Projektledaren: ”Patienten har ett eget ansvar”
När patienten loggar in i journalen har hon ett eget ansvar och får vara medveten om att det kan stå saker som läkaren inte har hunnit informera om. Det menar Inga Jonzon Eriksson som är projektledare för Journaler via nätet i Jönköpings läns landsting och som inte har hört talas om att osignerade anteckningar har blivit tillgängliga inom 14 dagar förut.
– Funktionen i journalen är sådan att osignerade anteckningar inte ska synas förrän efter 14 dagar. Jag har aldrig hört talas om att informationen skulle vara tillgänglig innan dess. Om anteckningarna har visats för patienten ändå är det något som är fel och då måste vi göra en teknisk felsökning och kontakta leverantören. Det kan ta en vecka ungefär, säger hon.
Regelverket kring nätjournalen i Jönköping med 14 dagars fördröjning innan en journalanteckning blir läsbar för patienten har utformats just för att läkarna ska hinna granska och signera innehållet och även kontakta patienten dessförinnan om det behövs, berättar Inga Jonzon Eriksson. Och om cancerbesked inte hinner förmedlas inom den tidsperioden är det snarare fel på flödena inom vården än på nätjournalen i sig, menar hon.
– Vi har ju bestämt detta – att det är patientens rättighet att få den här möjligheten att se sin information. Vi har över 600 patienter om dagen som utnyttjar den här möjligheten. Jag tror att mycket handlar om att vi inom vården måste prata mer om att det är så många som läser så vi blir mer medvetna om det, säger Inga Jonzon Eriksson.
Och att det per automatik är dåligt att få tunga besked framför datorn därhemma är inte heller någon självklar sanning, menar Inga Jonzon Eriksson.
– Forskning och diskussioner på det här området visar att det faktiskt finns många patienter som hellre läser hemma innan man träffar sin läkare för att i lugn och ro få möjlighet att vända och vrida på den här informationen. När man loggar in i journalen har man ett eget ansvar och får vara medveten om att det kan stå saker som läkaren inte har hunnit informera om.
Både i Uppsala och Skåne där nätjournal också har införts, visas all information i journalen direkt för patienten utan de fjorton dagarnas fördröjning, berättar Inga Jonzon Eriksson.
– Det tycker jag är ett större problem – att regelverken ser så olika ut nationellt. Hos oss ska bara signerade anteckningar visas men efter 14 dagar kan patienten läsa dem oavsett. Då syns det tydligt i kanten att anteckningen inte har signerats för att markera för patienten. Men patienter i dag söker vård även utanför det egna landstinget så reglerna borde vara samma över allt, säger Inga Jonzon Eriksson.
Har du hört några klagomål från patienter i Jönköping om att de har fått svåra besked via nätjournalen?
– Det är mest vården som säger så. Patienterna har varit väldigt positiva. Jag har inte hört någon patient här i Jönköping berätta om det. Tvärtom har vi haft en enkät ute nu hos patienterna där de tycker att Journaler via nätet är en jättebra funktion och de känner att de förstår vad som står där.
Men du utesluter inte att patienter kan få cancerbesked via nätet i Jönköpings läns landsting även i fortsättningen?
– Jag kan inte svara på exakt hur det ser ut inom just cancervården, men vi gjorde en studie på hur många anteckningar som var osignerade inom landstinget efter 14 dagar och det var endast 2,3-3,4 procent totalt i hela landstinget och studien omfattade 4000 journaler.
– Vi utreder just nu vad som hände under den här tiden när patienten läste sitt cancerbesked på nätet och de inledande testerna visar att inga osignerade anteckningar syns i systemen förrän efter 14 dagar. Men om det var ett fel just den dagen patienten läste så har hon redan sett det och då är skadan redan skedd. Men jag vill tillägga att när man går in i sin journal får man alltid en varning om att det kan finnas anteckningar som vården inte har hunnit ta med dig. Du kryssar i en ruta om att du har eget ansvar. Går patienten in på fredagen och har ett besök på måndagen tar hon en risk. Det står alltid tydligt att en anteckning är nyare än 14 dagar och den är då markerad med gult. Är man orolig som patient kanske man inte ens ska logga in. Det är ett eget val man gör.
Varför har man den här varningen om ny information om det inte ska gå att läsa det som är osignerat?
– Det är för att informera om att vården kanske inte har hunnt prata med dig om det som står i journalen. Journal på nätet ska inte ersätta informationen till patienten – den ska vara ett komplement och en möjlighet för den som vill.
Enligt en dom i högsta förvaltningsdomstolen är även osignerade anteckningar en allmän handling något som patienten har tillgång till, utan överprövning av sjukvården. Utifrån domen, behöver patienter informeras om detta förhållande och att man som patient inte kan kräva att sjukvården skall söka kringgå detta oavsett hur journalen tillgängliggöres. Det blir då också fel att kräva att läkaren skall hantera signeringsfunktionen på annat sätt än vad den ursprungligen var tänkt för.
Man kan tycka att lagstiftningen och högsta förvaltningsdomstolens dom inte är optimal, men då bör man söka förändra denna lagstiftning i annan riktning i stället för att hitta vägar för att kringgå lagstiftningen.
Utdrag från domen:
”Det signeringskrav som införts i journallagstiftningen är inte heller avsett att ha någon sådan funktion, utan motiveras av patientsäkerhetsskäl (prop. 1984/85:189 s. 19 f. och bet. 1985/85 SoU 33 s. 6 ff.). Som framgått blir journalanteckningen omedelbart att anse som allmän när den skrivs in i patientjournalen. Korrigering av eventuella skrivfel i direkt anslutning till införandet bör fritt kunna ske (jfr a. prop. s. 44) men om journalanteckningen ändras vid en senare tidpunkt, exempelvis i samband med signering, blir båda versionerna av anteckningen att anse som en del av den allmänna handlingen.”
För att förtydliga artikeln: Jag kan inte 100 % garantera att anteckningen var osignerad på måndagen när besöket ägde rum (jag kan inte se detta i journalen i efterhand), men jag vet att när diktatet skrevs onsdagen innan så lämnade jag det osignerad och att detta var intentionen. Däremot kan jag möjligen – av bara farten – ha signerad den på fredag eftermiddagen. Det är nämligen rutinen. Vi förväntas ”hålla efter” vår signeringslista, och för vissa anteckningar (t.ex. epikriser) finns t.o.m. det uppsatta mål att minst 90 % skall vara signerade inom en vecka.
Hur som helst är det inte tillfredsställande med en rutin som innebär att vi i enstaka fall skall AVSTÅ från rutinen! Detta ger allt för lite säkerhet.
Istället borde man ha möjlighet att diktera ett kommando ”lås anteckningen” som signalerar till vårdadministratören att denna låser det aktuella diktatet en viss förutbestämd tid under vilken det ej syns på nätet, och ej går att signera utan en unik, aktiv handling.
Då – och endast då – fås tillräcklig säkerhet så inte patienter skall drabbas på det sättet Birgitta gjorde. Journalen måste fortfarande kunde vara ett arbetsverktyg, och osäkra moment måste byggas bort så att misstag undvikas.
Jaf upptäckte att datumet för anteckningen var ändrad. Nu står det att anteckningen var från den dagen jag besökte dig 2015-05-04 . Detta är ju helt fel, för hur skulle jag ha kunnat läsa den -2015-05-01. vet inte vad som har skedd, men något är definitivt fel!!!!!
Jag såg det nu ?! Mycket märkligt! Vi pratade ju om din upplevelse vid besöket, och anteckningen måste alltså ha funnits tillgänglig åtminstone sedan fredag 1/5.
Den anteckningen jag läste var varken gulmarkerad eller något kryss. Jag gick in för att kolla en tidigare anteckning och fick då se detta. Tycker absolut att anteckningar om svårare sjukdomar inte ska kunna läsas inom 14 dagar. Det måste finnas en garanti för detta!
Annars tycker jag att nätjournalen är mycket bra speciellt efter man har varit hos läkaren eller någon behandling. Just när man är där så kanske man inte uppfattar all information och då är det skönt att kunna sitta hemma och läsa genom detta i lugn o ro.