Nyhetsarkiv

”Övervinsterna är inte så stora som påstås”

Välfärdsutredningens båda konsulter vänder sig mot utredningens slutsatser – den ena avsade sig vidare uppdrag och tog starkt avstånd från Välfärdsutredningen, den andra för fram samma kritik, men tror inte att utredningen ska påverka hans anseende.

–  Jag vill inte bli intervjuad om Välfärdsutredningen mer. Jag har sagt det jag vill föra fram i de debattartiklar jag har skrivit. Nu har jag inget mer att säga.

Det är en märkbart irriterad Joachim Landström som Sjukhusläkaren når över telefon. Han är mannen som stått för i stort sett alla beräkningar om påstådda övervinster. Nu är han trött på alla journalister som ringer och ber honom kommentera om och om igen varför han som universitetslektor vid företagsekonomiska institutionen på Uppsala universitet valde att avsäga sig vidare uppdrag som konsult åt Välfärdsutredningen.

Men till media, bland annat i Dagens Samhälle, har han tidigare sagt: ”Jag ställer inte upp på Ilmar Reepalus hantering av mina slutsatser. Mitt namn är nedkletat” och ”Han tog han mina slutsatser, slet dem i småbitar och slängde bort nästan allt”.

Joachim Landström.

Framför allt är det Ilmar Reepalus slutsats att vinsterna bör vara under 10 procent som han vänder sig emot – något som Joachim Landström tror skulle leda till ett förstatligande av den privata välfärdssektorn.

Redan en lägsta vinstnivå på 10 procent skulle enligt Joachim Landström riskera att många bolag tvingas i likvidation. Lägre nivåer, som utredningen lät konsulten Tomas Hjelström räkna på då Joachim Landström avsade sig vidare uppdrag, är direkt oseriöst och bygger inte alls på hans antagande har han deklarerat.

Han ser också brister i Välfärdsutredningens sätt att räkna fram företagens kapitalbas, det som avgör hur stor vinst företagen ska få ha, eftersom kunder, varumärke, utbildning av personal, med mera inte räknas in alls.

Joachim Landströms kollega, ekonomie doktor Tomas Hjelström, har inte varit lika involverad och vill gärna svara på frågor om den kritik de båda ekonomerna riktar mot slutsatserna som dras i Reepalus Välfärdsutredning.

– Joachim och jag för fram samma argument. Det jag har att berätta är på många sätt ett eko av det han har skrivit i sina debattartiklar. Kontentan av det vi framför är att det ser ut som att övervinsterna i välfärden är mycket större än de i själva verket är om man följer Välfärdsutredningens mätprinciper.

Enkelt förklarat handlar det om att en stor del av de investeringar välfärdsföretagen gör i form av till exempel insatser för personalen eller dyra lokalhyror förbundna i långa hyreskontrakt, helt enkelt inte finns med på balansräkningen och därför inte blir en del av det operativa kapitalet som övervinsterna beräknas utifrån, berättar Tomas Hjelström.

– Då ser det ut som att man gör mycket mer vinst än man i själva verket gör. Och det var precis det som Joachim framförde i sina analyser. Men trots det valde man att gå helt emot detta i Välfärdsutredningen.

Hur känner man som konsult när en utredning inte alls tar hänsyn till det man påpekar på det här sättet? Riskerar man att få sitt namn draget i smutsen?

–  Joachim kände kanske på det sättet när han skrev sin artikel. Han har varit så inne i utredningen och tagit fram modellen och fört resonemangen. Jag har varit nära dem så otroligt lite – det rör sig om ungefär två timmars möte med utredningen där jag ombads ge en second opinion samt att jag har levererat en del sistaminuten-beräkningar givet deras modell, så min insats är väldigt liten. Sammanfattningsvis så har jag inte blivit feltolkad – men däremot har mina argument inte fått något genomslag. Så om jag ska vara helt ärlig känner jag inte att mitt namn är draget i smutsen. Jag har fått prata med media på mina villkor. Men Joachim är i en annan situation och har därför också upplevt det annorlunda. Jag kan förstå hans reaktion och att han känner den här frustrationen. Precis som Mikael Runsten känner eftersom hans verk är både citerat och misstoltolkat*.

Kan sånt här göra att man som expert drar sig för att medverka i den här typen av politiska utredningar framöver?

– Vi inom akademin kan bara framföra de problem och strukturer som finns. Hur man sedan väljer att diskutera och vinkla utifrån ett politiskt perspektiv – det är något som vi inte kan ta ansvar för. Det här handlar inte om naivitet från vår sida. Vi är fullt medvetna om att det finns en risk att bli tolkad både av vänstersidan och högersidan med de syften som kan finnas där. Det är i sig ingen överraskning. Jag ser det som värdefullt i någon bemärkelse att kunna agera på ett sätt där det skapar debatt och där allmänheten får större insikt i konsekvenserna i de här frågorna. Om akademin inte längre spelar en expertroll i utredningar vore det väldigt synd, tycker jag. Det viktiga är att man kommer ut i en bredare debatt.

* Även Mikael Runsten, ekonomie doktor, anser att Välfärdsutredningen förvrängt slutsatserna av hans forskningsresultat då man i utredningen hänvisar till ett citat av honom i en avhandling där utredningen hävdar att han kommit fram till att de mjuka värdena inte har så stor betydelse, utan mer är att betrakta som mätfel i redovisningen. En absurd slutsats enligt Mikael Runsten, som menar att de till och med kan vara de helt dominerande tillgångarna för företag.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-03

Hur kommer coronakrisen att påverka världen och sjukvården? Läkare experter och forskare ger sin syn på saken / Bill Gates förslag i talet från 2015 / Johan Giesecke: "Bill Gates underskattade de politiska svårigheterna" / Björn Olsen om beredskapen framtiden och vad som behöver göras / Intensivvårdsläkare berättar om månaderna som passerat / Debatt: "Coronakrisen – en möjlighet till framtida lärdomar?" / Krönika: "Det vi genomlever nu är resultatet av ett gigantiskt politiskt misslyckande"

Prenumerera