På Södersjukhuset finns de traditionella jourlinjerna kvar
Södersjukhuset har landets största akutmottagning och är en populär arbetsplats bland unga läkare. Patientflödet är stort och arbetsuppgifterna både tuffa och utmanande; att ha arbetat på akutmottagningen är klart meriterande för den fortsatta karriären.
I början på 2000-talet startade Södersjukhuset ett entusiastiskt arbete att införa fast anställda akutläkare; förhoppningen var då stor att akutsjukvård skulle bli en egen specialitet. Men osäkerheten om akutläkarnas status knäckte drömmarna och många läkare hoppade av projektet. Det fanns också en misstro från övriga kliniker mot själva akutläkaridén.
År 2008 finns fortfarande problemen kvar.
År 2004 intervjuade Sjukhusläkaren Patrik Söderberg som då var tjänstledig och utbildade sig till allmänläkare. Idag är han tillbaka på Södersjukhuset och är nu studierektor vid akutmottagningen. Han har också blivit det han drömde om år 2004 – specialist i akutsjukvård. Halva sin tid arbetar han nu på akuten med bland annat utbildning och handledning.
– Vi har flest anställda akutsjukvårdsspecialister i landet, men en dåligt fungerande modell för att få fram nya akutläkare. Många kommer hit och är intresserade av att jobba på akuten. När de börjar bli riktigt kompetenta måste de skaffa sig en basspecialitet och är borta i flera år, säger Patrik Söderberg.
– Ingen har tagit ett samlat ansvar för en ST-utbildning i akutsjukvård och många kliniker prioriterar hellre utbildning av egna specialister. Vi är fortfarande i en situation där vi hela tiden tappar kompetens.
Akutkliniken har idag cirka 25 fast anställda läkare; fem är specialister i akutsjukvård, åtta är andra specialister, varav sex är på väg att bli specialister i akutsjukvård. På akutkliniken arbetar även 14 legitimerade läkare, vissa av dem med över tre års erfarenhet från akutläkararbete.
– Sedan finns det ett 15-tal ST-läkare som är ute och skaffar sig en basspecialitet, men det är högst oklart om de kommer tillbaka till akutläkarverksamheten, säger Patrik Söderberg.
I dag finns fyra parallella linjer eller ”diskar” på akutmottagningen som bemannas av läkare anställda på kardiolog-, internmedicin-, kirurg- och ortopedklinikerna. Tillsammans arbetar de med specialister i akutsjukvård anställda av akutkliniken. Akutsjukvårdsspecialisterna arbetar kliniskt med patienter och fungerar även som instruktörer och handledare åt andra läkare inom akutläkarverksamheten.
Det finns också en femte disk för patienter med enklare åkommor ”Se och behandla”, den bemannas främst av akutläkare.
– Tyvärr är kompetensspannet väldigt brett, från nybörjare till specialister. Det blir också en ojämn belastning på diskarna beroende på patientinflödet. Vid till exempel halka är det kaos vid ortopeddisken, en lördagskväll är det kaos vid kirurgdisken.
– Systemet är inte särskilt effektivt. Eftersom varje klinik bemannar var sin disk tar man bara hand om sina egna patienter och det är ett otroligt ineffektivt system, säger Patrik Söderberg.
Hittills finns inga planer på att ta bort diskarna; förslaget har mött starka motreaktioner, menar han.
– Införandet av särskilda akutläkare med specialistkompetens är ju ett svar på att subspecialiseringen gått så långt, därför behövs det läkare som kan ta hand om akuta tillstånd oavsett diagnos. Vi är ju generalister som är utbildade att ta hand om ett oselekterat patientmaterial, säger Patrik Söderberg.
Processen att införa akutsjukvårdsspecialister i Sverige går långsamt. Inom tio till femton år kommer utbildningen att vara mycket mer befäst och etablerad än idag, menar Pia Malmquist. Hon är specialist i allmänkirurgi och akutsjukvård och har arbetat på Södersjukhusets akutmottagning sedan början av 2 000- talet.
– Systemet vi har idag är krångligt och kostsamt. Sverige behöver följa övriga länder i Europa och göra akutsjukvård till en egen basspecialitet, säger Pia Malmquist.
Ytterst har svårigheterna handlat om tradition och pengar, menar hon. Vilken klinik vill satsa på en blivande akutsjukvårdspecialist som inte har planer på att arbeta inom den basspecialitet som tillsätter ST-tjänsten?
Även om det fortfarande finns konflikter, är tonen mindre aggressiv och attityden mer resignerad än för några år sedan, menar Pia Malmquist.
– Jag tror att acceptansen gradvis ökar i takt med utökad kompetens. Vi har delvis fått backa bandet.
Den idé som fanns att arbeta enbart med en prioritetsindelning fick tyvärr inget gehör från övriga specialiteter, men istället har vi infört ett prioritetsstyrt triagesystem.
I dag arbetar akutläkare vid alla diskarna och det positiva med det är att vi får en fördjupad kunskap och kompetens i flera av disciplinerna. Men önskvärt vore om vi fick en struktur och organisation som befrämjar utvecklingen mot ett renodlat akutsjukvårdskoncept, säger Pia Malmquist.
Hon skulle också önska att akutsjukvården i Stockholm fick en bättre samverkan och en tydligare koppling till den prehospitala verksamheten.
– Vi skulle vinna mycket på ett samarbete och utbyte av kompetenser. Vårdkedjan skulle bli mer effektiv om det fanns en ömsesidig kunskap om vad som sker inom och utanför sjukhuset, säger Pia Malmquist.
