”Rapporter om vårdskador behöver följas upp bättre”
Antalet patienter som farit illa av sjukhusens platsbrist är betydligt större än vad som syns i statistiken. Det beror på systemfel vid rapportering av vårdskador, anser läkarfacket i Stockholms län.
– När man gjort en rapport får man ingen bra återkoppling vare sig från it-systemet eller från landstinget, säger Yvonne Dellmark, föreningens ordförande.
Hälften av alla läkare känner till minst en patient som fått en vårdskada på grund av platsbrist under det senaste året. Fyra av tio har avstått från att rapportera en vårdskada. Det visade en arbetsmiljöenkät från Karolinska universitetssjukhusets läkarförening som presenterades i går.
– Jag tror att vi ser toppen av ett isberg. Rapporterar man inte stora problem så rapporterar man inte små, säger Yvonne Dellmark, ordförande läkarföreningen.
Enkäten har besvarats, helt eller delvis, av 1 600 av de cirka 2 500 läkare som är anställda vid Karolinska i Solna eller Huddinge.
Nästan 80 procent svarade att de någon gång under det senaste året ”handlagt en eller flera patienter på ett icke tillfredsställande sätt” på grund av vårdplatsbrist.
Att vårdskadorna inte anmäls i rätt omfattning speglas, enligt Yvonne Dellmark, av att 70 procent av läkarna inte anser att avvikelserapportering leder någon förändring.
– Arbetsgivaren har uppfattningen att det inte finns några risker för patienterna eller i arbetsmiljön om det inte finns inrapporterat i systemet. Det är viktigt för landstings- och sjukhusledningar att känna till att många avvikelser aldrig rapporteras.
Att läkarna avstår från att anmäla många avvikelser beror dels på själva webbtjänsten Händelsevis, dels på landstingets system att hantera rapporterna, anser Läkarföreningen.
– När vi skriver en rapport i Händelsevis går den till vår närmaste chef som sedan avgör om den ska skickas vidare eller inte. Vi får aldrig veta om någon uppföljning har skett eller se statistik för hur det ser ut på andra håll. När man gjort en rapport får man ingen återkoppling annat än vem som handlagt ärendet, vare sig från it-systemet eller från landstinget, säger Yvonne Dellmark.
– Om läkarna inte ser resultat av sina incidentrapporter så prioriteras patientarbetet på bekostnad av det man upplever som onödig administration.
Viljan att rapportera vårdskador är sannolikt lika låg på alla akutsjukhus i Stockholms läns landsting, enligt Läkarföreningen, eftersom alla använder Händelsevis.
– Det är ett systemfel vid rapportering av vårdskador som är viktig att diskutera.
Liselott Panthell Åkerlind är förvaltningsledare för systemet Händelsevis på landstinget.
– Systemet har en hög återkopplingsgrad. Rapporten går i väg till närmaste chef eller någon annan som utsett för att handlägga ärendet. När handläggning sker och när den är slutförd skickas automatiskt en e-post till rapportören. Som rapportör har man även möjlighet att själv logga in i systemet och följa sitt ärende.
Händelsevis vidareutvecklas i nära samarbete med användarna, säger hon, och framhåller en användarstudie som gjordes förra året där olika yrkeskategorier från verksamheter inom hälso- och sjukvården deltog.
– Jag har full förståelse för att man kan bli omotiverad att skriva rapporter om det inte gör någon skillnad men jag tror inte problemet ligger hos it-systemet som stödjer avvikelsehanteringen. Det som rapporteras in måste följas upp och åtgärdas i organisationen, det kan inte ett it-system göra.
I nästa version som är under utveckling, har statistikdelen förbättrats för att göra det lättare för cheferna att ta ut statistik ur systemet, enligt Liselott Panthell Åkerlind.