Nyhetsarkiv

Patienter kan kräva ersättning på nytt

Har du som patient nekats ersättning med motiveringen att den vårdmetod du behandlats med inte stämmer överens med den som används i Sverige eller att behandlingen inte skett enligt svensk praxis eller liknande formuleringar, så kan du skicka in en ny ansökan till Försäkringskassan eller överklaga Försäkringskassans beslut till förvaltningsrätten.

Är inte ditt fall prövat i domstol har det inte vunnit laga kraft och då har du rätt att ansöka om ersättning hos Försäkringskassan igen hur många gånger du vill, såvida preskriptionstiden inte gått ut. Men hur lång preskriptionstiden är, när det gäller beslut om ersättning för sjukvård i andra EU-länder, råder det oklarhet om. Svenska lagar får inte strida mot EG-rätten.

– Det är komplicerat för det beror på vilka preskriptionsregler som är tillämpliga. Det är frågan om preskriptionstiden i Socialförsäkringsbalken, som är två år, är tillämplig. I annat fall gäller den allmänna preskriptionslagen och då är det tio års preskriptionstid. Vad som gäller är vi inte i hamn med, men kommer en sådan begäran måste vi ta ställning till den, säger Niklas Dernebo, juridiskt ansvarig för internationell vård och tillämpningsfrågor inom internationell vård på Försäkringskassan, som i ett mail säger att han tycker att det är onödigt att skriva om detta och att preskriptionstiden ”är inget som människor behöver fundera över”.

– Jag tycker att den som inte är nöjd och vill få sin rätt prövad ska vända sig till Försäkringskassan på nytt. Att vi ändrar inställning är ingen retroaktiv lagstiftning, Vi kommer att pröva varje enskilt fall och det går inte att uttala sig om vilket resultat en sådan prövning kommer att ge.

Om den nya Socialförsäkringsbalken, från 2010, kommer att tillämpas när det gäller ersättning för sjukvård i
andra EU-länder så kan det vara bra för de patienter som vill ha en ny prövning att känna till kapitel 113 i Socialförsäkringsbalken.

Där står bland annat: ”Försäkringskassan ska ändra ett beslut som har fattats och som inte har prövats av domstol, om beslutet har blivit oriktigt på grund av att det har fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag…eller har blivit oriktigt på grund av uppenbart felaktig rättstillämpning eller annan liknande orsak…
Beslutet ska ändras även om omprövning inte har begärts. Ändring behöver dock inte göras om oriktigheten
är av ringa betydelse…

En fråga om ändring får inte tas upp av den handläggande myndigheten senare än två år efter den dag då beslutet meddelades… Ändring får dock ske även senare än två år efter den dag då beslutet meddelades om det först därefter kommit fram att beslutet har fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag, eller om det finns andra synnerliga skäl”.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera