NYA LÄKARUTBILDNINGEN: UMEÅ

”Progresstest” en gång per termin ska mäta studenternas tillväxtkurva

Magnus Hultin, vicedekan för samverkan kring klinisk utbildning, ansvarig för införandet av det nya läkarprogrammet i Umeå och docent i anestesiologi och intensivvård, om den nya läkarutbildningens utmaningar och fördelar.

Artikeln ingår i temat Nya läkarutbildningen

Vilka är de största skillnaderna?

Redan i samband med regionaliseringen 2011, påbörjade vi ett förbättringsarbete av läkarutbildningen. Därför behöver vi inte starta från scratch nu, utan kan reformera programmet utifrån de nya examensmålen. Vi har gjort förändringar på tio punkter, varav EPA (entrustable professional activities) är en.

En annan stor förändring gäller 2030-hållbarhetsperspektivet, som bygger på FN:s Globala mål för hållbar utveckling och som ska införas i det nya programmet. God hälsa och välbefinnande är där ett delmål. I enlighet med de nya examensmålen ska framtida läkare vara med och ta ansvar för miljön. Men hållbar utveckling handlar också om att visa förståelse för olika grupper i samhället och ta ansvar för sin egen utveckling.

En annan nyhet är införandet av ett ”progresstest” en gång per termin för att mäta studenternas tillväxtkurva. På så vis speglas deras teoretiska kunskaper över tid. Studenterna kan se om de har den bredd de behöver och göra en plan för kommande studier.

Vilka är de största fördelarna?

Det vi vinner är att vi fokuserar på kärnkompetens samt de vanliga kliniska situationerna och tillstånden. Det blir centralt för alla studenter att de ska kunna anförtros att jobba självständigt då de börjar arbeta som legitimerade läkare. Vi måste säkerställa att de har den kunskap och de färdigheter som krävs för legitimation, samt den grund som behövs för att gå specialistutbildningen.

Vi får en likformighet med större delen av Europa. Målen för svenska studenter blir desamma som för resten av EU.

Att regionerna får legitimerade läkare tidigare är positivt. På sikt kommer även något yngre specialister att verka i vården.

Vilka är de största utmaningarna?

Det är att få till de långa kliniska placeringarna­­. Vi ska i samverkan med regionen utbilda handledare, för att kunna säkerställa att de håller en hög kvalitet när det gäller bedömning.

En del av utmaningen är att hitta IT-verktyg, som kan dokumentera studenternas färdigheter och förmåga under praktikperioderna. Målet är att säkerställa att studenterna under sista terminen kan jobba nästan självständigt. Det åstadkommer vi genom löpande återkoppling från handledarna.

Att säkerställa att AT-volymen hålls uppe och samtidigt förbereda studenters praktik blir en utmaning under en övergångsperiod. Samma gäller att få till en fungerande ekonomi för det nya programmet, framförallt i den kliniska utbildningen.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2021-05

Ledaren: Larmen kommer från hela landet / Vårdberget fortsätter att växa / Tema: Vad här hänt sedan Macchiarini-skandalen? / Tema: Nya läkarutbildningen – vilka förhoppningar och farhågor finns? / Årets visslare / Utblick: Covid-19 i Europa

Prenumerera