Nyhet

Primärvården behöver beslutsstöd för att upptäcka cancer tidigt

I en avhandling från 2018 har Marcela Ewing, specialist i onkologi och allmänmedicin samt regional process­ägare för tidig upptäckt av cancer vid Regionalt cancercentrum väst, visat på sambandet mellan ökade antal besök på vårdcentral och risk för cancer. Hennes forskning­­ har utmynnat i ett riskvärderingsinstrument för diagnostik vid tidig tjock- och ändtarmscancer.

Artikeln ingår i temat Väntetider

– Instrumentet är ännu inte implementerat i primärvården, men en studie pågår och jag leder ett multidisciplinärt team vid Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland som ska utvärdera instrumentet. Förhoppningen är att det ska implementeras som ett kliniskt beslutsstöd i primärvården så att risk­patienter så snabbt som möjligt kan fångas upp och få utredning.

Sverige, menar Marcela Ewing, är världsledande när det gäller medicinsk behandling och canceröverlevnad. Men, fortfarande dör patienter på grund av sen cancerdiagnos; åtta av tio cancer­patienter söker sig i första hand till primärvården med sina besvär innan de får en diagnos.

– Det är i primärvården som den största potentialen finns för att tidigare fånga upp patienter med förhöjd cancerrisk. Patienter som söker för exempelvis blod i avföringen kan få beskedet att det förmodligen är hemorrojder och skickas därefter hem med en salva. Även om de flesta patienter som söker med symtom som signalerar cancer inte har cancer, är det viktigt att väga samman alla symtom. Det gäller att inte stirra sig blind på ett enda symtom eller fynd innan man startar en utredning för att utesluta cancer.

Marcela Ewing menar att införandet av ett beslutsstöd för tidig upptäckt av cancer i primärvården skulle medföra omfattande vinster; överlevnaden för patienter skulle öka, stödet skulle även underlätta för läkare att tidigt identifiera­­ riskpatienter och det skulle bli en smartare och mer optimal användning av utredningsresurser.

– Det är så slimmat i primärvården och många patienter får inte träffa samma läkare. Det är därför så viktigt att vi har instrument med algoritmer som kan läsa journalanteckningar och tidigt larma så att vi fångar upp patienter med riskkriterier för cancer.

Sverige har mycket att lära av Storbritannien, menar Marcela Ewing, när det gäller att testa och utvärdera riskvärderingsinstrument för primärvården. Hon refererar till professor Wille Hamilton, vetenskaplig ledare inom CanTest, ett nätverk av kliniker och forskare från hela världen som arbetar med diagnostisk forskning för primärvården.
Sedan 20 år leder han forskning om tidig cancerdiagnostik i primärvården och är världsledande inom sitt fält. Hans grupp har utvecklat 18 olika riskvärderingsinstrument för olika typer av cancersjukdomar.

I en pågående studie (ERICA) har beslutsstöd integrerats i patientjournalen för flera olika cancersjukdomar. Studien, som beräknas vara klar 2023 ska utvärdera om läkare, med hjälp av beslutsstöd, kan hitta patienter i tidigare stadier av sin sjukdom. Studien analyserar även kostnadseffektiviteten.

– Forskarna tror att studien kan komma att visa att den uppskattade vinsten med tidig upptäckt kan motsvara hela budgeten för cytostatikabehandling i Storbritannien, säger Marcela Ewing.

De standardiserade vårdförloppen är inte tillräckliga. Marcela Ewing, specialist i onkologi och allmänmedicin samt regional process­ägare för tidig upptäckt av cancer vid Regionalt cancercentrum väst

Hon skulle önska att Sverige var lika drivet när det gäller primärvårdsforskning samt utveckling och implementering av validerade beslutsstöd i primärvården. Hon menar också att ingångs­kriterierna till standardiserade vårdförlopp (SVF) behöver vässas för patienter som remitteras från primärvården. Nuvarande kriterier utgår från kunskap om cancerpatienter i slutenvården och fångar därför inte patienter med förhöjd risk för cancer tillräckligt väl; patienter som söker i primärvården har ofta mer diskreta och kombinerade symtom.

– De standardiserade vårdförloppen är inte tillräckliga. Allmänläkarna behöver besluts­stöd i sitt dagliga arbete då de varje dag träffar 1-2 patienter som har symtom eller fynd som skulle kunna bero på cancer.

– När patienter väl kommer in i vårdförloppen kan det ha gått lång tid och risken är då att sjukdomen har hunnit utveckla sig till en allvarligare form, säger Marcela Ewing.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2021-04

Ledaren: "Låt patienterna styra resurserna rätt" / Sjukhusläkaren granskar: Skräckväntetider i Sverige / Krönika: "Det går att förbättra tillgängligheten för hälso- och sjukvården!" / Specialistbristen del 3

Prenumerera