Patienternas vårdval styrs av rykten och geografisk närhet
Rykten och geografisk närhet styr i stället dagens vårdval, konstaterar Fredrik Lennartsson, generaldirektör för Vårdanalys. Myndigheten har funnits i ett år och kom nyligen med två rapporter, den ena om patientupplevd kvalitet och den andra om effekter av vårdvalet. Mycket av slutsatserna när det gäller vårdvalet kan också tillämpas direkt på vårdvalet av specialistläkare som är på gång att införas i Stockholm.
Utredningen visar att det framförallt är högutbildade som har utnyttjat möjligheten att välja vårdgivare. Människor värdesätter möjligheten att välja och de som väljer tenderar att vara mer nöjda med vården. Men möjligheten att välja utifrån medicinsk kvalitet saknas. Därför är rykten och geografisk närhet det som styr patienternas val i dag.
– Hela vårdvalssystemet bygger på tanken att ökad konkurrens mellan olika vårdgivare och patientens rationella val ska driva på utvecklingen och leda till högre medicinsk kvalitet och högre effektivitet. Men det fungerar bara om patienten kan göra ett aktivt val utifrån bland annat medicinsk kvalitet, konstaterar Fredrik Lennartsson.
Vissa patientgrupper behöver stöd
Han tror också att även om den medicinska kvaliteten redovisas så behöver vissa patientgrupper stöd för att kunna tolka och använda information.
Studier i USA har visat att även om patienterna hade tillgång till information om den medicinska kvaliteten så utnyttjade bara 14 procent informationen. En annan studie i Storbritannien visade på ännu lägre siffror.
När det gäller medicinsk kvalitetsdata anser han att kvalitetsregistren kan bidra med information till patienterna. Men det krävs utvecklingsinsatser för att kvalitetssäkra informationen i registren så att de håller för jämförelser.
Möjligheterna inte optimala
En slutsats han dragit, efter myndighetens första verksamhetsår, är att möjligheterna i dag inte är optimala för kvalificerade uppföljningar och utvärderingar ur ett patientperspektiv, trots att det finns mycket statistik och register.
Fredrik Lennartsson är ekonom från Handelshögskolan i Stockholm och har jobbat med sjukvård på statlig nivå i många år. Han har tidigare bland annat varit chef för den internationella avdelningen på Socialdepartementet och biträdande chef för hälso- och sjukvårdsenhet på samma departement. Han har själv inte gjort något aktivt val av husläkare och har inte heller vaccinerat sig mot influensan.
– Närakuten är mitt första val om jag behöver sjukvård, säger han.
Myndighetens först år har präglats av uppbyggnad, att anställa personal, skaffa lokaler och IT-system. Hittills har tio personer fått anställning på myndigheten, men fler är under anställning. Vårdanalys ligger centralt i Stockholm och omsätter 27 miljoner kronor om året.
– En viktig del har varit att ta fram en strategiplan för verksamheten och att lägga en plattform för den kommande verksamheten, konstaterar Fredrik Lennartsson.
Patientperspektiv
Och enligt honom är uppdraget glasklart.
– Vi ska analysera och granska vården utifrån ett patientperspektiv. Det är det uppdrag vi har fått av regeringen, att se till att vi får mer kvalificerade uppföljningar och utvärderingar, säger han.
Fredrik Lennartsson konstaterar att myndigheten själv aldrig kommer att kunna ha den kompetens som krävs för att göra all granskning och utvärdering. Istället kommer man att arbeta med fristående forskare, utredare och konsultföretag. De utredningar man hittills presenterat har forskare vid Lund- och Uppsala Universitet gjort på uppdrag av Vårdanalys.
I Vårdanalys uppdrag, ingår också att effektivitetsgranska andra statliga myndigheter, statlig verksamhet och statlig styrning.
– Vi kommer att samarbeta med andra myndigheter men har samtidigt ett granskningsuppdrag, konstaterar Fredrik Lennartsson.
Närmast är det ”Öppna jämförelser”, det kvalitetsdokument som Socialstyrelsen och SKL tillsammans tar fram varje år, med jämförande information om kvalitet, resultat och kostnader för vård och omsorg, som ska granskas.
Ska granska ”Öppna jämförelser”
Vårdanalys håller just nu på med en förstudie till den studie som ska göras.
– Vi ska granska hur ”Öppna jämförelser” har fungerat, vad som har fungerat bra och vad som kunde ha fungerat bättre och vad det är man ska satsa på.
Vårdanalys kommer också att granska organisationen för ”Öppna jämförelser”.
Regeringen har tidigare konstaterat att de uppföljningar som görs i vården ofta är ur ett verksamhetsperspektiv eller ur ett professionellt perspektiv, medan patientperspektivet nästan alltid saknas.
Fredrik Lennartsson menar att det handlar om att få till en evidensbaserad styrning och ledning av sjukvården och att uppföljning och utvärdering tar patientens perspektiv.
Det här ska Vårdanalys granska 2012
Hur patientfokuserad är svensk hälso- och sjukvård?
• Utvärderingen sker i samarbete med internationella experter.
Har patienter, brukare och medborgare tillgång till den information de behöver?
• En granskning av informationen som ska möjliggöra delaktighet och inflytande i vården och omsorgen.
Vilka konsekvenser får valfrihetssystemet för olika patientgrupp- och brukargrupper?
• En analys av vårdvalets effekter på bland annat patienternas tillgång till god vård och vård på lika villkor.
Hur skapas en patientfokuserad vård för dem som har omfattande och komplexa behov?
• En kartläggning av brister i vårdprocessen.
