Nyhetsarkiv

”Vi behöver skifta över till Patientsäkerhet 2.0”

Kanske är ett tankeskifte på gång inom patientsäkerhet. När KTH tillsammans med läkar- och sjuksköterskeorganisationer arrangerade en patientsäkerhetskonferens i Stockholm den 3 september talade många om förändring och behov av nya angreppssätt.

Tydligast av alla var kanske patientsäkerhetsprofessor Richard Cook, som talade om behovet av att skifta från ”Safety 1” till ”Safety 2”. (läs gärna Sjukhusläkarens referat från ett av Richard Cooks tidigare framträdanden).

Starkast reaktioner har det kanske varit kring Richard Cooks uppmaning att sluta rapportera. Han har till och med inlett en egen ”stop reporting”-kampanj. Det handlar förstås om att sätta igång nya tankar, men speglar också som i ett nötskal skillnaderna mellan ”Safety 1” och ”Safety 2”.

Ska energin riktas mot rapportering och mätning, eller mot sjukvårdssystemet? Eller som Pelle Gustafson, Patientförsäkringen LÖF, uttryckte det: Ska vi sluta sätta mål för hur ofta vi tvättar händerna, och istället ha mål för färre infektioner?

Marie Wedin, ordförande i Läkarförbundet, välkomnade ”Patientsäkerhet 2.0”:

– Jag upplever att det för in ett läkarperspektiv på patientsäkerhetsfrågorna. Det öppnar för en diskussion mellan professionerna som liknar den vi i dag har över fikabordet mellan läkare och sjuksköterskor. Patientsäkerhet är kvalitet i vården, och inget annat. Det är inte bara avsaknad av skador utan också drivkrafter till förbättring.

Hans Rutberg har dubbla roller, som patientsäkerhetsprofessor i Linköping och patientsäkerhetsexpert på SKL. Han var ”inte redo för att gå med i Richard Cooks stoppa rapportera-grupp ännu”.

– På SKL mäter vi mycket, till exempel vårdrelaterade infektioner och trycksår. Vi gör journalgranskningar på central nivå. Det finns ett fortsatt värde i att rapportera, men vi måste rapportera klokare och självkritiskt granska vårt sätt att arbeta. Vi måste också se om vi kan få ut ett bättre värde ur mätningarna än vi får i dag.

Kenneth Lindahl i Sjukhusläkarnas styrelse var mer benägen att hålla med Richard Cook:

– Bristen på tillit leder till att man tar till kontrollsystem, registrerar och mäter. Administration och byråkrati är det ingen brist på. Som Richard Cook sa, är det kanske dags att sluta rapportera och börja agera. Och föra in tillit i sjukvården. Det vi säger, vi som jobbar i sjukvården, kanske är sant. Det är bättre att lyssna på oss än att föra in ännu fler mätningar. Det är dags att sluta rapportera och börja agera.

Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet, höll med om behovet av tillit:

– Personalen på akutmottagningarna har alltid sett till att prioritera de patienter som har störst medicinskt behov. Men politikerna har inte haft tilliten till det utan vill styra upp med fyratimmarsgränser för alla patienter. Med den personalbrist vi haft i sommar har det funnits stora risker för patientsäkerheten. Men från sjukhusledningen har vi fått höra att det fungerar utmärkt. Man litar inte på oss som arbetar nära patienterna.

Pelle Gustafsson, LÖF, ville föra in ansvarsfrågorna i debatten. Han menade att i andra typer av organisationer är kunskap, makt och ansvar jämnt fördelat. På varje nivå matchar kunskaperna, makten och ansvaret, så att kompetenta beslut kan fattas av personer som tar ansvar för konsekvenserna. Men i sjukvården är kunskaperna som minst i toppen av organisationen, där den största makten finns. Och ansvaret slutar halvvägs, vid verksamhetschefsnivån.

De som har makt att fatta de mest avgörande besluten över sjukvården har alltså svag kunskap och inget formellt ansvar.

Hans Rutberg återkom till frågorna om ledningens ansvar:

– Av alla de faktorer som påverkar patientsäkerheten mest vill jag sätta kompetens som nummer ett. Vet politikerna och sjukhusledningarna vilka konsekvenser deras beslut har för patientsäkerheten? Vilken kompetens har de? Den högsta ledningen måste förstå att arbete med patientsäkerhet inte bara kan ge ett minskat lidande utan också är ekonomiskt försvarbart. Men också personalens kompetens är viktig.

Kenneth Lindahl höll med och betonade att kompetens aldrig får tas för givet:

– Vi måste ta ansvar för att nyutbildade läkare och sjuksköterskor kommer ut med rätt kunskaper för att kunna möta verkligheten. Och vi måste följa upp med kompetensutveckling och fortbildning.

Moderator Göran Henriks ställde frågan om det behövs en institutionell förnyelse för att klara av utmaningarna i framtiden.

Hans Rutberg tyckte sig kunna se tecken på förändring redan nu.

– Det är alltid svårt att se förändringar när man själv är mitt i dem. Men det händer mycket nu med diskussionen kring behovet av specialistsköterskor, brist på vårdplatser och läkaruppropet. Stora organisationer och grupper börjar agera och frågor ställs på ett hoppfullt sätt. Kanske förändringen tar sin början nu?

Marie Wedin höll med om att det i dag är ett annat ljud i diskussionen än för några år sedan.

– Det är lätt att kritisera DRG och pinnräkning, och vi vill gå i en ny riktning, men vilken? Om vi istället väljer ersättningar för vårdförlopp finns det en risk för att svaga patienter och de med diffusa sjukdomar hamnar mellan stolarna. De här frågorna är svåra men viktiga.

Flera anknöt i diskussionen till egna erfarenheter av vården och det egna ansvaret för patientsäkerheten. Både Marie Wedin och Kenneth Lindahl nämnde brister i journalsystemen, fel som gör att patienter ”faller ur” och inte blir kallade till nödvändiga undersökningar, läkemedelsmoduler som visar fel för kanske en patient på femtio, eller för en på tio.

– Egentligen borde vi göra en Lex Maria-anmälan varje gång, men många har gett upp inför IT-systemet. Det är viktigt att inte tänja på gränserna när avvikelserna blir normalitet, sa Kenneth Lindahl.

Richard Cook avslutade konferensen med sju rekommendationer till den drygt 200 personer stora publiken (med Richard Cooks egna kommentarer inom parentes):

1. Build collaborations.
2. Invest in your young.
3. Do experiments rather than programmes.
(Naturlig utveckling sker genom att pröva nytt, utvärdera och förstå)
4. Be willing to fail. (Det är normalt att misslyckas, men i Sverige får man aldrig tala om sina misslyckanden, våga ändra på det!)
5. Tell truth to power. (Filtrera inte sanningen uppåt i organisationen)
6. Make safety talk safe. (Ingen ska behöva råka illa ut för att de påtalar brister)
7. Read the book. – Patientsäkerhet – teori och praktik. (Vi har tagit fram en bok på svenska där patientsäkerhet belyses ur alla tänkbara synvinklar och den representerar de senaste rönen på området. Ta till er det)

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera