Nyhetsarkiv

Psykiatrin ser ljuset i tunneln

Bristen på psykiatrer är välkänd, omskriven och omfattande. Men nu börjar det faktiskt vända. Både psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren och psykiatrikernas ordförande Hans-Peter Mofors säger att allt fler unga lockas av specialiteten.

– Psykiatri framstår mer som en medicinsk specialitet som alla andra idag. Tidigare uppfattades specialiteten en aning flummig, med fokus på godtyckliga och inte utvärderade behandlingar.

Det säger Hans-Peter Mofors, ordförande i Svenska psykiatriska föreningen (SPF). Han menar att den ökande kunskapen om neurovetenskap lockar många läkare till psykiatrin.

– Idag finns det psykiatrisk diagnostik och behandlingar som är vetenskapligt förankrade, inte minst inom neurovetenskap, som ju psykiatrin är en del av.

Ing-Marie Wieselgren, nationell psykiatrisamordnare på Sveriges kommuner och landsting, SKL, tror att »Metis-projektet« är en del av förklaringen till det ökade antalet ST-läkare i psykiatri.

– Ja, intresset är större än någonsin!

Metis, som står för Mer teori i specialisttjänstgöringen, har ingått som en del av statens satsningar på psykiatri. Projektet har syftat till att utveckla specialistkompetenskurserna i psykiatri.

– Tanken var att ST-utbildningen skulle bli mer attraktiv om vi hade ett bra upplägg för SK-kurserna, med moderna pedagogiska grepp.

Tidigare gick ST-läkarna i psykiatri ofta sina SK-kurser i slutet av sin ST eftersom man kvalificerade sig till kurserna utifrån hur många år man hade jobbat. Det upplevde många som frustrerande och bakvänt.

– Inom Metis har vi gjort så att diagnostikkursen kommer först, där prioriterar man dem som har arbetat kortast. Det har medverkat till att lyfta intresset.

Från 2007 till 2012 satsade staten 35,7 miljoner kronor på Metis och huvudansvaret låg då på Ipuls. Sedan tog Socialstyrelsen över (fick 9 miljoner kronor 2013) och nu har SKL haft hand om kurserna ett tag. Kursgivarna finns över hela landet och intresset och engagemanget är stort enligt Ing-Marie Wieselgren.

Nu i höst tas verksamheten över av sex regionala Metis-kanslier som drivs av alla landsting tillsammans. Fram till årsskiftet fortsätter Metis att finansieras av staten, men från och med nästa år kommer landstingen själva stå för finansieringen.

Läkarförbundet hade nästan 1700 medlemmar med specialistbevis i psykiatri förra året. I den enkätundersökning som Sjukhusläkarna har gjort uppger SPF att det finns cirka 200 ST-läkare i psykiatri och att dagens brist på cirka 200 psykiatriker väntas minska med hälften på fem år sikt och ännu mer framöver. Men trots det ökande intresset för specialiteten tror Ing-Marie Wieselgren att det är en väl optimistisk prognos.

Hon menar att eftersom psykisk ohälsa är och för lång tid framöver kommer att vara vår stora samhällssjukdom, kommer ännu fler specialister att krävas.

– Fler mår dåligt men det blir också alltmer ok att söka psykiatrisk vård i och med att psykisk ohälsa avstigmatiseras, det har vi inte sett hela resultatet av.

Hon tror också att fler och fler somatiska specialiteter kommer att förstå värdet av att anlita konsulter från psykiatrin.

Det håller Hans-Peter Mofors med om, men han poängterar också att den största delen av all psykiatrisk sjukvård sköts av primärvården.

– Och så kommer det nog att förbli, men om efterfrågan på den högspecialiserade psykiatrin kommer att öka, det är svårt att säga.

Det stora bekymret för kompetensförsörjningen inom psykiatrin är nu, enligt Hans-Peter Mofors, den stora regionala obalansen.

– Den är omotiverad, för det finns kliniker som nästan har överfullt och andra där det saknas ST-läkare helt och hållet.

Hans-Peter Mofors tror att mycket handlar om den psykosociala arbetsmiljön.

Det blir också nästan omöjligt att bryta en ond cirkel för en enhet som till slut helt saknar läkare.

– Ska man få till något så måste man försöka få dit flera personer samtidigt. Det handlar om en kritisk bemanning, blir det för få så flyr folk.

Men Hans-Peter Mofors tror inte på nationell styrning av ST-block. Han hoppas att det till slut blir en naturlig reglering då storstadsregionerna inte kan anställa hur många som helst eftersom resurserna är ändliga. Dessutom menar han att en statlig styrning skulle inkräkta på individernas behov av valfrihet.

– Vi läkare tycker ju att det är oerhört viktigt att ha egenkontroll, det är speciella behov som man måste beakta.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-03

Hur kommer coronakrisen att påverka världen och sjukvården? Läkare experter och forskare ger sin syn på saken / Bill Gates förslag i talet från 2015 / Johan Giesecke: "Bill Gates underskattade de politiska svårigheterna" / Björn Olsen om beredskapen framtiden och vad som behöver göras / Intensivvårdsläkare berättar om månaderna som passerat / Debatt: "Coronakrisen – en möjlighet till framtida lärdomar?" / Krönika: "Det vi genomlever nu är resultatet av ett gigantiskt politiskt misslyckande"

Prenumerera