Nyhetsarkiv

Protesterna tystnade – nu är det stora hotet mot akutläkarsystemet den långa utbildningen

Efter sju år är det inte motstånd från andra specialiteter som är det stora hotet mot sjukhusets akutläkarsatsning i Helsingborg utan beslutet att inte göra akutsjukvård till basspecialitet.

Protestbreven och namninsamlingarna som förekom 2004 upphörde. Idag accepteras de blivande akutläkarna på Helsingsborgs lasarett av internmedicinare, kirurger och ortopeder, även om det fortfarande hörs kritik mot att akutläkarna är för unga och oerfarna.

Nu hotas istället satsningen för att få fram ett aktuläkarsystem av den långa utbildning som ST-läkarna tvingas till, där risken är stor att många hoppar av på vägen och väljer den basspecialitet man valt. Något som utbildningens upplägg bidrar till. Först ett år på akuten och sedan fem år på basspecialitetens klinik, långt borta från akuten, bäddar för avhopp.

Den långsamma uppbyggnaden av akutläkarsystemet leder i sin tur till att riskerna ökar för fler avhopp och att en ond cirkel uppstår.
– Startsträckan är enorm. Det här är ett jobb på tio års sikt, säger Per Löfdahl, som hoppas att akutsjukvård så snabbt som möjligt blir en basspecialitet.
Annars blir det nog svårt att lyckas tror jag, men det är min personliga reflektion.

Sven Oredsson, verksamhetschef för Akutcentrum, menar att det gått framåt, men säger att alla idag inser att resan blir lång innan lasarettet får ett fullt utbyggt akutläkarsystem.
Det har också visat sig runt om i landet att det kan vara en riskfaktor att ge förtur till ”ST-block” för att locka till sig blivande akutläkare då det lett till taktikval där personer som inte är intresserade av att bli akutläkare väljer den vägen bara för att komma åt de attraktiva ”ST-blocken”.

Ytterligare ett hot mot Helsingborgs lasaretts akutläkarsatsning är bristen på akutläkare i landet som lett till huggsexa om de färdigexaminerade akutläkarna.
Helsingborgs förste specialist i akutmedicin hann inte mer än bli examinerad innan han försvann till Malmö, så nu får Helsingborgs lasarett vänta ytterligare ett år innan sjukhuset har en specialist i akutsjukvård.

Den bräckliga organisationen leder till osäkerhet hur systemet ska byggas upp där Helsingborgs lasarett måste hålla dörrarna öppna för individuella lösningar för att inte riskera att förlora de färdiga akutläkarna.
De blivande akutläkarna vill i sin tur ha besked om hur den nya orgnisationen ska se ut.
Kan de arbeta 50 procent inom sin basspecialitet och 50 procent på akuten eller ska de arbeta helt och hållet på akuten? Kommer de att få tid för forskning och administrativ tid och kommer de att få möjlighet att påverka organisationen på akuten?

Svaret från ledningen, som sitter i något av en rävsax, blir att man håller alla dörrar öppna och är beredd att lyssna lyhört på de blivande akutläkarnas önskemål.
– De kommar att få en central roll i den nya organisationen. Nästa år införs ett nytt arbetssätt som innebär att vi ska arbeta lite mer efter prioritet än efter organspecialitet (ortopedi, kirurgi, medicin). Vi kommer att övergå till ett system där de patienter som behöver lite mer bedömning slussas vidare till en sekundärjour som ska bemannas av en erfaren akutläkare och akutsjuksköterska. Här får de blivande akutläkarna en nyckelroll, säger Per Löfdahl.

Trots alla hinder och protester från sjuksköterskor som lämnat akuten i Helsingborg missnöjda med organisationen under senare tid så menar chefen för Akutcentrum, Sven Oredsson, att det går framåt i rätt riktning.

För att få de blivande akutläkarna att stanna kvar lockar akuten på Helsingborgs sjukhus med att försöka hålla något högre löner än övriga kliniker och specialistlön efter fem år som ST i akutsjukvård, arbetsscheman där akutläkaren arbetar 10 timmar kliniskt på akuten tre dagar i veckan och får en dag för administration och utbildning och är ledig resten av veckan.

Nästa år hoppas Sven Oredsson att han också ska kunna få till stånd ett lockande utbytesprogram med två engelska akutsjukhus. Förhoppningen är att de blivande akutläkarna ska skickas över till England under tre månader för att tränas på akutkliniker med akutläkarteam och att engelsmännen i utbyte ska sända erfarna akutläkare till Helsingborg som handledare.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera