Nyhetsarkiv

Rapport från Läkarstämman i Göteborg

Det beskedet gav Sjukhusläkarföreningens panel på sitt välbesökta symposium ”Ur patientens perspektiv” på Läkarstämman i Göteborg.
På symposiet presenterade Sjukhusläkarföreningen en lång rad förslag på hur vården kan förbättras för patienterna. Här är några av de viktigaste som framkom under symposiet.

• Ge sjukhusläkare rätt till deltidsmottagning i egen regi för att komma tillrätta med krisen i första linjens sjukvård.

• Inrätta en vårdpeng som följer patienten.

• Prioritera och avbyråkratisera mottagningsverksamheten

• Låt läkaren bygga teamet och dimensionera organi- sationen med fokus på mötet patienten och läkaren.

• Låt patienten själv välja fast läkarkontakt. Patienten ska kunna välja en allmänläkare, men också en annan specialist.

• Ta bort hindren som finns för att ge läkare tjänstledighet för bisyssla.

• Se till att det blir fler vårdgivare i svensk sjukvård.

• Ge patienten ökad delaktighet i planeringen.

• Skapa ekonomiska incitament som fokuserar på mötet mellan patient och läkare.

• Skapa en patientsäkrare vård genom att satsa på kontinuitet i patient/läkarmötet.

• Skapa fler vårdplatser.

• Värna om en kontinuerlig fortbildning. Endast skickliga läkare kan ge bra vård.

– Svensk sjukvård har misslyckats med första linjens sjukvård, inte för att det inte finns bra vårdcentraler utan för att det finns så oerhört få distriktsläkare, sade Lars Nevander, styrelseledamot i Sjukhusläkarföreningen till åhörarna som samlats framför Stora Scenen för att lyssna till Sjukhusläkarföreningens förslag för en bättre sjukvård för patienten.

– Enligt Läkarförbundet ska vi ha 6.000 primärvårdsläkare, vi har 4.000. Därför menar vi att även sjukhusspecialister måste ta ett ökat ansvar för första linjens sjukvård. Sverige kommer inte att få fram tillräckligt många allmänläkare inom rimlig tid för att klara problemen.

”Sverige näst intill sämst”

Lars Nevander hänvisade till en rad undersökningar som visar att när det gäller att komma till rätt läkare i rätt tid, så är Sverige näst intill sämst. I en WHO-undersökning kom Sverige på 17:e plats, trots att en svensk läkare träffar i snitt 800 patienter per år medan en europeisk läkare ligger runt 1.500 patienter per år i snitt.

Lars Nevander menade att det beror på systemfel.

– Svenska läkare arbetar hårt och inom många sektorer är många utmattade och utslitna, men läkaren tvingas arbeta på ett felaktigt sätt.

Han tog mottagningsverksamheten som ett exempel.

– Det går inte att arbeta snabbt och effektivt på en mottagning längre. Läkaren styr sällan mottagningen och kan inte optimera den med fokus på patienten. Det har blivit för krångligt och byråkratiskt och läkaren saknar de stödresurser som fanns tidigare.

– Före 1970 fanns det inga vårdköer i Sverige till den öppna vården, menade Lars Nevander, som föreslog en ökad satsning på mottagningsverksamheten och rätt för sjukhusläkare att ha deltidsmottagning i egen regi och att de hinder som finns tas bort så att de offentliga vårdgivarna tillåts bevilja tjänstledighet för bisyssla.

Privatvårdens system får fokus att hamna rätt

Som svar på en fråga ur publiken hur detta ska gå till, menade Lars Nevander att det behövs ekonomiska incitament och framhöll att det ekonomiska system som finns inom privatvården där intäkterna kommer via patientbesöket, kanske inte är så fel, eftersom fokus hamnar där det ska hamna, på mötet mellan patienten och läkaren.

– Det visar sig nästan alltid att ett mer prestationsorienterat ersättningssystem höjer produktiviteten, vilket gör att patienterna får vård snabbare, sade Lars Nevander.

– Det betyder inte att läkaren måste arbeta fortare. Det betyder precis tvärtom, att läkaren kan arbeta mer strukturerat och välja ut det som är viktigt och som patienten tycker är viktigast.
Men det behövs också andra incitament, menade han.

Nöjda läkare arbetar bättre

– Läkaren måste känna både frihet och möjlighet att styra arbetet på ett bra sätt. Det ger arbetsglädje och är det kul så arbetar man bättre. De långa väntelistor vi har idag skapar både onödigt jobb och missnöje, sade Lars Nevander och tog sitt eget område som exempel.

– Inom barnpsykiatrin där vi tar vi emot barn med adhd kan det var upp till två års väntetid, vilket är väldigt frustrerande.

Marie Wedin, Sjukhusläkarföreningens ordförande, menade att patientens ställning kan stärkas på många olika sätt. En väg kan vara att skapa en patienträttighetslag istället för att ge vårdgarantier som riskerar att styra sjukvården fel.

Vårdpeng

Sjukhusläkarföreningen föreslår också en vårdpeng som följer patienten. Det skulle ge patienten möjlighet att fritt välja en fast läkarkontakt.

– Vill patienten ha en annan specialist än en allmänmedicinare så ska det gå bra, men det krävs också att patienten får bra information och ordentliga kvalitetsredovisningar som patienten kan förstå för att kunna göra ett förnuftigt val, sade Marie Wedin.

Överhuvudtaget tyckte Marie Wedin att patienten måste få mera inflytande över sin egen vård.

– Det kan gälla om man vill ligga tillsammans med andra eller i eget rum när man är intagen för behandling eller att patienten får inflytande över tidsplaneringen.

– Förr fanns det operationsliggare som läkaren tillsammans med patienten snabbt och enkelt kunde boka in en ny tid i. Nu sköts bokningen i olika avancerade datasystem och tas om hand av någon annan, vilket försvårar patientkontinuiteten.

Marie Wedin tog också upp Vårdförbundets idé om vårdlotsar.

– Vi tycker att den bästa vårdguiden för patienten är läkaren. Vi tror det vore olyckligt att införa ytterligare en personalkategori. Det är bättre att lägga resurserna på det viktigaste, mötet mellan patienten och läkaren.

Här fick Marie Wedin understöd av Sjukhusläkarföreningens vice ordförande, Thomas Zilling, som menade att det finaste man kan ge patienten är tid.

– Målet för patient/läkarmötet är att patienten ska bli fri från sina symptom, men också att patienten ska bli fri från sin oro, och då krävs det att det det finns tid för patienten och läkaren att mötas, sade Thomas Zilling, som också betonade patientkontinuitetens betydelse.

– Som patient vill man ha sin läkare och som läkare vill man ha sin patient. Det borde sjukvården tänka mer på när man fördelar resurserna.

Viktoria Hjalmar, hematolog på Karolinska och styrelseledamot i Sjukhusläkarföreningen, hakade på vikten av patientkontinuitet ur en annan synvinkel.

– Vi har försökt lista det som är grundläggande för patientsäkerheten och här är patientkontinuiteten oerhört väsentlig. Om en kirurg opererar och en annan följer upp operationen, hur vet man då vad som är bra och vad som är dåligt? Hur bra dokumentationen än är i journalen så är den personliga erfarenheten av patienten och patientens tidigare resa oersättbar.

Viktora Hjalmar betonade också vikten av tillräckligt många vårdplatser för patientsäkerheten ur en sällan framförd synvinkel.

– Om vårdplatserna är så få att du bara kan lägga in de alldeles självklara, uppenbara fallen, hur ska då läkaren kunna lära sig av alla svåra fall som hamnar i gråzonen, som man med åren lär sig är de viktiga? Är du uppenbart sjuk i en hjärtinfarkt så vet alla vad som ska göras, men har du olika symptom är det lite svårare. Det är i gråzonen de svåra och lärorika besluten fattas, därför är det viktigt att det finns tillräckligt med vårdplatser för patientsäkerhetens skull, poängterade Viktoria Hjalmar.

Hon menade också att den kliniska forskningens problem på sikt är ett hot mot patientsäkerheten, liksom de nyskapade problemen med fortbildning.

– Olika direktiv har på vissa ställen gjort det svårt att få sin del av fortbildningen. Det är inte alltid budgeterat pengar till fortbildning och det är inte alla som har strukturerad uppföljning av sina utbildningsåtaganden. De problemen måste vi komma tillrätta med, menade Viktora Hjalmar.

– Vi tror att fortbildningen i samarbete chef/medarbetare är viktig, men tror inte alls på recertifiering som är en onödig och kostsam procedur. Låt pengarna göra nytta i själva fortbildningen istället, var Viktoria Hjalmars budskap.
Viktoria Hjalmar avslutade med att framhålla det positiva och hoppingivande samarbetet mellan fack och arbetsgivare inom det systematiska säkerhetsarbetet inom sjukvården.

– Både arbetsgivaren och facket är ense om att prioritera händelseanalyser och komma ifrån frågor som; varför gjorde du fel och istället ställa frågan hur det kom sig att felet uppstod.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-03

Hur kommer coronakrisen att påverka världen och sjukvården? Läkare experter och forskare ger sin syn på saken / Bill Gates förslag i talet från 2015 / Johan Giesecke: "Bill Gates underskattade de politiska svårigheterna" / Björn Olsen om beredskapen framtiden och vad som behöver göras / Intensivvårdsläkare berättar om månaderna som passerat / Debatt: "Coronakrisen – en möjlighet till framtida lärdomar?" / Krönika: "Det vi genomlever nu är resultatet av ett gigantiskt politiskt misslyckande"

Prenumerera