Politiska beslut har satt patientsäkerheten ur spel
Nyheter
Sedan 2005 finns en vårdgaranti som reglerar väntetider inom primärvård och specialiserad vård. Vårdgarantin är sedan 2010 reglerad i hälso- och sjukvårdslagen. Genom kömiljardsatsningen har staten belönat de landsting och regioner som lever upp till vårdgarantin genom prestationsbaserade ersättningar.
– Det uppstår en konflikt när vi har en vårdgaranti som är utformad som en lag, men som inte omfattar återbesöksverksamhet. Samtidigt har vi en princip i hälso- och sjukvårdslagen som säger att de med störst behov ska få sjukvård först. Den principen är tyvärr svår att uppfylla så som vårdgarantin är utformad idag, säger Åke Fridman.
Vid sidan av politiska reformer, har Landstinget i Dalarna tvingats till hårda besparingar som slagit hårt mot ögonsjukvården.
Nya IT-system har ställt till det
Under 2012 och 2013 har även ett nytt journalsystem samt patientadministrativt system tagit stora resurser i anspråk, menar Åke Fridman.
– Detta har haft en stor påverkan på produktionen. Vi har också haft svårt att hålla koll på väntetidslistorna då det nya patientadministrativa systemet inte stödjer en presentation av hur patienterna är prioriterade.
350 avvikelserapporter
Sedan oktober 2013 fram till februari 2014 har 350 ärenden om avvikelser rapporterats från ögonmottagningen i Mora. Anställda har slagit larm om att patienter riskerar permanenta ögonskador på grund av för långa väntetider för återbesök, och att patientsäkerheten är satt ur spel. Men när anställda inte har fått gehör från klinikledningen har de vänt sig till politikerna.
I en interpellation från Kerstin Marits (m) till landstingsrådet Gunnar Barke (s) ställs frågan om klinik- och landstingsledningen är medveten om den svåra situation som råder, samt om den ensidiga satsningen på kataraktoperationer är rimlig när den samtidigt åsidosätter patientsäkerheten för andra grupper vars problem sedan inte går att åtgärda.
Gunnar Barke (s) skriver i sitt svar att ledningen visst är medveten om situationen och att chefläkare kopplats in, men bedömningen är att det inte föreligger några patientsäkerhetsrisker och att den utökade satsningen på kataraktoperationer inte inverkat på den ordinarie verksamheten och inte heller påverkat andra delar av ögonsjukvården.
En patientsäkerhetsfråga
Svaret har väckt både ilska och en stor uppgivenhet hos de anställda.
När Sjukhusläkaren ringer upp verksamhetschef Åke Fridman medger han dock att de gravt fördröjda återbesöken för kroniker är en patientsäkerhetsfråga.
– Tillsammans med chefläkaren håller jag för närvarande på att utreda händelser inom ögonsjukvården. Det är ju en patientsäkerhetsrisk när framförallt prioriterade besök blir fördröjda.
Åke Fridman menar att insatser nu görs för att förbättra situationen.
Det har skett en viss återanställning på ögonkliniken och fyra sjukskötersketjänster har tillsatts. Insatsen lär dessvärre inte förbättra situationen för de kroniskt sjuka.
– Vi har också arbetat med stafettlösningar, med de fördelar och nackdelar som det innebär. Vi försöker också erbjuda patienter besök på andra kliniker. Från landstingsledningen och med stöd av chefläkaren har vi också gjort vissa omprioriteringar så att fokus ska ligga på återbesöksverksamhet och medicinska prioriteringar, säger Åke Fridman.
Gunnar Barke (S), landstingsråd i Dalarna:
– Regeringen har utformat en vårdgaranti som avser operativa åtgärder samt nybesök, men som inte omfattar de, ur medicinsk synvinkel, många gånger viktigare
återbesöken.
Lars Steen, ordförande i Svenska Glaukomförbundet:
– Tyvärr är inte patienterna i Dalarna ensamma. Vi har gjort en intervjustudie bland våra tretton delföreningar. Majoriteten av dem svarade att patienterna inte får den uppföljning som är utlovad och som är angiven i de nationella riktlinjerna.
