Patienter bidrar till bättre prioriteringsbeslut
Anders Åkesson är förbundsordförande för en av landets största patientorganisationer, Hjärt-Lung. Det har gått över sex år sedan han lämnade politiken. Fram till 2018 var han regionråd (MP) i Region Skåne med ansvar för sjukvård, primärvård, psykiatri och läkemedel.
…
Kan du ge exempel på några prioriterade frågor som Riksförbundet Hjärt-Lung arbetar med?
– Vi har nyligen släppt hjärtsviktsrapporten ”Ingen tid att förlora” där vi ser en stor ojämlikhet över landet när det gäller exempelvis väntetider, tillgång till hjärtultraljud för diagnostik och rätt läkemedelsbehandling. Det leder till långa vårdprocesser och i en del fall onödig sjukhusvård.
Det är också svårt att följa patienter, menar Anders Åkesson. Det nationella hjärtsviktsregistret har en otillräcklig täckningsgrad och låg användning i primärvården.
– Vi ser också att uppföljningen generellt i regionerna behöver bli bättre. Vi är också bekymrade över att implementeringen av kunskapsstöd som exempelvis vårdprogram, vårdförlopp och Socialstyrelsens riktlinjer inte alltid görs eller dröjer oförsvarligt länge. Det oroar oss i patientrörelsen som vill se en mer evidensbaserad och patientsäker vård.
Har din bild av patientrörelsen förändrats sedan du blev förbundsordförande?
– Ja, det har den faktiskt. Tidigare såg jag patientföreningar mer som kravställare och att de ibland ensidigt lyfte industrins perspektiv. Den bilden har jag inte längre. Dialogen mellan patientföreträdare och myndigheter och beslutsfattare har blivit mycket bättre. Ju fler sammanhang patientrörelsen är med i, desto mer kan förståelsen öka för exempelvis de ekonomiska ramarna, vårdens utformning och de utmaningar som finns. Patientrörelsen kan i sin tur bidra med perspektiv som gör vården mer personcentrerad och i större utsträckning möter de etiska principer som styr prioriteringarna i hälso- och sjukvården.
Patientrörelsen är stor och omfattar många förbund och organisationer. Hur kan den bli mer tydlig och samstämmig när det exempelvis gäller prioriteringsfrågor?
– Vi kan säkert bli bättre på att förstå varandras perspektiv. Men det kan inte vara patientrörelsens ansvar att prioritera. Däremot kan vi bli bättre på att förstå behovet och vikten av prioriteringar och bidra till att vården blir mer hållbar.
Genom samarbetsorganisationen Funktionsrätt Sverige där 53 funktionsrättsförbund är representerade, däribland Hjärt-Lung, kan patientrörelsen vara en enad röst i relation till politiker och beslutsfattare.
– Vi har också träffar mellan de stora patientorganisationerna och föreningarna då vi lyfter centrala frågeställningar i vården. Tillsammans med Lotta Håkansson, ordförande i Reumatikerförbundet, ingår jag också i den expertgrupp som ska bistå i utredningen om statlig vård.
Var står Riksförbundet Hjärt-Lung i frågan om statlig styrning och ett statligt huvudmannaskap?
– Vi tar inte ställning i frågan om det ska vara 25 eller 6 regioner eller ett statligt huvudmannaskap. Det är i slutänden en politisk fråga. Men det finns nog områden där det är bättre med en huvudman, som exempelvis behandling vid sällsynta tillstånd. Klart är dock att styrningen måste bli bättre för att vi ska kunna få en mer jämlik vård och vara rustade att möta morgondagens behov.
