Organ från hjärtdöda kan ge fler donationer
– Vi går miste om möjliga donatorer på grund av att det går för lång tid innan man kan börja kyla organen vid hjärtstillestånd, berättar Bengt-Åke Henriksson, donationsansvarig läkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Västra Götaland.
Genom att kyla ned organ hos avlidna personer vars hjärta slutat slå går det att bibehålla organens kapacitet även om de inte längre syresätts. Frågan om när man får börja förbereda en patient för organdonation, som avlidit till följd av hjärtstillestånd, är en av de saker som ingår i regeringens översyn av donationsverksamheten.
Bengt-Åke Henriksson berättar att i ungefär en tredjedel av Europas länder används redan organ från personer som avlidit på grund av hjärtstopp på eller utanför sjukhus. Där kyls och tas organen ur kroppen för att förhindra att de skadas av syrebrist. I en tredje av länderna, där ingår Sverige, förbereder man sig för att börja använda organ från hjärtdöda, DCD, Donation after Cardiac death.
Det här handlar främst om två grupper av avlidna. De som kommer till akuten med hjärtstillestånd och obotligt sjuka där man bestämmer sig för att avsluta behandlingen.
– När en person kommer till akutintaget med hjärtstillestånd görs hjärt-lungräddning. Om man inte lyckas få igång cirkulationen avslutas hjärt-lungräddningen och personen konstateras avliden. Då behöver organen kylas snabbt för att kunna användas för transplantation. Men som det ser ut i dag måste vi först utreda den avlidnes inställning till donation och innan vi får besked har det oftast gått för lång tid, förklarar Bengt-Åke Henriksson.
För att öka medvetenheten om donationer och betona att verksamheten är viktig skall en enkel grundutbildning om organ och vävnadsdonation startas, troligen webb-baserad och som ska rikta sig till alla sjukvården.
– Tanken är att man ska kunna titta på den tillsammans på arbetsplatsen, berättar Bengt-Åke Henriksson som också är ordförande i SKL:s arbetsgrupp för donationsfrågor.
Socialstyrelsen var tidigare ansvarig för utbildningen men från och med 2012 tar SKL, Sveriges Kommuner och landsting över utbildningsverksamheten för donationsansvariga läkare, DAL och sjuksköterskor, DAS.
– Anledningen till att utbildningen flyttats är att den är ett arbetsgivaransvar medan Socialstyrelsen har ansvar för tillsynen, förklarar Bengt-Åke Henriksson.
Det koncept som tagits fram för DAL och DAS fokuserar bl. a. på att identifiera möjliga donatorer, samtal med närstående och ta fram handlingsplaner för det egna sjukhuset.
För att bli certifierad som DAL och DAS ska man ha genomgått de fyra utbildningar som erbjuds:
Grundutbildning i organdonation, Fördjupningskurs i organdonation, Samtalsmetodik och kurs i vävnadsdonation.
