Personalen köar till avdelningen

I en tid när bristen på vårdplatser, problem med bemanning och hög personalomsättning präglar stora delar av svensk sjukvård, lyfts intensivvården i Malmö fram som ett undantag och en tydlig kontrast till den ofta mörka beskrivningen av vårdens arbetsmiljö. Här visar erfarenheten att långsiktigt ledarskap, delaktighet och tillräcklig bemanning inte bara är personalpolitiska ambitioner – utan avgörande för både patientsäkerhet och vårdens medarbetare.

– Stabiliteten gör att man mår bättre som läkare. Man går hem och vet att verksamheten håller även i morgon, säger Anders Rehn, verksamhetschef för intensivvård och perioperativ vård vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Vissa helger går han bakjour, trots ett chefsuppdrag som omfattar cirka 650 medarbetare.

– Jag vill behålla en fot i kliniken, för att det är roligt, men också för att man får en bra uppfattning om verksamheten. Det är viktigt att vara synlig som chef, det ska inte vara konstigt att verksamhetschefen kommer ut på avdelningarna.

I en ny rapport från Arbetsmiljö Syd (nr 5 2025) beskrivs intensivvården i Malmö som ett gott exempel på hur organisatorisk, systematisk och social arbetsmiljö kan fungera i praktiken. Det är ingen enskild åtgärd som förklarar framgången. I stället handlar det om en konsekvent satsning på arbetsmiljö och kompetensförsörjning.

– Vi har också flyttat in i nya, moderna lokaler. Det har inneburit ett lyft. Personal från olika yrkesgrupper fick vara delaktiga redan i planeringsstadiet. För läkarkåren har det inneburit bättre arbetsrum, närhet till patienterna och ändamålsenliga ytor för rapporter och multidisciplinära möten, säger Anders Rehn.

Intensivvårdsavdelningen i Malmö är byggd för 14 IVA-patienter.

– Men vi upplever inte att vi har behov av så många vårdplatser, vi bemannar i nuläget för 10 IVA-platser och 2 intermediärplatser.

För några år sedan tvingades man flytta omkring 4–5 procent av sina IVA-patienter på grund av vårdplatsbrist. I dag ligger siffran på knappt 1, 5 procent, tydligt under nationella mål.

– Det har betytt mycket för läkargruppen att vi har stabil bemanning med erfarna sjuksköterskor som vi har lyckats behålla. Det innebär en arbetsvardag präglad av förutsägbarhet. Vi slipper reducera antalet vårdplatser på grund av bristen på bemanning och kan ta ett större panorama av patienter, inte minst barn, men även IVA–patienter från andra sjukhus i Skåne, säger Anders Rehn.

För Johan von Walter, sektionschef för cirka 30 specialistläkare i intensivvård, är det betryggande att det finns en viss marginal på intensivvårdsplatser. Det påverkar arbetsmiljön och även möjligheterna att rekrytera.

– Vi har haft lätt att rekrytera, mycket tack vare att vi satsat på att utbilda våra egna specialistläkare. De flesta vill stanna kvar efter specialistutbildningen. Tillgången till sjuksköterskor som har lång klinisk erfarenhet är också oerhört viktigt, inte minst för utbildningsläkare, yngre läkare i jour och specialister i bakjour. Det skapar trygghet i gruppen.

Johan von Walter lyfter fram enhetscheferna på IVA i Malmö. De är tre och har gjort ett omfattande arbete under många år för att aktivt minska och förebygga ohälsa och sjukfrånvaro orsakad av en bristfällig arbetsmiljö, menar han.

– De arbetar med ett närvarande ledarskap som i mångt och mycket är tillitsbaserat. De låter medarbetare ansvara för olika områden och för att arbetsuppgifterna ska kännas stimulerande och utvecklande. De har också varit framgångsrika på att jobba med olika utbildningsinsatser, men också sociala aktiviteter. Folk har kul på jobbet, det är oerhört viktigt för personalen, men också för patienterna, säger Johan von Walter.

En central faktor är kontinuiteten i personalgruppen, menar Marie Marsch, områdeschef för IVA. På intensivvårdsavdelningen har man under lång tid varit helt fri från både hyrläkare och hyrsjuksköterskor. Det har skapat en stabilitet och kontinuitet som märks i vardagen.

– Vi får behålla vår personal. Det är en stor grupp som arbetat väldigt länge. Vi har även tidigt haft chefer som varit och är intresserade av ledarskap, säger Marie Marsch.

Flytten till nya lokaler har också stärkt arbetsgemenskapen och arbetsmiljön, menar hon.

– Det är ljusa, funktionella lokaler med bättre anpassade arbetsytor och en helt annan vårdmiljö än tidigare. Det påverkar både hur vi arbetar och hur vi mår.

I slutet av förra året uppmärksammades intensivvården i Malmö på Skyddsombudets dag. På ett diplom står motiveringen:

” Det skyddsombudet tar upp tas på allvar och åtgärdas”.

” Lyssnar på medarbetarna. Gör medarbetare delaktiga. Visar medarbetare uppskattning”.

”Bra diskussioner mellan arbetsgivare och de fackliga på arbetsplatsen”.

Trots den goda arbetsmiljön saknas dock inte utmaningar. Tuffa ekonomiska ramar påverkar hela sjukhuset, och på operationssidan är kompetensförsörjningen mer ansträngd. Kommunikation i en stor organisation är också en ständig utmaning.

– Att nå ut med förändringar och få alla att förstå varför de görs är svårt, även i en välfungerande verksamhet,” säger Johan von Walter.