• 14 oktober 2014
• 0
• AV: Malin Gavelin

– Det var jättesvårt för oss att förutspå vad som skulle hända när vi införde hyrläkarstoppet. Vi var i ett väldigt trängt ekonomiskt läge, säger oppositionspolitikern Christer Siwertsson, som har varit den som har fått svara för beslutet om hyrläkarstoppet i media, trots att det enligt honom inte var hans idé från början.

– Alla partier i styrelsen vara överens om att besluta det här. Sedan var det jag som skickade ut pressmeddelandet om att beslutet var taget. Men social­demokraterna hade ruvat på det i flera år. Och det är de tillsammans med vänstern som har fört oss i den här riktningen.

Landstinget konkursmässigt

För med ett konkursmässigt landsting med en soliditet på -97,67 procent och en revision som inte ville ge styrelsen ansvarsfrihet såg politikerna – oavsett politisk färg – helt enkelt ingen annan utväg än att införa hyrläkarstopp, berättar Christer Siwertsson.

Kostnaderna för hyrläkarna skenade. Året innan beslutet om hyrläkarstopp togs låg prislappen enbart för dessa läkare på över 50 miljoner kronor.

Ångrar inte beslutet

– Jag ångrar inte beslutet. Trots att vi tvingades luckra upp det och sprida ut det på två år. Jag tycker fortfarande att vi måste ägna den tid och de resurser vi har åt sjukvården.

Men inte heller under de kommande två åren kommer Jämtlands läns landsting att kunna göra sig av med alla hyrläkare, menar Christer Siwertsson. Trots att man från politiskt håll inget hellre vill.

– Hyrläkare är inte okej, vi vill att patienterna ska kunna få träffa en och samma läkare. Men just nu är vi tvungna att ha dem.

Vilka blev konsekvenserna av hyrläkarstoppet i Östersund, anser du?

– Ett fortsatt behov av stafettläkare och fortsatt höga kostnader. Och nu har vi vissa hälsocentraler med ännu större behov än tidigare. Men jag tror att det här är en arbetsledarfråga till stor del. De vårdcentraler som har svårt att rekrytera kanske inte är de bästa arbetsgivarna heller. Vi har ju exempel på små enheter med korta beslutsvägar där man inte har det här problemet. Och det som blev positivt är att några av de läkare som slutade i protest har sökt sig ut på landsbygden i stället och ökat bemanningen där. Men problemet kvarstår naturligtvis i stan.

Vad hade kunnat göras annorlunda?

– Beslutet gick för fort. Det togs i maj och trädde i kraft redan 1 juni. Det handlade bara om några veckor och det kan jag ångra nu efteråt. Vi skulle ha förberett det här bättre och kommunicerat det tydligare mot verksamheterna. Då hade vi kanske haft en bättre acceptans för stoppet. Men vi var som sagt i ett trängt läge.

Hade inte analyserat ordentligt

Landstingsrådet Harriet Jorderud (s) förklarar även hon införandet av hyrläkarstopp med att landstingets budget var så pass ansträngd att man inte såg någon annan utväg.

Men att läkarna skulle säga upp sig i protest och att hyrläkarstoppet skulle få sådana konsekvenser för patientsäkerheten var ingenting man förutsåg från politiskt håll, menar hon.

– Jag måste erkänna det. Att vi inte hade analyserat det hela ordentligt ur patientsäkerhetssynpunkt innan vi tog beslutet. Men det rörde sig om en post som hela tiden ökade. Det är klart att det är väldigt besvärande för oss att få en sådan här situation med läkare som väljer att sluta och lämna Östersund.

Vad gör ni åt situationen nu i efterhand?

– Vi måste ha mer fokus på hyrläkarfrågan och vi måste få med oss läkarna. Som det är nu urholkar det här systemet våra budgetar. Vi är ett litet landsting med en förhållandevis liten befolkning. Vi har tvingats höja skatten flera gånger. Vi jobbar intensivt med rekrytering och med individuella utbildningsplaner och kompetensplaner för distriktsläkarna. Vi såg också att vi hade halkat efter med ST-läkarnas löner och där har vi gjort en justering. Och vi måste förstås även jobba mer med primärvårdens struktur och innehåll. Jag tror aldrig att vi kommer att kunna klara oss helt utan hyrläkarna, men däremot hoppas jag på en betydligt lägre nivå.