Nyhetsarkiv

Psykiatrisatsning – då minskade pengarna till psykiatrin

Intresset för psykiatrin var som störst 2005-2006 i samband med att regeringens psykiatrisamordnare, Anders Milton lämnade sin rapport, säger Lise-Lotte Risö Bergerlind.

– Men det tidsbegränsade ekonomiska tillskott som specialiteten då fick från staten, som en förstärkning, resulterade i att landstingen istället minskade sin del, konstaterar hon.
Den backlash som det inneburit för psykiatrin menar hon handlar om okunskap bland politiker och att man inte reflekterar över resultatet av sina beslut.

”Kömiljarden har drabbat psykiatrin”

Hon pekar också på att regeringens beslut om vård- och behandlingsgaranti och kömiljarder haft en undanträngningseffekt som missgynnat psykiatrin.

– Vi kan inte redovisa några hårda siffror av typ kataraktoperationen eller höft- och ledproteser. Våra nybesök leder istället till uppföljningar och ännu fler besök vilket inte premieras, konstaterar hon.

Lise-Lotte Risö Bergerlind som är psykiater och process- och utvecklingschef vid Södra Älvsborgs sjukhus i Borås ligger just i startgroparna med ett projekt som ska mäta om behandlingar får stå tillbaka till förmån för nybesök på grund av vårdgarantin.

Svårt locka läkare till utlokaliserade enheter

Hon anser att utlokaliseringar av psykiatriska enheter har varit till förmån för och uppskattats av patienterna. Däremot har det varit svårt att få läkare till dessa tjänster. Men det är viktigt att dessa enheter ingår som del i de psykiatriska kliniker som finns på sjukhusen, betonar hon.

Att Universitetssjukhuset i Lund inte längre har någon psykiatrisk klinik och att nya Karolinska sjukhuset inte planerar att ha någon ser hon som en tillbakagång till gamla tiders mentalsjukhus.

– Jag tror inte att det finns tillräckligt med kunskap om vikten av samlokalisering, inte bara för psykiatrin utan också för den somatiska vården, säger hon.

”Psykiatrin ska finnas vid universitetssjukhusen”

Lise-Lotte Risö Bergerlind menar att det finns flera anledningar till att psykiatrin ska finnas ihop med den somatiska vården och vid universitetssjukhusen.

– Det kliniska arbetet utvecklas mer, vi kan bistå somatiken eftersom det finns en så stor samsjuklighet mellan somatiska och psykiatriska sjukdomar, det behövs mer forskning inom specialiteten och psykiatrin är en del i läkarutbildningen.

Hon pekar på att psykiatritiden under AT i dag är kortare än för andra specialiteter.

– Det ingår bara tre månader psykiatri medan kirurgi och internmedicin har 4,5 månad vardera och allmänmedicin har sex månader.

Psykiatri-AT en halv seger

Men hon ser det som en halv seger att Socialstyrelsen skapat ett projekt kallat psykiatri-AT som kommer att utvärderas.

– Men, konstaterar hon, det handlar om en frivillig del som ska läggas till övrig AT.

När det gäller ST-utbildningen finns till och med de som menar att som blivande allmänläkare räcker det med den psykiatri som ST-läkaren kommer i kontakt med i allmänmedicin.

Kraven ställs på psykiatrin – primärvården får pengarna

Det stora folkliga intresse för psykiatri som media återspeglar och som handlar om brist på läkare, nya diagnoser och nya mediciner, gör ofta att kraven ställs på den specialiserade psykiatrin men de ökade resurserna har gått till primärvården istället, menar hon.

Lise-Lotte Risö Bergerlind konstaterar att den psykiska ohälsan ökar medan de psykiska sjukdomarna är konstanta. Precis som inom övrig sjukvård beror den vård man får på var man bor. Men till detta ska också minskade resurser till psykiatrin läggas.

Hon hoppas att psykiatrin med tiden ska kunna åstad­komma en större tydlighet genom evidens om vilken hjälp olika patientgrupper behöver.

– På så sätt kan vi öka möjligheten att göra uppföljningar på samma sätt som man gör inom den somatiska vården. Det är den väg vi måste gå för att få förståelsen för vår specialitet och mer resurser, säger Lise-Lotte Risö Bergerlind.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera