BELÄGGNINGSGRADER

Överfullt på många kliniker – månad efter månad, år efter år

Här är bilderna som säger mer än 1 000 ord. Kalla fakta som visar hur extrema beläggningsgraderna är på många av landets sjukhuskliniker och vårdavdelningar. Över 100-130 procent i genomsnitt per månad år ut och år in tillhör det vanliga, och i vissa fall 150-200 procent under veckor. Långt från de 90 procent, som i den sjukvårdspolitiska debatten sägs vara gränsen för att bedriva en patientsäker sjukvård.

Artikeln ingår i temat Överfulla kliniker

I förra numret av Sjukhusläkaren besökte vi Södersjukhuset i Stockholm där personal vittnade om ständig jakt på vårdplatser och det kaos bristen skapar. På sjukhuset och på sociala medier var irritationen då stor över SKR:s rapport ”Fakta om vårdplatser”, där slutsatsen drogs att sambandet mellan disponibla vårdplatser och beläggningsgrader är svagt.

Hur stämmer den bilden med verkligheten där sjukvården bedrivs? Sjukhusläkaren har begärt ut statistik på beläggningsgrader från 15 sjukhus runt om i landet på verksamhetsnivå som visar hur det ser ut på kliniker och vårdavdelningar. Statistik som SKR och statliga myndigheter aldrig sammanställer och redovisar offentligt till politiker, beslutsfattare inom sjukvården, sjukvårdens anställda och patienter. (Se samtliga beläggningsgrader i slutet av den här artikeln)

I SKR:s kritiserade rapport framhölls region Östergötland för att ha få disponibla vårdplatser per 1 000 invånare (1,89) och trots det ha låg beläggningsgrad (81 procent) inom slutenvården på regionnivå år 2019.  Även region Uppsala med relativt få disponibla vårdplatser hade enligt rapporten låg beläggningsgrad (87 procent) inom slutenvården på regionnivå 2019.

Sjukhusläkaren har begärt ut kalla fakta från de två regionernas största sjukhus – Linköpings universitetssjukhus i Östergötland och Akademiska sjukhuset i Uppsala. Fakta som visar en helt annan värld än det statistiskt årliga genomsnittet på regionnivå, där en disponibel vårdplats är en disponibel vårdplats var som helst och i vilket sammanhang som helst.
På de stora sjukhusen där den tunga specialistsjukvården bedrivs finns inga beläggningsgrader på 81 och 87 procent. Här handlar det om långt högre beläggningsgrader.

Illustration: Erik Nylund

Linköpings universitetssjukhus

Under fem månader, augusti – december 2019, var beläggningsgraderna i genomsnitt per månad för exempelvis onkologen; augusti 129 procent, september 125 procent, oktober 113 procent, november 125 procent och december 138 procent.

Två av tre somatiska vårdavdelningar hade under 2019 över 100 procents beläggningsgrad och mer beräknat på 12 månaders genomsnitt, visar den statistik vi fått.

Cirka en tredjedel hade över 110 procent beläggningsgrad i genomsnitt och var fjärde vårdavdelning hade 130 procents beläggningsgrad och ännu mer vissa månader.

Statistiken visar också att under de första åtta månaderna under 2022 har situationen försämrats ytterligare. Samtliga vårdavdelningar hade under juli – augusti 2022 högre beläggningsgrader i genomsnitt jämfört med 2019 och trycket på onkologen var fortsatt stort. Under årets första åtta månader var beläggningsgraderna 110-110-120-109-120-143-150 och 150 procents beläggning.

Illustration: Erik Nylund

Akademiska sjukhuset

Under 2019 hade två av tre somatiska vårdavdelningar på Akademiska sjukhuset inte en enda månad där beläggningsgraden var under 99 procent i genomsnitt.

89 procent av vårdavdelningarna hade vid upprepade tillfällen månader med beläggningsgrader på 110 procent i genomsnitt. 70 procent hade beläggningsgrader på 115 procent och mer under flera av månaderna och drygt var tredje vårdavdelning hade under vissa månader beläggningsgrader på 120 procent och mer i genomsnitt. En av kirurgavdelningarna under sju månader.

Fotnot: I statistiken för Akademiska sjukhuset ingår inte barnavdelningar, hospice, rehab och intensivvårdsnivån.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2022-05

Beläggningsgrader – överfullt på många kliniker år efter år / Informationsdriven vård i Halland / Offentlig vård möter privat aktör / Krönika: Hårdare klimat får tystnaden att växa / Pensionen – vad innebär förändringar i avtalet? / Hallå Där – Professor Ann Hellström

Prenumerera