Nyhet

Prestigelöst samarbete på Rikshospitalet

Thomas Björk-Eriksson jobbade tidigare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg men sedan 2007 finns han på Rikshospitalet i Köpenhamn.

Han berättar att den främsta anledningen till att han har valt att jobba i Danmark är att han är imponerad av de danska kollegornas sätt att samarbeta multidisciplinärt. Det gjorde att han inte tvekade när han blev erbjuden att jobba där.

– Jag kände ju flera av kollegorna vid Rikshospitalet sedan tidigare och hade samarbetat med dem både kliniskt, i forskning och undervisning. Jag såg hur väl arbetet fungerade och hur prestigelöst och naturligt samarbetet med andra discipliner som radiologer och nuclearmedicinare fungerade, berättar han.

Ett ökat multidisciplinärt samarbete inom cancervården är en utveckling som han tror mycket på och gärna också ser i Sverige.

– Strålonkologin håller på att bli en mycket högspecialiserad men också snäv specialitet och det krävs ett brett samarbete med andra specialiteter för att patienterna ska ha verklig nytta av den snabba utvecklingen, säger Thomas Björk-Eriksson.

Den verkligt stora skillnaden mellan dansk och svensk cancervård menar han är danska regeringens ekonomiska satsning på utrustning och personal.

– Här är det varken brist på onkologer, sjuksköterskor eller strålkanoner sedan politikerna valde att satsa kraftfullt på cancervården för fem år sedan, berättar han.


Bristyrken kan få lägre skatt


En särskild paragraf 48-regel som finns i Danmark gör också att vissa yrkeskategorier som det är stor brist på kan få lägre skatt under en begränsad tid. Dit hör onkologer.

– Det var inte anledningen till att jag tog jobbet här. Men det var ett viktigt incitament, det kostar mycket energi, tid och pengar att pendla och dessutom ha dubbelt boende, berättar Thomas Björk-Eriksson.

Bakgrunden till satsningen var att Danmark tidigare hade mycket dåliga behandlingsresultat och stor brist på personal. Satsningen var nationell och omfattade inte bara Rikshospitalet. Idag har man lyckats locka personal till cancervården och 2007 byggdes strålterapin på Rikshospitalet ut med tre acceleratorer och övriga acceleratorer byttes ut, egen MR-kamera och ytterligare fler PET/CT-utrustning.

Cancer klassades också som ett akut sjukdomstillstånd.

– En regel infördes att en utredning ska påbörjas inom 48 timmar från det att misstanke om allvarlig cancersjukdom har väckts till dess att utredning har påbörjats, berättar Thomas Björk-Eriksson.


Behandlingen hårt reglerad


Mycket av utredningsverksamheten kring och behandling av cancer är hårt reglerat och standardiserat i Danmark och man har också löptider för hur snabbt en utredning ska ske, vilket gör att man får en mycket homogen utredning och behandling. Det gör det också enklare att administrera. Men det har både för och nackdelar, anser Thomas Björk-Eriksson.

– Hierarkier och riktlinjer styr behandlingen. Men alla patienter passar inte alltid in i standardmåttet. Ibland skulle man vilja göra behandlingen mer individuell, säger Thomas Björk-Eriksson.

Han är däremot mycket positiv till de särskilda patient­koordinatorer som har införts för att följa patienten genom vården och som ska se till att rutiner och tidsgränser följs när det gäller undersökningar och utredning.

– Självfallet är det roligt och intressant att jobba i en positiv miljö, i en verksamhet som man satsar på, konstaterar Thomas Björk-Eriksson.

Fler sjuksköterskor


Något som han också vill lyfta fram är att den danska cancervården har fler sjuksköterskor än den svenska.

– De är dessutom mer inriktade på direkt patient­arbete vilket gör att patienterna känner sig trygga och får bra information. Vi läkare jobbar alltid i par med en sjuksköterska när vi träffar patienter. Enklare administrativt arbete görs av andra personalkategorier, säger Thomas Björk-Eriksson.

Han tror att ett ökat samarbete mellan Danmark och Sverige både kliniskt, forsknings- och undervisningsmässigt har alla förutsättning att förbättra cancersjukvården på båda sidor av sundet.

– Vi har mycket att lära av varandra, konstaterar Thomas Björk-Eriksson.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-05

Tema: Övertider / Tema: Vem satsar på intermediärvårdsplatser? / Vårdcentraler kan tvingas betala tillbaka miljonbelopp / Sverige och Storbritannien har gjort omvända resor / Så ska den digitala läkarassistenten Alma hjälpa läkare / Porträttet: Camilla Starck

Prenumerera