Nyhet

”Partnerskap mellan privat och offentlig vård kan lösa framtidens finansiering”

Ett partnerskap mellan offentligt finansierad vård och privata lösningar via sjukvårdsförsäkringar är en viktig del av framtidens lösning. Det menar Jens Magnusson, välfärdsekonom på SEB, och pekar på de utmaningar som väntar med en allt äldre befolkning och ett ökat tryck mot sjukvården.

– Att vi skulle få två separata system, ett helt privat och ett helt offentligt, tror jag är mindre lyckat och inte i linje med den svenska modellen. Lösningen på många av de här framtida välfärdsfrågorna är i stället att tänka lite mindre offentligt eller privat och lite mer offentligt tillsammans med privat. Det är inte antingen eller utan både och, säger han.

Men han ser inte att någon översyn av finansieringen av sjukvården kommer att ske de närmaste åren.

– Vi har val i Sverige om två år. Det här är en känslig fråga som egentligen kräver överenskommelser över partigränserna.

”Viktigt med tydliga riktlinjer”

Han pekar på att det är viktigt att politikerna definierar vad det offentliga åtagandet egentligen innebär. Vad är rimlig väntetid för att träffa en läkare och inom vilken tid kan man förvänta sig att få vård? Om det offentliga åtagandet blir tydligare blir det lättare för individer och arbetsgivare att avgöra om de vill komplettera den offentliga vården med t.ex. sjukvårdsförsäkring eller företagshälsovård.

– Även om vi på papperet har en vårdgaranti så väntar många betydligt längre. Det beror delvis på att landstingen i många fall är dåliga på att tala om att man kan söka sig någon annanstans. Men det beror också på att människor tycker att det är besvärligt att söka sig till ett annat landsting och till andra länder.

Handlar om tillgänglighet

Sjukvårdförsäkringarna i Sverige ger kvalitetsmässigt inget utöver den offentliga vården, konstaterar Jens Magnusson. I första hand handlar det om att få tillgänglighet för sin behandling för att snabbt komma tillbaka till arbetsplatsen.

En annan viktig del är den guidning försäkringsbolagen hjälper till med i sjukvårdssystemet.

– Den delen verkar vara nästan lika viktig och uppskattad av dem som har en sjukvårdsförsäkring. Det är ofta svårt att veta var man ska vända sig i sjukvården för att hamna rätt. Med en sjukvårdsförsäkring har jag en guide som fixar allt och bokar in mig på rätt ställe utan att jag behöver lägga en massa tid på det, eller känna att jag sökt mig till fel ställe.

Just den här guidedelen tror han skulle underlätta för många fler att få vård snabbare på ett enkelt sätt.

”Kollektiva sjukvårdsförsäkringar borde vara avdragsgilla”

Jens Magnusson ser också gärna ett aktivt stöd från politikerna till de arbetsgivare som köper kollektiva sjukvårdsförsäkringar till sina anställda. Det är generellt positivt att arbetsgivare tar ansvar för de anställdas välfärd. En skattemässig likabehandling mellan t.ex. den avdragsgilla företagshälsovården och den icke avdragsgilla sjukvårdsförsäkringen, skulle vara ett bra sätt att ytterligare uppmuntra ett sådan ansvarstagande, anser han.

Han berättar att han själv skadade sitt knä förra våren och hamnade på akuten på ett av Stockholms sjukhus.

– Jag fick snabb och bra sjukvårdsbehandling och det visade sig att jag behövde operation. Problemet var att ingen kunde säga när den kunde göras. När jag ringde sjukhuset efter en månad fick jag till svar att det dröjer minst ytterligare 10 veckor. Jag fanns inte med i den närmaste tidens operationsplanering och det gick inte att få något besked när operationen kunde ske.

Snabb knäoperation

I den situationen valde Jens att använda sig av den vårdförsäkring han har genom sin arbetsgivare SEB och redan veckan efter kunde han få sitt knä opererat.

– Min knäoperation var kanske inte det mest angelägna ur samhällets synvinkel. Men för mig var det viktigt med tanke på jag annars hade missat tid tillsammans med min ettårige son som var mycket rörlig, konstaterar han.

Jens Magnusson pekar också på att ju fler som behandlas via försäkringar och ju mer pengar som tillförs den vägen till den samlade sjukvården, desto mindre blir trycket i de kvarvarande sjukvårdsköerna och landstingens budgetar.

– I framtiden kommer trycket på hälso- och sjukvården att öka och skattepengarna kommer att behöva läggas på dem som behöver vården mest.

”Vården underfinansierad och orättvis”

Redan idag är delar av sjukvården underfinansierad vilket gör att hårda prioriteringar görs hela tiden i verksamheten. Men prioriteringarna görs lokalt och utan tydliga politiska riktlinjer vilket ofta gör vården ojämlik och svår att förutse för den enskilde.

Geografi, val av sjukhus, personlig bakgrund, utbildningsnivå och andra saker har stor betydelse för vilken vård vi får. Det finns därmed många skäl till varför en ökad tydlighet vore önskvärd, konstaterar han.

Jens Magnusson är dock i grunden optimistisk och menar att politiker ändå i slutänden är pragmatiker och kommer att lösa problemet. Det vore dock önskvärt om förändringarna kom igång redan nu, menar han.

– Det kan bli svårt att höja skatterna till de nivåer som skulle behövas med nuvarande finansieringsmodell, en ökning med cirka 40 procent, enligt Sveriges Kommuner och Landsting. Det ökade trycket mot sjukvårdssystemet sker gradvis under lång tid. Men det blir alltid dyrare att vänta med förändringar till sista minuten, konstaterar han.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-02

Tema - Fortbildning/Årets Vissare: Metod är inte rättssäker/Läkare i Örebro kräver fler läkare i ledningen/Pristagaren har sin vision klar för sig/Porträttet: Annakarin Nyberg/Krönika: ”Hur hanterar vi att det finns hedersförtryckare inom vården?”/Forskare: Svårt hitta samband mellan hög beläggningsgrad och ökad dödsrisk

Prenumerera