Nyhet

Över 2000 svenskar studerar idag till läkare utomlands

– Jag hade hört talas om dem som sökt in gång på gång i Sverige i flera år utan att komma in. Jag kände att det skulle vara slöseri med min tid när jag visste vad jag ville bli.

Pernilla Svanberg är långt ifrån ensam om att läsa till läkare utanför Sverige. Det finns idag över 2000 svenska läkarstudenter vid utländska universitet.

Våra grannländer Danmark och Polen har länge varit populära länder för svenskar att studera i och också Ungern har under de senaste åren lockat allt fler läkarstudenter ifrån Sverige.

Nu har de svenska läkarstudenterna även börjat hitta till Rumänien. På det internationella läkarprogrammet vid Iluiu Hateganu-universitetet i Cluj-Napoca studerar närmare 200 svenskar.
Jag träffar Pernilla Svanberg, Alexander Bengtsson och Andrei Bunea på ett café i centrala Cluj-Napoca, bara ett stenkast från den medicinska fakulteten de brukar tillbringa sina dagar på.
De har alla valt att studera långt hemifrån av samma anledning; de kom inte in på läkarutbildningen i Sverige. Eller snarare, det är faktiskt bara Pernilla Svanberg som har försökt att komma in i Sverige, de andra två insåg från början att det inte var någon idé.

– Mina gymnasiebetyg var 18,5 och man behöver 20,0 för att komma in på läkarprogrammet. Att tenta upp betygen på Komvux hade tagit lång tid och det var jag inte beredd att göra, berättar Andrei Bunea som redan hade läst två år på psykologprogrammet när han bestämde sig för att bli läkare i stället.

– Jag är 25 år och jag tycker att jag börjar bli gammal. Jag vill komma fram fort om man säger så, förklarar Alexander Bengtsson.

Genom att söka till det rumänska universitetet så slapp Pernilla Svanberg att riskera att hamna på reservplats igen, och de andra två slapp att tenta upp sina gymnasiebetyg eller läsa till de intagningsprov som man behöver göra för att till exempel studera till läkare i Ungern.
Pernilla Svanberg och Alexander Bengtsson läser tredje året på sina utbildningar och Andrei Bunea är inne på sitt sjätte år på skolan.

När de sökte in hade Iuliu Hatieganu-universitetet i princip fri intagning på sitt internationella läkarprogram. Det enda som då krävdes var avslutade gymnasiestudier eller motsvarade samt en avgift på ungefär 25 000 svenska kronor. I år har avgiften höjts till 5.000 euro per år, vilket är ungefär en fördubbling.

Eftersom antalet sökande numera är fler än antalet studieplatser går skolan nu också på betyg, eventuella tidigare studier, eventuella arbetslivserfarenheter och skriftliga rekommendationer.
Rumänien är med i EU sedan den 1 januari 2007 och enligt EU-direktiv från 2005 går en universitetsexamen från ett EU-land att använda inom hela den Europeiska unionen.

I praktiken betyder det att en läkare som till exempel studerat i Rumänien endast behöver skicka en kopia på sitt examensbevis och sin läkarlegitimation tillsammans med en kopia av gällande pass för att få ut en svensk läkarlegitimation.

Men hur fungerar det i praktiken när Sverige och Rumänien har helt olika utbildningssystem?

Andrei Bunea är inte ett dugg orolig:
– Medicin är densamma oavsett var du befinner dig i världen. Patienterna har samma sjukdomar och läkarna kan förhoppningsvis samma saker om de här sjukdomarna och behandlingarna. Vi läser från amerikansk litteratur och vår undervisning baseras på amerikansk forskning och det är jag säker på att den gör i resten av Europa också eftersom USA är ledande inom medicinsk forskning.

I Rumänien får man läkarlegitimation när grundutbildningen är avklarad, och inte som i Sverige efter AT-tjänstgörning eller motsvarande.

Andrei Bunea önskar själv att han kunde få göra AT-tjänst i Sverige för att vara ordentligt förberedd på att arbeta inom den svenska sjukvården, men studenter som läser utbildningar där AT-tjänst inte är obligatorisk får inte göra AT-tjänst.
Själv tänker han söka jobb som underläkare och på så sätt få erfarenhet från den svenska sjukvården, en värld som han förutom under några månaders sommarpraktik bara har besökt som patient.

Traditionellt utbildningscentrum

Att människor från olika länder söker sig till Cluj-Napcoa är inget nytt fenomen. Staden har av tradition varit ett internationellt utbildningscentrum, lite av en rumänsk motsvarighet till Lund eller Uppsala.

Under perioder har staden varit mer känd under sitt ungerska namn Kolozsvár eller sitt tyska namn Klausenburg.
I dag är en majoritet av stadens invånare rumäner, men en femtedel är ungrare och det finns också en tysk och en romsk minoritet.
Men att det finns många svenska studenter i staden betyder med största sannolikhet inte att det kommer att bli även en svensk minoritet.

Varken Pernilla Svanberg, Alexander Bengtsson eller Andrei Bunea har planer på att arbeta och bo i Rumänien efter det att de har avslutat sin utbildning. Pernilla Svanberg tror att hon kommer att vara sugen på att flytta till något nytt land efter att ha bott här i sex år. Kanske tillbaka till Sverige, men allra helst vill hon jobba i Afrika eller Sydamerika.

Alexander Bengtsson är mest orlig över Csn-lånet som bara blir större och större. Redan nu funderar han över olika strategier för hur han ska bli kvitt det så fort som möjligt.

– Jag gillar landet, jag gillar folket… säger Alexander Bengtsson och ursäktar sig med ett ”gud vad hemsk jag låter” innan han fortsätter – … men det är alldeles för dålig lön här.

Andrei Bunea och hans fru har bestämt sig för att till en början bosätta sig i Sverige.
Fördelen med att studera i Rumänien, menar Andrei Bunea, är att han får en kulturell kompetens som han förmodligen inte hade fått i Sverige.

Pernilla Svanberg påpekar att det egentligen inte är särskilt annorlunda att bo i Rumänien jämfört med Sverige. Rumänska studenter har vanligtvis inte så mycket pengar att röra sig med varje månad, men är man svensk och har studielån och studiebidrag från CSN kan man bo i en lägenhet med svensk standard, unna sig att äta ute då och då, fika med kompisar, gå på gymmet… Ja, leva samma studentliv som studenter gör i Sverige. Innan vi börjar intervjun och vi sitter där på det mysiga torget i Cluj-Napoca och småpratar på svenska tänker jag för mig själv ”att det här kunde ha varit i vilken svensk studentstad som helst”.

– Det är nackdelen, eftersom vi är så många svenskar här så umgås vi mest med svenskar, säger Alexander Bengtsson beklagande.

– Jag tror inte att någon kommer att stanna kvar här. Sjukvården här fungerar inte riktigt lika bra som i Sverige, det är mycket stress i arbetet och det är dåligt betalt. Men om man sen ska flytta till USA, Frankrike eller något annat land vet jag inte. De flesta jag har pratat med vill ändå flytta hem där mamma och pappa och alla kompisar finns.

Men vad vinner då Rumänien på att svenska läkarstudenter kommer dit och studerar om de ändå inte stannar och arbetar som läkare i landet?

– Pengar. Vi betalar för vår utbildning även om det är mindre än vad folk betalar för att plugga i till exempel Polen och Ungern. Rumänien är billigare och jag tror att det är en av anledningarna till att många kommer hit. Men åter igen, vi betalar, de tjänar pengar på det här, säger Andrei Bunea.

Han tror också att skolledningen är intresserad av internationell prestige.
– Är man rektor för ett sådant här universitet kan man säkert skryta med hur många utlandsstudenter man har.

Iuliu Hateganu-universitetets prorektor Sorin Dudea bekräftar Andrei Buneas teori och visar stolt upp årets ansökningsstatistik. Antalet ansökande till det internationella läkarprogrammet är fler än någonsin, och flest sökande är det från Sverige.

Hela 140 svenskar sökte in till universitetet hösten 2008. De är också många studenter från länder som Mauritius, Israel och Tyskland. Även amerikanare och kanadensare söker sig till universitetet.

– Internationella studenter är mycket viktigt för oss, de för både med sig direkta och indirekta fördelar. Internationella studenter är ett sätt att synliggöra universitetet utomlands, säger Sorin Dudea.

– Och om jag ska vara ärlig är de också en god inkomstkälla.

Populäraste studieländerna

I år har hittills 2.427 läkarstuderande beviljats
studiemedel från CSN för att studera utomlands.
De populäraste länderna för utlandsstuderande svenska läkarstudenter att studera i är Danmark, Polen, Ungern, Rumänien och Tjeckien.

Ökningen är stor sedan 2003 då det var 869 personer som fick studiemedel för att läsa till läkare i utlandet. Populärast är Danmark tätt följt av Polen.

Danmark; 718 svenska studenter, Polen 688, Rumänien 211, Tjeckien 105, Storbritannien 91, Tyskland 45, Lettland 41 ,Slovakien 36, Norge 33

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-03

Tema: Dödshjälp / Tema: Cancerforskning / Vitalis: Microsoft framhåller att AI effektivt kan förkorta vårdköerna / Arbetsmiljöverket riktar skarp kritik mot Akademiska sjukhuset / Porträttet: Stridbar läkare med många strängar på sin lyra / Flera krönikor

Prenumerera