Psykologförbundets ordförande vill besätta hälften av alla vakanta psykiatertjänster med psykologer
Lars Ahlin, ordförande för Sveriges Psykologförbund. Vilka arbetsuppgifter som idag utförs av psykiater anser ni att psykologer kan ansvara för?
– Många psykiater ägnar sig åt psykologisk behandling, diagnostik och bedömningar och uppföljningsbesök vilket likväl kan göras av psykologer. Många utredningar görs redan nu av psykologer med liten insats av läkare.
Vår ambition är inte att ersätta psykiater med psykologer. Vi vill skifta fokus och se på möjliga alternativ och ta tillvara outnyttjade potentialer i ett krisläge.
I realiteten är varannan läkartjänst i Västernorrland och var tredje i Skåne vakant. Det kostar stort mänskligt lidande och samhället enorma belopp att låta människor stå utanför vård och behandling.
Hur säkerställer man att psykologer som är anställda på läkartjänster även tar ansvar för de medicinska, farmakologiska och patologiska frågorna?
– Kritikerna har fullständigt missförstått vår tanke. Vi har aldrig påstått att psykiaternas specifika kompetens kan ersättas av psykologer. Vi är väldigt tydliga med att psykologer kan ta över en del av det som psykiater idag ägnar sig åt, nämligen den typ av uppgifter som psykologer är utbildade och kompetenta att ta ansvar för. I de fall där det behövs psykiatrisk kompetens, till exempel vid farmakologiska och medicinska bedömningar och vid tvångsvård, ska den utövas av de psykiater som idag finns tillgängliga i vården.
Vilka krav ska ställas på de psykologer som ska arbeta inom psykiatrin?
– Det finns många duktiga psykologer med lång erfarenhet som tämligen omgående kan anställas på dessa tjänster men det krävs också viss fortbildning som man kan tänka sig att landstinget investerar i för att snabbare få personal på plats.
Vilka skulle svårigheterna kunna vara för en psykolog som anställs på en läkartjänst?
– Med den erfarenhet och kunskap som läkare och psykologer har tillsammans kan jag inte peka på några direkta problem.
– På vissa ställen på veteransjukhusen i USA och i Norge är detta prövat sedan många år. I till exempel Norge är psykiatrin underordnad den psykiska hälsovården. Där har man ett bredare anslag, man tittar inte bara på psykisk sjukdom utan också på psykisk ohälsa och psykisk hälsa.
Psykologer ägnar sig i fem år på heltid att studera hur människor tänker, känner och handlar ur ett individ-, grupp- och samhällsperspektiv. Därtill PTP-tjänstgöring och klinisk specialisering ytterligare minst fem år. Dessa gedigna kunskaper behöver bättre tas tillvara i psykiatrin och skiljer sig åt från läkarnas specifika kompetens som handlar om att förstå psykiska och somatiska sjukdomar.
Vi menar att om man nu prövar vårt förslag så ska det utvärderas vetenskapligt. Forskare bör få möjlighet att studera om modellen är värd att utvecklas och prövas ur ett patient-, klient- och yrkesperspektiv.
Om psykologer anställs på läkartjänster inom psykiatrin, hur kan man på sikt slå vakt om att läkartjänsterna inte försvinner?
– Vi vill inte skapa en konflikt mellan professionerna, i slutänden handlar det om ett politiskt beslut. Hade det funnits bra tillgång på läkare hade vi inte presenterat vår idé. Den måste ses mot den situation som råder med landstingens oöverstigliga svårigheter att fylla de många vakanta psykiatertjänsterna.
Vi är alla överens om att det behövs fler läkare, men även om politikerna bestämmer sig för en storsatsning tar det cirka tolv år att utbilda en psykiater, vad ska vi göra fram till dess?
Vi ser psykologer och psykiater som två komplementära professioner som arbetar på en gemensam arena. Vi vill att man utvecklar ett bättre samarbete och att man betraktar varandra med ömsesidig respekt.
