Personalbristen försvårar återhämtningen

Bristen på vårdpersonal inom alla kategorier är en stor utmaning inför det som komma skall. Det understryker Sten Kjellström, verksamhetschef med ansvar inom ögonsjukvården på Skånes universitetssjukhus.
Artikeln ingår i temat Så stor är operationsskuldenEfter en vår med en stor mängd inställda operationer, som en följd av att många medarbetare flyttades över till covid-19-vården, genomför ögonsjukvården på Skånes universitetssjukhus återigen operationer fullt ut. Verksamheten har bland annat tagit upp kataraktkirurgin från mitten av augusti och ökar successivt antalet patienter på mottagningarna och operation.
Sten Kjellström, verksamhetschef för verksamhetsområde Endokrin, hud, reproduktionsmedicin samt ögonsjukvård (ERHÖ) på sjukhuset, poängterar att personalen hinner med operationer som är nödvändiga för att inte försämra sjukdomstillstånd. Men det finns orosmoln.
– Vi har höga flöden och våra väntrum är inte dimensionerade för det, samtidigt som vi måste kunna erbjuda en smittfri zon kring patienterna. Det gäller även mottagningarna, säger han.
– Ett annat orosmoln är bristen på anestesipersonal. Vi har ungefär 300 patienter som väntar på skelningskirurgi i narkos, drygt 85 procent av dessa patienter har väntat mer än tre månader. Den stora bristen på personal, samtidigt som vi är en av få verksamheter i landet som gör dessa operationer, är en svår ekvation.
Återhämtningen försvåras av att personal i alla kategorier är hemma med sjukt barn oftare, samt det faktum att alla måste vara hemma vid minsta tecken till luftvägsinfektion. Bristen på personal inom alla kategorier – sjuksköterskor, optiker och undersköterskor – försämrar effektiviteten på mottagningarna, vilket är en stor utmaning framåt.
– Mycket tid kommer att gå åt till patientsäkerhetsarbete under den närmaste tiden.
Patienter som inte får vård i enlighet med vårdgarantin samordnas med andra vårdgivare. Det förekommer att patienter på eget initiativ söker vård i andra EU-länder, däribland Danmark och Polen. Däremot är det ytterst ovanligt att verksamheten hänvisar patienter till andra EU-länder. Här handlar det om svåra fall, till exempel komplicerade hornhinnetransplantationer, enligt Sten Kjellström, som också är ordförande i Sveriges ögonläkarförening. Det rör sig i praktiken om ungefär ett fall vartannat år.
– Vi informerar aktivt om de möjligheter som kommer med vårdvalet här i Sverige, men jag och mina kollegor informerar inte om vård i andra länder.
Vi behöver se över behovet av stödfunktioner, så att alla kan arbeta på toppen av sin kompetens. Sten Kjellström, verksamhetschef
Hittills har Skånes universitetssjukhus särskilt prioriterat ortopedin för att komma ikapp efter vårens omställning. Men enligt de signaler som Sten Kjellström har fått står nu ögonsjukvården på tur. Hans förhoppning är att det ska medföra extra resurser.
Vad krävs för att klara situationen i stort?
– Personalförsörjning och att vi får behålla personal, att hitta strategier för detta så att vi kan behålla upplärd personal. Vi behöver se över behovet av stödfunktioner för såväl medarbetare som chefer, så att alla kan arbeta på toppen av sin kompetens.
Elektiva operationer veckorna 12-36 under 2019 och 2020
Minskningen av antalet operationer på Skånes universitetssjukhus, Lund och Malmö var 38 procent i år jämfört med 2019. Sammanlagt är det 2052 färre operationer. Under de tio första veckorna, 12-21, var minskningen 46 procent, det vill säga 1 322 operationer.
7253 personer väntade i slutet av juli på en operation/åtgärd på Skånes universitetssjukhus, Lund och Malmö. Av dessa hade 4790 personer väntat längre än vårdgarantins 90 dagar.
1755 patienter väntade exempelvis på en åtgärd kopplat till ögon. 1231 av dessa hade väntat mer än vårdgarantins 90 dagar, och 190 hade väntat mer än ett år. Inom ortopedi stod 984 patienter i kö. 796 av dessa hade väntat mer än 90 dagar och 295 mer än ett år.