”Pengar att tjäna på att sälja vård till EU”
Högspecialisterad vård ECMO-behandling av svårt lungsjuka, stamcellsbehandlingar och transplantationer med levande donatorer nämns som exempel på områden där en svensk vårdexport skulle kunna ha framgångar. Andra områden som kan vara aktuella är starr- och höftledsoperationer, där det finns köer i många länder, enligt region- och landstingsråden Birgitta Rydberg och Anna Starbrink (Stockholm), Jonas Andersson (Västra Götaland) Gilberg Tribo (Skåne) i Dagens Industri.
I dag reglerar Försäkringskassan priset för vårdexporten. I dagsläget gäller den så kallade utomlänsprislistan även för svensk vårdexport. År 2009 fick det av Karolinska sjukhuset ägda Stockholm Care kritik av Försäkringskassan för att ha såld sjukvård för ett högre pris. Sedan dess har invånarna i Stockholm i praktiken subventionerat Stockholm Cares försäljning, enligt debattörerna, som menar att Försäkringskassan måste tillåta sjukhusen att ta ut ett rimligt pris.
Debattartikeln tar även upp svenska patienters rätt att söka vård i andra EU-länder, till exempel för canceroperationer. ”Det behöver inte nödvändigtvis innebära ekonomiska belastningar för Sveriges landsting och regioner – ett ingrepp kanske rent av är billigare om det utförs på en högspecialiserad och högeffektiv utlandsklinik.” skriver de.
[…] http://sjukhuslakaren.se.preview.citynetwork.se/2013/01/17/pengar-att-tjana-pa-att-salja-vard-till-eu/ […]
Om Svenska patienters rätt att söka vård i
andra EU-länder
Intressant artikel skriven av HELENE THORNBLAD ”Pengar att tjäna
på att sälja vård till EU” där bl.a. omnämns om ” Svenska patienters rätt att söka
vård i andra EU-länder”.
Det dags att redaktionen för tidningen Sjukhusläkaren granskar verkligheten för de svenska
patienterna och situationen i landstingen för landstingsskattebetalarna!
Sjukhusläkarna är trots allt avlönade via
skattemedel och därför torde det vara rimligt att en granskning också sker i
syftet att värna om patienternas rättssäkerhet bl.a. då utifrån
gränsöverskridande vård möjligheten inom landstingens ansvar gentemot
landstingsskattebetalarna!
Försäkringskassan
har ” nagelfarts” tidigare i många reportage utifrån rätten för patienten att
söka vård i andra EU/EES länder. Kritiska och avslöjande reportage i
Sjukhusläkaren om hur denna EU-rättighet till gränsöverskridande vård underlåts
och undanhållits skattebetalarna av Försäkringskassan.
Men
hur är verkligheten för landstingsskattebetalarna uti landstingen, när dessa
kommunicerar behandlingsalternativ om bättre/effektivare vård inom EU/EES till
sjukhusläkarna?
Upplyser
sjukhusläkarna om vad som redan 2004 via [1]Läkartidningen
och då bl.a. EU-rättsprofessor Ulf Bernitz delgavs som skyldigheter för
sjukhusläkare/vårdpersonal, citat;
”torde det följaktligen vara
vårdpersonalens skyldighet att informera dem om alla typer av
tillgängliga behandlings- och valmöjligheter, inklusive möjligheten att söka
sig till ett annat EU-medlemsland för snabbare och ibland kanske även
effektivare vård.”
”Sett ur detta perspektiv
anser vi att det är särskilt viktigt att svenska vårdgivare axlar en mer aktiv
roll när det gäller att informera sina patienter om deras rättigheter att
söka vård i ett annat EU-land och därmed ge alla patienter samma chans till
hälsa och välmående.”
Ulf Bernitz
professor i europeisk integrationsträtt,
Stockholms universitet och Institute of European and Comparative Law,
University of Oxford
ulf.bernitz@juridicum.su.se
Slut citat.
Har landstingen och sjukhusläkarna/
vårdpersonalen tagit det ansvaret utifrån skyldigheten som delges av
EU-rättsprofessor Ulf Bernitz?
Svaret är nej, så sker icke via
anställda sjukhusläkare/vårdpersonal, det framkommer inom 2 landsting,
Landstinget Dalarna och Landstinget Västernorrland, utifrån anmälningar till
Åklagarmyndigheterna i Falun(dnr AM-12889-13, anmälan av 2013-01-23 riktad emot
Landstinget Dalarna och sjukhusläkarna/vårdpersonalen på Falu lasarett)respektive Sundsvall(dnr AM 11359-13,
anmälan av datum 2013-01-21, riktad emot Landstinget Västernorrland och
sjukhusläkarna/vårdpersonalen på Sundsvalls sjukhus).
Däremot framkommer av dessa anmälningar
till Åklagarmyndigheterna i Falun och Sundsvall att landstingsskattebetalare
undanhålls och underlåts gällande lagstiftningar bl.a. då Hälso- och
sjukvårdslagen och EU-rätten till gränsöverskridande vård.
Det framgår också i anmälningarna
utifrån brottsmisstankarna inom respektive landsting att
vårdpersonalen/sjukhusläkarna undanhåller och underlåter skyldigheten utifrån
skyldighetslagstiftning HSL att erbjuda landstingsskattebetalarna en andra
bedömning. Begärda andra bedömningar som är utanför landstingen i Sverige men inom
EU/EES.
Det kan i anmälningarna konstateras att
bägge landstingen, utifrån anmälarnas anmälan, via sjukhusläkarna/vårdpersonalen
då anställda i dessa landsting förhindrar, underlåter och undanhåller
skyldigheter dessa anställda är skyldiga att tillämpa i deras yrkesverksamhet
inom hälso- och sjukvård.
Förmodligen går det till så också i de övriga
landstingen, det går icke ställa utom all rimlig tvivel i skrivande stund.
Återigen i Läkartidningen år 2004
via bl.a. EU-rättsprofessor Ulf Bernitz redogjordes klar och mycket tydligt för
följande;
”torde det följaktligen vara
vårdpersonalens skyldighet att informera dem om alla typer av
tillgängliga behandlings- och valmöjligheter, inklusive möjligheten att
söka sig till ett annat EU-medlemsland för snabbare och ibland kanske även
effektivare vård.”
”Sett ur detta perspektiv
anser vi att det är särskilt viktigt att svenska vårdgivare axlar en mer aktiv
roll när det gäller att informera sina patienter om deras rättigheter att
söka vård i ett annat EU-land och därmed ge alla patienter samma chans till
hälsa och välmående.”
När kommer tidningen Sjukhusläkaren att kritiskt
och objektivt granska och förmedla rättsäkerhets reportage som gynnar patienterna
och påvisar utifrån bristerna inom landstingen och
sjukhusläkarnas/vårdpersonalens skyldigheter om, citat;
”torde det följaktligen vara
vårdpersonalens skyldighet att informera dem om alla typer av
tillgängliga behandlings- och valmöjligheter, inklusive möjligheten att
söka sig till ett annat EU-medlemsland för snabbare och ibland kanske även
effektivare vård.”
”Sett ur detta perspektiv
anser vi att det är särskilt viktigt att svenska vårdgivare axlar en mer aktiv
roll när det gäller att informera sina patienter om deras rättigheter att
söka vård i ett annat EU-land och därmed ge alla patienter samma chans till
hälsa och välmående.”
Ulf Bittner, en av tre inom
arbetsgruppen AMBU
Du kan läsa mera om bl.a. Landstingen
Dalarna och Västernorrland och hur det går till när gränsöverskridande vård
hanteras via att underlåta och undanhålla gällande EU-rätt och lagstiftning
gentemot landstingsskattebetalarna via denna länk
http://eueeshealthcare.bloggproffs.se/
[1] http://www.lakartidningen.se/old/content_0432/2502.html