Nyhetsarkiv

Patientsäkerhetsarbetet behöver tillvaratas

Regioner och landsting är bra på att samla information om sitt patientsäkerhetsarbete. Däremot är de inte så bra på att använda informationen som de samlat in. Det menar Mikaela Ridelberg som skrivit en doktorsavhandling i ämnet.

Mikaela Ridelberg är utbildad sjuksköterska och medicine doktor. Idag arbetar hon som verksamhetsutvecklare inom närsjukvården i Region Örebro län. Där jobbar hon med att utveckla patientsäkerheten och det hälsofrämjande arbetet inom hälso- och sjukvården.

Där har hon också nytta av sin forskning där hon har granskat patientsäkerhetsarbetet i de svenska landstingen och regionerna. Avhandlingen ”Towards safer carein Sweden?: Studies of influences on patient safety” består av fem delstudier.

– Det jag hittat är att det görs väldigt mycket patientsäkerhetsarbete i landstingen, men det finns problem med att ta lärdom av det man gör. Mycket sker, men man går inte riktigt tillbaka till sina egna resultat, utan fortsätter att göra nya mätningar, säger Mikaela Ridelberg.

I de olika studierna har Mikaela Ridelberg bland annat intervjuat landstingens patientsäkerhetsansvariga och även gjort en analys av de patientsäkerhetsberättelser som görs. Hon har inte gjort någon jämförelse på hur bra, respektive dåligt arbete landstingen gör med patientsäkerhetsberättelserna, däremot kan hon konstatera att det finns stora skillnader i arbetssätt.

– Det är en jättestor skillnad i hur mycket man skrivit ner i patientsäkerhetsberättelserna när det gäller vilka strukturer och processer man tagit in.

Patientsäkerhetsarbetet har tagit fart under 2000-talet, och särskilt efter 2011 efter den överenskommelse mellan SKL, landstingen och regeringen där pengar delas ut till de landsting och regioner som uppnår vissa grundläggande och prestationsbaserade mål. Det finns också goda exempel på områden där landstingen kommit långt inom patientsäkerhetsområdet.

– Det man är allra bäst på är det infektionsförebyggande arbete, där har man arbetat väldigt strukturerat för att minska infektionerna och fått in ett bra arbetssätt.

Mikaela Ridelberg efterlyser dock att mer arbete görs för att den information som samlas in också kommer till nytta.

– Det allra bästa vore ju om det fanns ett politiskt beslut så att alla gjorde lika. Det finns ju strukturer redan nu, det finns konferenser och Nitha, Nationellt IT-stöd för händelseanalys, men det som skulle behövas istället för att sätta pengar på att utföra en massa processer är att man skulle sätta pengar på att skapa en struktur för att använda resultaten.

De kvalitetsregister som finns inom olika områden är en sak som kan vara till hjälp.

– I kvalitetsregistren kommer mycket data om den egna verksamheten fram. Där gäller det att ta in den informationen, att se över vilka data som är viktiga för oss att följa och jobba med dem lokalt och förstå att det är en bild av ens egen verksamhet som kommer fram.

Vad kan då en enskild läkare göra för att förbättra det här arbetet?

– Det är att skapa en rutin på sin vårdcentral eller sin klinik för att titta på sina egna resultat, att man tar till sig dem.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera