Nyhet

Privatkliniken gav bättre patientkontakt

Karin Stang Volden är specialistläkare i invärtesmedicin och lungmedicin. Efter fyra år som överläkare vid Haukelands universitetssjukhus längtade hon efter nya utmaningar och såg sin chans då en privat läkarmottagning skulle säljas.

– Jag såg en möjlighet att arbeta på ett annat sätt än vad som är möjligt på ett sjukhus. Etableringen låg i ett specialistcenter med en tvärvetenskaplig miljö. Jag kände också flera av läkarna sedan tidigare, bland annat en lungspecialist som jag tidigare samarbetat med, säger Karin Stang Volden.

Hon sade upp sig från sin överläkartjänst och gjorde de investeringar som krävdes för att starta en privatpraktik.

Närmare kontakt med patienter

Karin såg flera fördelar med att driva näringsverksamhet; förutom att kunna få ett större inflytande över sin arbetssituation och vardag, såg hon också en större möjlighet att etablera en närmare kontakt med sina patienter.

– Det finns både fördelar och nackdelar med att arbeta privat. Arbetets omfattning blir smalare än på sjukhuset. Jag gör inte längre lika avancerade utredningar som tidigare, som exempelvis cancerutredningar. Diagnosspektrat är mer begränsat. Istället gör vi mer fysiologiska utredningar som exempelvis lungfunktionstester, säger Karin Stang Volden.

Efter drygt ett år som privatläkare tog hon kontakt med sin tidigare kollega, avdelningsläkaren på universitetssjukhuset, samt med ansvarig kontaktperson på den ”regionala helseforetakene”. Karin Stang Volden ville gärna ha en fot kvar på sjukhuset och en nära kontakt med sina sjukhuskollegor för att bättre kunna följa forsknings- och utvecklingsfrågor.

– De ställde sig positiva till min förfrågan och jag fick en deltidstjänst på 20 procent.

Svårt att hitta vikarie

Det skulle dock visa sig vara mycket svårare än Karin hade tänkt att hitta en vikarie som kunde hoppa in och arbeta en dag i veckan på hennes privata mottagning.

– Det är också dyrt att låta mottagningen vara stängd en dag i veckan. Jag har vänt mig till lungavdelningen på Haukeland, men där uppger man att det inte finns något intresse. Det kan dock vara så att det inte finns en så stor vilja från sjukhusets sida. Men framöver kanske det kan bli ett större samarbete då ST-läkare får möjlighet att under sex månader tjänstgöra på en privat läkarmottagning, säger Karin Stang Volden.

Trots en del svårigheter är hon tacksam för möjligheten att kunna kombinera privat verksamhet med tjänsten på sjukhuset. Lönemässigt ligger Karin Stang Volden lite högre än sina sjukhuskollegor, samtidigt är hennes utgifter för mottagningen höga.

– Jag har till exempel anställt en sjuksköterska som gör många av testerna. Och det är dyrt, inte minst pensionsinbetalningarna, säger Karin Stang Volden.

Fakta: Hård konkurrens om privata driftsavtal i Norge
I Norge ansvarar 448 kommuner för primärvården, medan staten har det fulla ansvaret för finansiering och drift av sjukhusvården. Organisatoriskt svarar dock fyra sjukhuskoncerner, ”regionale helseforetak”, för driften av den offentliga sjukhusvården. Varje koncern svarar för ett visst avgränsat geografiskt område och äger inom detta område sjukhus eller grupper av sjukhus. Koncernerna styrs av styrelser som utses av staten och dessa har i regel en tämligen långtgående frihet i styrandet av koncernerna.

Sedan 2005 har de regionale helseforetakene varit ytterst restriktiva med att sluta driftsavtal med sjukhusspecialister som gör det möjligt att arbeta deltid i privat sektor.

– För några år sedan var det vanligt med att kombinera en heltidstjänst på sjukhus med 20 procent deltid i privat vård, men från 2005 har de regionale helseforetakene inte önskat den kombinationen eftersom man ser det som konkurrerande verksamheter. Många specialistläkare som hade en sådan kombinationstjänst tröttnade på de ökade kraven som helseforetakene ställde och avvecklade därför sin privata verksamhet, säger Synnøve Bratlie, ordförande för Praktiserende Spesialisters Forening, PSL.

För få privata etableringar
Föreningen har drygt 1 000 medlemmar, alla är tidigare sjukhusspecialister, men arbetar nu som privatpraktiserande läkare med driftsavtal.

Antalet privata etableringar är alldeles för få, anser Synnøve Bratlie.

PSL lobbar för att de regionala helseforetakene ska öka antalet privata driftsavtal. I dag är konkurrensen om de privata etableringarna hård och det kan vara 30 sökande på varje driftsavtal som utlyses.

– Det är de regionale helseforetakene som också äger sjukhusen, som bestämmer om du som specialistläkare kan kombinera tjänsterna. I exempelvis Nordnorge med en gles befolkning, har det regionale helseforetakene bestämt att det är möjligt att arbeta halvtid på sjukhus och halvtid i privat verksamhet, men det finns tyvärr ytterst få sådana tjänster, säger Synnøve Bratlie.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-02

Tema - Fortbildning/Årets Vissare: Metod är inte rättssäker/Läkare i Örebro kräver fler läkare i ledningen/Pristagaren har sin vision klar för sig/Porträttet: Annakarin Nyberg/Krönika: ”Hur hanterar vi att det finns hedersförtryckare inom vården?”/Forskare: Svårt hitta samband mellan hög beläggningsgrad och ökad dödsrisk

Prenumerera