Överläkare: ”Risk att antibiotika sätts in i onödan för att frigöra vårdplatser”
För att minska antibiotikaförskrivningen vänder sig Stockholms läns landsting i allt högre grad till läkare inom slutenvården. Men det kan vara svårt att veta om man behöver sätta in antibiotika eller ej, enligt Olle Reichard, överläkare vid Infektionskliniken, Danderyds sjukhus. Risken finns att man som läkare sätter in antibiotika i onödan för att korta vårdtid och frigöra vårdplatser, uppger han.
Att minska sin antibiotikaförskrivning inom slutenvården kan ofta vara en större utmaning än i öppenvården, enligt Astrid Lundevall överläkare och enhetschef vid Strama (Samverkan mot antibiotikaresistens).
– Inom slutenvården är patienterna sjukare och antibiotika ges oftare intravenöst. Ibland ges antibiotika på rutin och man vill behandla på säkerhet, säger hon till Sjukhusläkaren.
Och som i så många sammanhang kan bristen på vårdplatser spela en roll även här.
– En läkare kanske sätter in antibiotika för att kunna skicka hem en patient istället för att behålla hen för observation på sjukhuset. Det görs förstås alltid en bedömning av patientsäkerheten i varje enskilt fall, säger Astrid Lundevall.
I många fall kan det vara svårt att veta om man behöver sätta in antibiotika eller ej, medger Olle Reichard, överläkare vid Infektionskliniken, Danderyds sjukhus, där man sedan förra året har antibiotikaronder.
Om någon till exempel har hög feber kan det vara svårt att veta vad som är orsaken, och om man ska sätta in antibiotika, menar han.
– En viss risk finns också för att man som läkare sätter in antibiotika i onödan för att korta vårddagar och frigöra vårdplatser, säger Olle Reichard.
Det ska inte vara så, men så finns ju den mänskliga faktorn, konstaterar han.
I princip tar man dock alltid en blododling innan man sätter in intravenös antibiotika. Då får man svar inom några dagar svar, och det är lättare att veta om man kan smalna av antibiotikan, framhåller Olle Reichard.
En viss risk finns för att man som läkare sätter in antibiotika i onödan för att korta vårddagar och frigöra vårdplatser Olle Reichard, överläkare
Men i det stora hela spelar det ingen roll vem som skriver ut antibiotikan, om det är en sjukhusläkare eller en allmänläkare; det är lika viktigt att alla minskar antibiotikaförskrivningen, betonar Astrid Lundevall.
I början av Stramas Stockholms arbete vände man sig främst till läkare inom öppenvården.
Men sedan ett par år tillbaka vill man i allt högre grad även få läkare inom slutenvården att minska sin antibiotikaförskrivning.
Strama Stockholm har två infektionsläkare som delar på en tjänst och båda arbetar också halvtid på varsin infektionsklinik i Stockholm. Tillsammans har de skapat en webbutbildning, ett ”körkort”, för läkare inom slutenvården som heter antibiotikasmart.se.
Webbutbildningen ligger på en öppen kod och består av ett tjugotal slutenvårdsfall. Patientfallen gås igenom steg för steg och lär ut vilket preparat, dos och behandlingslängd som är rätt för just den aktuella patienten.
Ett patientfall kan exempelvis handla om en 70-årig man med en lunginflammation och läkaren får sedan en rad frågeställningar om hur de vill agera; om de vill röntga eller ta laboratorieprover och till slut vilken antibiotika som de vill behandla honom med. De vägleds i att välja rätt preparat, rätt dos, rätt behandlingstid och helst antibiotika i tablettform.
I arbetet med att minska antibiotikaförskrivningen på sjukhus har också antibiotikaronder införts på flera sjukhus i Stockholms län, däribland Södersjukhuset och Danderyd. Ronderna har fått spridning och tagit fart under förra året och innebär att infektionsläkare kommer till vårdavdelningarna, går igenom alla patienter som står på antibiotika och ser över ordinationerna. Till exempel om behandlingen kan smalnas av, sättas över från intravenös- till tablettbehandling eller till och med sättas ut helt.
Har det arbetet gett resultat?
– Att få fram statistik på förskrivning inom slutenvården är inte lätt, eftersom det inte går att mäta utifrån antal uthämtade recept på apoteket, konstaterar Astrid Lundevall.
Här måste man i stället titta på de rekvisitionsläkemedel som har sålts.
– På flera sjukhus i länet kan vi se att de breda preparaten minskar till förmån för de smalare, så det går åt rätt håll, säger hon. Framöver kommer vi att få en överblick av antibiotikaförskrivning inom slutenvården när Infektionsverktyget breddinförs i Stockholm.
