• 04 mars 2015
• 0
• AV: Susanna Pagels

Sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) förespråkade under tisdagens Läkemedelsriksdag ett brett samarbete och dialog mellan politik och alla aktörer att uppnå jämlik och säker läkemedelsanvändning.

Under rubriken ”Osäkerhetens pris – beslut på bräcklig grund” samlades medarbetare från hälso- och sjukvården, apoteken, industrin, myndigheter och patientföreningar för föredrag och paneldiskussioner på Norra Latin för årets Läkemedelsriksdag, en konferensen om införande av nya läkemedel.

– Osäkerhet ses oftast som ett undantag men är det normala tillståndet i hälso- och sjukvården, sa Olivia Wigzell, generaldirektör på Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, som höll i årets konferens.

Man kan inte få evidens på alla områden sjukvården hanterar men tillsammans kan man jobba mot minskad osäkerhet, menade hon.

Arbetet med läkemedelsstrategin, som den förra regeringen startade, är högt prioriterad av den nya regeringen, poängterade Gabriel Wikström i sitt inledningstal.

Men för att komma till rätta med ojämlikheter i sjukvården och ”sluta den påverkbara hälsoklyftan på en generation”, krävs en väl fungerande dialog med professionerna, myndigheter, patientföreningar och andra aktörer.

– Det är ingenting en minister eller regering kan göra på egen hand och ni här inne är en viktig del för att nå det målet, sa han.

Han pekade på dilemmat med att allt bättre läkemedel ofrånkomligen leder till ökade kostnader.

– Om vi inte tacklar det får vi en ohållbar situation, en ojämlikhet där allt färre får tillgång till de effektivaste läkemedlen som forskas fram.

Han varnade för att lägga skulden på någon, exempelvis på läkemedelsindustrin för de höga vinstkraven. Det löser inga problem menade han, mån om att behålla forskningen i landet.

Gabriel Wikström tog också upp samarbetets betydelse i kampen mot antibiotikaresistens.

”Ha koll på osäkerhetsfaktorn”

Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik vid Lunds universitet diskuterade vikten av att rapportera även det man inte vet i till exempel forskningen. Han tog också upp svårigheten att kommunicera osäkerhet vid till exempel fosterdiagnostik eller läkemedelsbiverkningar.

– Det är tillitsnedbrytande med osäkerhet, men om man inte rapporterar vad man inte vet förlorar man i tillit.

Han uppmanade alla läkare att ”ha koll på osäkerhetsfaktorn” för att inte förlora sina patienters förtroende.

Tomas Salmonson, apotekare från Läkemedelsverket och EMA, den europeiska motsvarigheten, talade om hur hanteringen av kunskapsluckor är en del av risk-nyttavärderingen.

På frågan om läkemedel förskrivs på för osäker grund, svarade 66 procent av de 181 deltagarna ja, när det var dags att mentometerrösta.

Senare diskuterades bland annat osäkerhetens pris i föredrag av representanter från Tandvårds- och läkmedelsförmånsverket, vetenskaplig osäkerhet och hantering av osäkerhet med bland annat industri- och patientföreträdare.

Läkemedelsriksdagen är sedan 2007 ett årligt återkommande evenemang som arrangeras av Läkemedelsakademin. Initiativtagare är Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). I år var det SBU som höll i dagen.