Nyhetsarkiv

Panel: Så ska sjukvården med framgång göra förändringar

Mer kontinuitet, utvecklad dialog med patienter och mindre klåfingriga politiker. Frågan om vad som krävs för att svensk sjukvård på ett framgångsrikt sätt ska ställa om till nära vård debatterades på tisdagen på ett seminarium i Almedalen. – Gapet mellan det strategiska planet och verksamheterna, mellan framtidsplaner och vardagen, måste slutas, säger Petter Odmark, byråchef på Re-Think. 

Det finns en bred uppslutning kring att hälso- och sjukvården ska ställas om till nära vård, samt att digitalisering och mer patient- och medborgardelaktighet är centrala faktorer i sammanhanget. Men vad krävs för att verkligen lyckas med en sådan förändring?

Den oberoende tankesmedjan Forum för Health Policy presenterade förra året en rapport om spänningen mellan ”en effektiv sjukvårdspolitik och en effektiv sjukvård”. Den gången var budskapet att reell förändring i sjukvården förutsätter att politikerna investerar politiskt kapital i det som måste förändras.

Sedan dess har de politiska styrena i regionerna förändrats. Det är nya majoriteter runt om i landet, som ska styra politiskt de kommande åren.

Nu har tankesmedjan gått igenom samtliga regioners styrdokument, regionplaner och budgetar för att få en uppfattning om hur kursen ser ut. I rapporten presenteras tre slutsatser, tre dimensioner där styrningen måste stärkas om målen ska nås: Förändringstrycket måste höjas, besparingar behöver tas hem och ekonomin komma med, och förändringen måste byggas på verksamheternas idéer.

– Gapet mellan det strategiska planet och verksamheterna, mellan framtidsplaner och vardagen, måste slutas. Det krävs en tydlig förändringskraft för att pressade organisationer ska klara att förändras, säger Petter Odmark, byråchef på Re-Think, som har skrivit rapporten.

Vi folkvalda ska inte in och peta i alla frågor. I många frågor ska professionerna bestämma. Dag Larsson (S)

Dag Larsson (S), riksdagsledamot och ledamot i socialutskottet, välkomnar rapporten. Han upplever att politiker ibland lägger sig i för mycket. Sjukvårdens framtid aktualiserar komplexa frågor, och det kommer hela tiden ny kunskap, betonar han.

– Vi folkvalda ska inte in och peta i alla frågor. I många frågor ska professionerna bestämma. De gör det helt enkelt bättre. Det vore högst olämpligt om vi gick in och bestämde på alla områden, säger han.

Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör på Sahlgrenska universitetssjukhuset, beskriver på liknande sätt att politiken inte ska ha ”fingrarna i syltburken för mycket”.

– Det har effektiviserats oerhört mycket de senaste åren, men det finns fortfarande mycket som kan göras bättre, och då måste patienterna och medarbetarnas kunskap och perspektiv tas tillvara, säger hon.

Acko Ankarberg Johansson (KD), riksdagsledamot och ordförande i socialutskottet, framhåller på liknande sätt att det är av stor vikt att föra en dialog med patienter och medborgare om varför politiken strävar efter nära vård.

– Det är viktigt att man förstår vad det är vi vill göra, och varför vi vill göra det, säger hon, och betonar betydelsen av att vara lyhörd för förändrade mönster i patienters beteenden.

– Man måste alltid titta på resultatet. Får folk verkligen den vård man behöver? Jag har slagits av hur mycket patienters beteenden förändras. Titta på unga personer – så fort de får problem lyfter de sina mobiltelefoner. Vi måste fånga upp patienternas vägar till vård. Deras beteenden är en viktig del av påverkan, som vi är lite för dåliga på att ta in.

Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna, och Kristina Ström Olsson, hälsostrateg på Länsförsäkringar. Foto: Adam Öhman

Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna, säger att det är diffust hur den nära vården ska förändras framöver, samt att utvecklingen kommer att ta tid.

Om vi kan jobba mer med kontinuitet, fortbildning och bättre lokalt chefskap, då kommer vi få betydligt bättre utväxling inom sjukvården. Karin Båtelson, Sjukhusläkarna

– Om man ska ha den nära vården måste man bygga mer på kontinuitet, att alla medborgare ska ha en fast en läkare som sen kan följa personen i fråga över tid. Det är då du kan jobba med prevention och förebyggande arbete på allvar, och se om något börjar gå snett. Det är också viktigt för sjukhusläkarna att veta vem som är patientens fasta läkare i primärvården, säger hon.

– Sjukhusen kommer ju inte att stängas, vilket man kan tro ibland av dagens diskussion. Mobila team kan vara ett bra komplement, men kan inte ersätta sjukhusen eller sjukhem eftersom det blir för dyrt. Sjukvården kan också jobba på ett annat sätt. Om vi kan jobba mer med kontinuitet, fortbildning och bättre lokalt chefskap, då kommer vi få betydligt bättre utväxling inom sjukvården.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera