Seniora läkare med flera tusen timmar i sparad jourkomp på Skellefteå och Lycksele sjukhus drabbas hårdast av de nya reglerna om tak för joursparande, det hävdar Västerbottens läns läkarförening. – Jag har jobbat in de här timmarna under ett annat regelverk och jag har inte jobbat för att få pengarna. Det är som att köpa en bil, men istället blev det en cykel, säger Marie Jinder, överläkare vid medicinkliniken i Skellefteå.

• 11 juli 2018
• 0
• AV: Veronica Lindström

Den 1 oktober införs taket på max 700 timmar i jourkomp för läkare på sjukhuset i Skellefteå och Lycksele. I Umeå höjs taket från 100 till 200. Nu varnar Västerbottens läns läkarförening för en risk att läkare säger upp sig som en följd av det nya regelverket, enligt Cecilia Nordenson, ordförande i föreningen.

– Jag är rädd för att det här blir droppen för många doktorer. Om folk säger upp sig så kommer de kunna börja jobba som stafett inom sitt eget landsting, eller jobba på samma sjukhus som när de var anställda av landstinget. Vi har redan sett den utvecklingen i primärvården, säger Cecilia Nordenson, som också är överläkare vid kirurgiska kliniken på NUS.

Från och med oktober måste anställda ta ut sin jourkomp samma månad som man tjänat in den, annars räknas det om i lön och utbetalas månaden därpå. Detta menar Västerbottens läns läkarförening blir ett problem för seniora läkare som redan nått upp till taket om 700 timmar eller mer. Deras chans att få ut sin jourkomp i ledig tid hänger på om verksamheten kan bevilja ledighet samma månad.

– När jag fick reda på det här i maj så sa jag att jag gärna kan vara ledig till och med oktober, men det fick jag inte eftersom verksamheten inte skulle gå ihop då, säger Marie Jinder som har drygt 900 sparade jourkomp-timmar.

Jinder menar att det nya regelverket slår hårt mot läkare i hennes situation som arbetar på mindre verksamheter där det inte finns så många som kan arbeta jour. De har under många år löst det genom att kollegor ställt upp för varandra för att få verksamheten att fungera.

– Det här har vi jobbat upp under flera år, eftersom vi varit så få. Man gör det för att man vill ha semester och hjälpa sina kompisar.

Men den 1 oktober ändras spelreglerna och Marie Jinder tror att det kommer bli ytterst svårt för överläkare på hennes arbetsplats att få ut ledighet under samma månad.

– Allt som jag jobbar nu kommer läggas på högen och komma ut i pengar direkt. Men jag vill inte ha pengarna, jag vill ha tiden, säger Marie Jinder.

Den långsiktiga lösningen är att man blir fler. Jonas Claesson, biträdande hälso- och sjukvårdsdirektör i Västerbotten. 

Läkare med mer än 700 timmar i individuellt saldo kommer enligt Jonas Claesson, biträdande hälso- och sjukvårdsdirektör i Västerbotten, kunna ta ut ledighet i samband med pension, i slutet av en anställning, eller under de verksamma arbetsåren så länge som det fungerar för verksamheten.

– Det kommer inte att vara några särskilda regler för de med mer än 700 timmar sparat, utan önskar man jourkompledigt och det går att lägga ut med hänsyn till verksamhetens behov så kommer ledighet att beviljas,  säger Jonas Claesson.

Den tidigare möjligheten att spara flera tusen timmar jourkomp gav landstinget problem vid bokslutet och den ekonomiska redovisningen. Claesson menar att landstinget på det sättet fungerar som ”en slags bank”.

– Om vi inte gör det här så kommer vi fortsätta ackumulera mer jourkomp och det blir en skuld för landstinget. Finns det möjlighet att schemalägga ledighet så är det att föredra. De läkare som samlar på sig ett berg av jourkomp jobbar ju mer än vad det är tänkt, det är grunden i det hela. Den långsiktiga lösningen är att man blir fler, säger Claesson och fortsätter:

– Det andra alternativt är att vi har pengarna hos oss som en bank. Det kommer fortfarande vara lika svårt att ta ut de här timmarna, men villkoren ändras inte.

Jinder vänder sig mot landstinget korta framförhållning och menar att de berörda överläkarna borde ha fått tid och alternativ, istället för att ändra premisserna på bara några månader.

– Man blir lite lurad av att man går in i någonting och så ändras förutsättningarna, säger Marie Jinder.

Ett förslag som Jinder lägger fram är att de redan intjänade timmarna kan läggas i en särskild personlig pott, och att man i oktober börjar om från noll, då skulle läkare kunna använda den intjänade jourkompen som ledighet under de närmsta åren. Men enligt Jonas Claesson så kommer läkare med över 700 sparade timmar inte behandlad annorlunda. Han menar att det är en temporär obalans, och att långsiktiga målet är bättre bemanning och bättre arbetsmiljö.

– Tanken är att jourkomp ska läggas ut så du får återhämtning till den arbetade jouren, inte att den ska sparas, säger han och fortsätter:

– Det handlar om vårt arbetsmiljöansvar och att vi vill få till en dräglig arbetsmiljö, om det här är rätt väg att gå återstår att se.

Jag kanske inte ställer upp och gör jour om jag ska göra det gratis, för pengarna är det inte värt. Marie Jinder, överläkare medicinkliniken Skellefteå. 

I beslutets riktlinjer finns dock ett kryphål. Det finns nämligen en möjlighet för en enskild verksamhet att ansöka om dispens.

– Tanken är att vi vill ha ett enhetligt regelverk, men vi vill också ha en nödventil om det här inte blir bra.

I det långa loppet tror ändå Marie Jinder att personalen kan komma att vänja sig vid taket för joursparande, men hon påpekar att själva motivationen till att arbeta extra jour-pass, och själva arbetskulturen, riskerar att skadas.

– Jag kanske inte ställer upp och gör jour om jag ska göra det gratis, för pengarna är det inte värt. Dels för att mycket går till skatt, men man gör det för att få tiden.