• 16 september 2008
• 0
• AV: Christer Bark

På ortopedkliniken betraktas politikernas vårdgarantimodell där det tillåts 90 dagars väntan först för ett besök och sedan 90 dagars väntan för en operation plus tid för utredningar som ganska uddlös.
– Det tänkandet lade vi åt sidan för längesedan, det finns ingen anledning att patienterna ska behöva vänta, säger Dan Eriksson. Så fort man tillåter väntelistor uppstår problem. Det gäller att ha ett arbetssätt där allting görs direkt (on-line på fackspråk) och bara en gång. Det går när kliniken väl betat av köerna och kommit i balans.

På ortopedkliniken på Oskarshamns sjukhus får patienterna idag en operationstid redan vid första besöket om det är nödvändigt med operation.
– Vi bestämmer allt som ska göras med en gång. Tillsammans med patienten bokar vi in en exakt tid och dag för operationen. Det är viktigt att patienten är med och beslutar. Det ger flera spin off-effekter. Eftersom de själva valt tiden blir det sällan några återbud eller förändringar. Lagt kort ligger och allt rullar på utan onödigt extraarbete, säger Dan Eriksson.

För att kunna göra saker on-line har kliniken anställt en controller (vårdkoordinator) som ansvarar för hela vårdprocessen och bland annar har koll på remisser, mottagningskapacitet och operationskapacitet. Utifrån dessa parametrar styrs patienten in i systemet till sin doktor.

– Efter det första besöket ska patienten inte behöva göra fler återbesök före operationen. Det får aldrig bli så att patienten är ofullständigt utredd och att det behövs flera beslut. Då är det något som gåttt fel, såvida det inte är något speciellt som gör att patienten behöver en magnetröntgenundersökning eller något annat, säger Dan Eriksson.

– En gång är nyckelordet. Är remissen tydlig och bra kan vi faktiskt ofta boka in patienten för en operation redan innan vi träffat patienten, säger Dan Eriksson.

Men det har inte alltid sett så bra ut för kliniken i Oskarshamn. På 1990-talet rådde kaotiska köer med dålig överblick och överfulla väntelistor med sex månaders väntan till mottagningsbesök och lika lång väntan till operationstid.
– Vi var helt enkelt tvungna att göra något för att överleva, som ett litet sjukhus, säger Dan Eriksson. Det här var långt före dagens Vårdgaranti, men vi bestämde oss för att vi skulle bli bäst på väntetider. Till oss skulle patienterna kunna komma direkt. Det blev en lång resa. Det gick inte över en natt, men idag har vi uppnått målen. Nu gäller det att se till att inte tillåta väntelistor igen för då kommer problemen snabbt tillbaka.

Hemligheten för att lyckas är inte pengar i första hand, menar Dan Eriksson.
– Det är klart att det behövs tillräckligt med resurser för att driva en bra verksamhet, men till största delen handlar det om helt andra saker som felaktiga arbetssätt eller för dåliga incitament.

Största bromsklossen för att korta vårdtiderna tror Dan Eriksson är systemet självt.
– Mycket faller tillbaka på den tradition och kultur vi har i vår sjukvård i Sverige. Det spelar inte så stor roll om du är effektiv eller inte. Personalen får sin lön och kanske en klapp på axeln om de gjort ett bra jobb. Drivkrafterna för effektivitetshöjningar och produktivitetshöjningar är för otydliga.

För ortopedkliniken på Oskarshamns sjukhus handlade det dock om att överleva, så där fanns de nödvändiga krafterna för förändring.

En kontroll av väntetiderna på www.vantetider.se i september 2008 visar att Kalmar i samma landsting som Oskarshamn har konstant längre väntetider. Vad beror det på?
– Kalmar har inte samma historik som vi. Det är vårt länssjukhus och har inga problem med framtiden. Kalmar är också ett akutsjukhus, vilket gör situationen mera komplex. Jag tror inte att det handlar om storleken på sjukhus. Mycket handlar om attityder. Viktiga faktorer är konkurrens, engagemang och motivation, säger Dan Eriksson, som tror att öppna jämförelser är en konkurrensfaktor som kan leda till kortare väntetider.

På ortopedkliniken i Oskarshamn är det förutom arbetet med arbetsprocesserna en annan viktig famgångsfaktor som man inte tummar en sekund på. Det är förhållandet mellan läkaren och patienten, ett så kallat PAL–skap (Patientansvarig läkare).

– Patienten ska ha en och samma läkare genom hela vårdprocessen. Där är vi 100-procentiga. Det är den viktigaste kvalitetsfaktorn för bra vård och även korta vårdtider.

– Sprider man ut ansvaret för patienten på flera doktorer blir engagemanget kring patienten mycket mindre och det blir en hel del dubbelarbete och fel som leder till extrajobb. Det finns bara negativa aspekter med att blanda in flera doktorer, såvida det inte händer något allvarigt som gör det nödvändigt, säger Dan Eriksson.

Det finns enheter i vissa landsting där ortopederna bara är kortare perioder.
– Det leder till situationen att en läkare sätter upp patienten för operation, en annan skriver in patienten på avdelningen, en tredje opererar och en fjärde skriver ut. Det är dömt att misslyckas.

Att kliniken håller hårt på PAL-förhållandet mellan läkare och patient innebär inte att det inte införts förändringar för läkarkåren.
– Vi har tagit bort det mesta av kontrollverksamheten och återbesöken till läkare som är väldigt traditionell i Sverige. Det var sällan några bekymmer, så återbesöken handlade mest om att man träffade patienten, tog i hand och hade en trevlig pratstund. I dag får patienterna träffa specialutbildade sjuksköterskor och sjukgymnaster. De gör i stort sett ett bättre jobb än vi läkare gjorde och nu kommer helt andra och nyttigare frågeställningar upp, samtidigt som det frigörs tid som läkaren kan utnyttja bättre. Ronderna är också avskaffade på ortopedkliniken.

Klinikens fokus på ”on-line-arbete” kräver dock att alla måste arbeta lite mer dynamiskt, menar Dan Eriksson.
– Ibland får vi tänja oss lite extra och fika ikapp senare för att inte få tillbaka de förhatliga pärmarna med väntelistor som skulle innebära att vi än en gång tappade kontrollen.