”Parlo non inglese”
För att ge en svensk bild av problemet var jag inbjuden av italienska läkarförbundet, i alla fall ett av dem för de är flera, för att ge Sveriges bild vid en konferens med titeln ”Clinical Risk and Professional Liability” i Modena.
Döm om min förvåning då jag i vimlet av 200 italienska läkare i hotellfoajén före konferensmiddagen konstaterar att nästan ingen talar engelska. Nåja, efter busstransport till en restaurang på landet blev jag anvisad en plats vid ett bord med föredragshållarna och här var språkkunskaperna något bättre. Paolo Morelli , styrelseledamot i Italienska AON med ansvar för försäkrings- och återförsäkrings-förmedling inom hälso- och sjukvård, kunde berätta att det blir allt svårare att få försäkringsbolag att erbjuda ansvarsförsäkringar till läkare i Italien.
– Risken är för stor och när kostnaderna för patientskador ökar så måste vi höja premierna och blir premierna för höga så viker marknaden. En ansvarsförsäkring för en psykiatriker som för försäkringsbolaget anses vara låg risk är 1000 Euro/år och för en ortoped eller gynekolog så är motsvarande siffra 15-20 000 Euro (cirka 143-191 000 SEK). Lönerna i Italien är lite svåruppskattade men enligt Morelli så är officiella årslöner kring 50 000 Euro.
Donata Lenzi från Italienska regeringens socialutskott förklarade att ”defensive medicine” som en följd av ansvarsförsäkringarna blivit den största kostnadsdrivande faktorn i Italiens sjukvård då läkarna rädda för felbehandling av patienter och efterföljande skadeanspråk i allt större utsträckning utsätter patienterna för onödiga undersökningar enbart i syfte att skydda sig själva.
– Hur var det månne i Sverige med ”defensive medicine” och ansvarsförsäkringar? Jag hade inför resan räknat om min egen ansvarförsäkring till Euro och summan hamnade på 70 Euro vilket väckte stor munterhet. Och visst diskuteras ansvarsfrågan och ingen i min generation ville bli föremål för ”HSAN”:s granskning.
Giovanni Leonardi på Italienska hälsoministeriet berättade att syftet med konferensen var att försöka få till stånd en nationell lag för att reglera frågan. Systemet blir som en cancersvulst som äter upp organisationen inifrån.
Under konferensen illustrerades de stora skillnaderna mellan Nord- och Sydeuropa. I England behandlas ansvarsärenden av en kommitté inom the General Medical Council. På ett likande sätt som vår gamla HSAN långt borta från civila domstolar.
Xavier Deau, ny ordförande i WMA (World Medical Association) från Frankrike kunde berätta om det franska systemet där ett ansvarsärende i det franska rättsväsendet kan överklagas i tre instanser. I Belgien med ett likande system som i Frankrike så betalar specialister i snitt 3600 Euro (34 350 SEK) för sin ansvarsförsäkring men med stigande premier om något händer.
På området patientsäkerhet och ansvarsärenden kan Sverige och norra Europa onekligen vara ett föredöme. Att ersätta södra Europas föråldrade USA-inspirerade medicinska ansvarssystem med ett modernt systemtänkande med en nationell patientskadeförsäkring skulle stärka patient-läkarrelationen och stoppa mycket av kostnadsdrivande undersökningar för att skydda läkaren från krav på skadestånd.
Men vid sidan av detta så blir en stor fråga kring harmoniseringen av vården i Europa, hur gör man med ett land där en stor del av läkarna inte kan engelska och därmed knappast har möjlighet att följa den internationella medicinska utvecklingen? Eller är Google translate lösningen på problemet?
