Protester mot att avskaffa patientansvariga läkare
I debatten förutspådde läkaren Anna-Karin Stridsman från Piteå det som nu drabbat Britt-Marie Ahrnell och Rolf Edman. Så här sade hon:
– Framför allt för kroniskt sjuka och cancerpatienter, som skickas mellan olika avdelningar, är det viktigt att det finns en ansvarig läkare. Att PAL-funktionen fungerar dåligt är inget skäl att avskaffa den, utan istället ett skäl att utveckla den.
Mot sig hade hon bland annat Läkarförbundets dåvarande ordförande Eva Nilsson Bågenholm, som nu är regeringens äldresamordnare, och Socialstyrelsen.
1 juli 2010 infördes en ny bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagen.
Enligt den nya bestämmelsen ska verksamhetschefen (behöver inte vara läkare, kan vara t ex ekonom) se till att vården tillgodoser patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet. Verksamhetschefen ska utse en fast vårdkontakt för patienten om det är nödvändigt, som ersätter det tidigare kravet på att utse en patientansvarig läkare, PAL.
Förändringen blev ett fiasko
2011 utvärderade Socialstyrelsen förändringen. Av rapporten framgår att endast 20 procent av landstingen tagit fram rutiner för hur en vårdkontakt ska arbeta.
CITATET
William Brochs-Haukedal, professor i ledarskap vid Norges Handelshögskola:
»Med det auktoritära NPM (New Public Management) har de anställda tvingats avstå från att engagera sig i sina patienter.
NPM har inga parametrar för alla möten mellan människor som ger mening i vardagen. Att engagera sig räknas inte. Det blir bara extra slitsamt.
New Public Management leder till allvarliga frustrationer bland de anställda. Det är ett opersonligt och auktoritärt system av budgetar, rutiner och mål som tar från de anställda motivation och arbetsglädje.
NPM som styrningsverktyg måste avvecklas och ledningsformer som främjar de anställdas engagemang i sina arbeten måste införas.
Förfrämligandet av de anställda i offentlig sektor – som i de stora hälsoföretagen – måste stoppas.»
(UkeavisenLedelse nr 28/2009).