från stora fönster.
– Närheten till varandra och de olika stationerna gör det enkelt och smidigt. Vi ser också till att medarbetare får rotera mellan stationer, dels för variationen, dels för kompetensutveckling. Vår största oro inför framtiden är dock kompetensförsörjningen av specialistläkare. Konkurrensen är hård.