UTBILDNING

Prisad lärare brinner för utbildning på alla nivåer – ”måste satsas mer”

Lyhördhet, vetenskaplighet och gedigna ämneskunskaper. För att undervisa och stötta yngre kollegor på bästa sätt är det viktigt att möta dem på en jämlik nivå, men också att för egen del ha goda förutsättningar att fortbilda sig. Det säger Sabine Naessén, överläkare i obstetrik och gynekologi, vars pedagogiska insatser nyligen prisades för fjärde gången.

Studenterna på läkarutbildningens termin 10 på Karolinska institutet motiverade priset med att Sabine Naessén är ”en omtänksam, lyhörd och pedagogisk lärare” på kursen reproduktionsmedicin.

”Under våra kliniska placeringar med Sabine utmanade hon oss att arbeta självständigt, men hon fanns alltid där, vilket fick oss alla att känna oss trygga i vår läkarroll. Hon förmår oss att utvecklas det lilla extra genom sin kombination av tillit och stöd.”

– Jag känner mig otroligt hedrad och glad. Motiveringen återspeglar mina intentioner. Målsättningen är att väcka ett intresse för ämnet bland studenterna och samtidigt hjälpa dem att bli självständiga och lärande individer. Jag är glad att jag har nått fram till mina blivande kollegor, säger hon.

Studenterna har av naturliga skäl inte samma kunskaper, men alla möts i sin strävan att ge patienterna bästa tänkbara vård, resonerar Sabine Naessén.

– Det finns många olika pedagogiska instrument som man kan använda, exempelvis kritiska diskussioner med högt i tak, där studenterna får möjlighet att ställa frågor, dra slutsatser och motivera sina tankegångar, utan att riskera att känna sig dumma eller mindre kunniga. Men det är också viktigt att visa att man som lärare brinner för ämnet. Det smittar av sig.

Sabine Naessén har parallellt med sitt arbete som läkare, lärare och forskare, även en lång facklig bakgrund. Hon engagerade sig i Läkarförbundet för första gången redan när hon på 1980-talet gick andra terminen på läkarutbildningen i Uppsala. Sedan dess har hon bland annat under en tioårsperiod suttit i styrelsen för Karolinska universitetssjukhusets läkarförening.

I dag är hon styrelseledamot i Sjukhusläkarna i Stockholm. Bland hennes hjärtefrågor finns, vid sidan av till exempel läkares arbetsmiljö, just frågan om utbildning på alla nivåer.

– Som läkare är det ju centralt att hela tiden lära sig nya saker, att vara uppdaterad och hålla koll på nya rön och behandlingsmetoder. Alla läkare är på sätt och vis studenter genom hela yrkeslivet. Vi måste vara närvarande och lyssnande – det är min filosofi, säger hon.

Sabine Naessén med två av sina tidigare studenter Kim Pham och Navid Golpour. Foto: Stefan Nilsson

Läkarförbundet och Sjukhusläkarna driver sedan länge frågan om fortbildning med fokus på en nationell reglering, tydligt avsatta medel och krav på individuella fortbildningsplaner. Yrkesföreningen klubbade nyligen också en motion på sitt fullmäktigemöte som gav extra dragkraft med formuleringar om fortbildningsplaner med tydlig progression och tydligt anslagna medel på kliniknivå.

– Fortbildning är ju viktigt för alla läkare, inte minst för oss som undervisar yngre kollegor. Det måste satsas mer på fortbildning. Det krävs att det finns bra förutsättningar att ta del av den senaste kunskapen.

Sabine Naessén tar en kort paus. Hon har huvudvärk efter att ha fått vaccination mot covid-19 och ”borde egentligen kanske vila”, som hon inledningsvis uttrycker det. När vi väl bestämmer oss för att göra intervjun finns det dock ingen tvekan i svaren. De är muntra och engagerade.

De allra flesta har ett genuint intresse. Sabine Naessén, överläkare i obstetrik och gynekologi

När det gäller utbildningen av yngre kollegor vill Sabine Naessén gärna se att kliniska ämnen och moment får mer tid på läkarprogrammet. Hon upplever att studenterna många gånger knappt hinner bli varma i kläderna i vissa delar innan de måste skynda vidare.

Sabine Naessén säger att det är viktigt att visa att man som lärare brinner för ämnet. Foto: Stefan Nilsson

– Jag tror att man skulle vinna mycket på att lyssna mer på studenterna. Läkaryrket är ju till stor del ett hantverk, och det krävs att man får tid att prova sig fram.

Vad skulle man plocka bort från utbildningen i sådana fall?

– Jag vill inte peka ut något specifikt. Mer allmänt kan jag däremot tycka att man ibland betonar forskningsdelen på bekostnad av mer basala kunskaper. Det finns studenter som slussas fram till termin 10 utan att ha alla grundkunskaper. De kanske har klarat tentorna genom att memorera fakta, men de saknar djupare kunskaper om vissa tillstånd och ser inte helheten, säger Sabine Naessén.

– Nästa gång står de själva och ska ta hand om en patient och behöver ha de kunskaper som krävs. De allra flesta har dock ett genuint intresse och vill lära sig så mycket som möjligt. Det är min uppfattning.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2021-04

Ledaren: "Låt patienterna styra resurserna rätt" / Sjukhusläkaren granskar: Skräckväntetider i Sverige / Krönika: "Det går att förbättra tillgängligheten för hälso- och sjukvården!" / Specialistbristen del 3

Prenumerera