• 11 juni 2013
• 1
• AV: Eva Nordin

För många skapar det irritation och frustration som leder till stresspåslag, men som också påverkar yrkesidentitet och självkänsla. En hög andel av läkarkåren rapporterar att de känner sig pressade till gränsen av vad de klarar av.

– Vår kartläggning visar förfärande siffror, säger Gunnar Aronsson, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet.

Han har tillsammans med Eva Bejerot, docent i arbetsvetenskap vid Stockholms universitet, samt Annika Härenstam, professor i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, kartlagt sambandet mellan illegitima arbetsuppgifter och stress.

Utanför yrkesrollen

Studien är den första i sitt slag där läkares anspänning och utmattning har relaterats till graden av illegitima arbets­uppgifter.

– I forskning skiljer man mellan två kategorier av illegitima uppgifter. En typ kallas onödiga uppgifter, det vill säga uppgifter som man uppfattar inte alls skulle behöva göras om saker organiserades annorlunda.

En andra typ kallas oskäliga uppgifter, vilket står för uppgifter som ligger utanför individens aktuella yrkesroll och som egentligen ska göras av någon annan, säger Gunnar Aronsson.

Känslomässigt tömda av arbetet

Förändringar i läkares arbetsinnehåll med mer av onödiga och oskäliga arbetsuppgifter som ligger utanför den professionella yrkesrollens kärna, är en viktig förklaring till att många läkare känner sig känslomässigt tömda när arbetsdagen är över.

Resultat från studien visar att risken för utmattning femfaldigades för dem som ofta hade uppgifter som de upplevde som oskäliga. Mer än 50 procent i den gruppen angav att de ofta var helt slut när arbetsdagen var över och 37 procent angav att de ganska ofta eller nästan jämt har dagar då de känner sig pressade till gränsen av vad de klarar av. Nästan 30 procent angav att de ofta har kognitiva problem som minnes- och koncentrationsstörningar.

Forskarna vände sig med en enkät till ett slumpmässigt urval av Läkarförbundets medlemmar. Drygt 1 500 läkare besvarade enkäten som ligger till grund för analyserna.

Problemen upplevs av alla

– Jag blev förvånad att det är så många som markerade så stor omfattning illegitima arbetsuppgifter. Det tycks inte finnas några nämnvärda skillnader mellan könen, åldern tycks inte heller spela någon roll, säger Gunnar Aronsson (bilden).

Långtidsutbildade i yrken med en tydlig professionell identitet, som exempelvis läkare, har ofta en stark inre motivation som drivkraft för sitt arbete. Och man identifierar sig starkt med sitt yrke och sina prestationer.

Den teoretiska utgångspunkten är att illegitima uppgifter slår mot individens självbild. Att kunna upprätthålla en god självbild ses som ett fundamentalt mänskligt behov, och därför kan identitetshotande stressorer i form av illegitima arbetsupp­gifter få starka verkningar, menar Gunnar Aronsson.

– Vi såg också att det i gruppen med många illegitima arbetsuppgifter och höga skattningar på ohälsosymptom, fanns en stor andel med låg sjukfrånvaro. De var på jobbet, trots att de var sjuka. Om man inte kommer ur en sådan situation finns det sannolikt stor risk för framtida allvarligare ohälsa och sjukskrivningar.

Blir det fler illegitima arbetsuppgifter och varför?

När Gunnar Aronsson presenterat resultaten har han fått många förslag på tolkningar av resultaten. Det tycks vara en allmän uppfattning att andelen illegitima uppgifter ökar och att det finns många olika förklaringar.

Politiska reformer, som exempelvis vårdvalssystemet och vårdgarantin, kan vara några orsaksförklaringar. Modellen med prestationsersättning innebär att läkares prioriteringar skjuts åt sidan.

Modellen gynnar ett system där patienter med lindriga åkommor med ”snuva” och de med starkast röster, kommer fram i systemet, medan äldre och de kroniskt sjuka får stå tillbaka. För många läkare är det en stor källa till stress och krockar med läkaretiken och det uppdrag som läkare är utbildade för.

Ökande administration källa till stress

En annan källa till stress som ligger inom området illegitima arbetsuppgifter är den ökande administrativa bördan och långsamma och krånglande IT-system.

Läkare får också göra fler arbetsuppgifter som tidigare sköttes av exempelvis läkarsekreterare. De senaste decennierna har antalet läkarsekreterare minskat mycket kraftigt; från att ha varit en stor yrkesgrupp på 1980-talet återstår nu cirka 27 000.

Gradvis utveckling

Frågan varför illegitima arbetsuppgifter uppstår, är inte enkel att besvara, menar Gunnar Aronsson. Det är inga tydliga enstaka beslut i organisationen som skapar de illegitima arbetsuppgifterna, snarare handlar det om en mindre mängd uppgifter som gradvis kommer till. Flera av dessa nya uppgifter är var för sig motiverade och har ett gott syfte, vilket gör det svårt att avvisa dem.

Arbetsuppgifter värderas olika beroende på om de tillhör professionens kärna, periferi eller ligger helt utanför rollen.

Det kan råda delade meningar om vad som ingår i rollen.

– Om chefen har en bredare rolldefinition än den underställde, eller om chefen inte klargör motiven för en rollutvidgning, då kan en uppgift komma att betraktas som illegitim, säger Gunnar Aronsson.

Gränsöverenskommelser ett viktigt steg

Han menar att det är viktigt att sluta avtal och gränsöverenskommelser för att hantera oklarheter när det gäller anställdas roller. Man skulle kunna komma en bra bit på väg, menar han, om ledare, chefer och medarbetare tränade sig i gränssättningskompetens, det vill säga att man gemensamt kommer fram till var en arbetsuppgift under normala omständigheter hör hemma.

Att sluta bra gränsöverenskommelser för att skapa klarhet kring vem som ska göra vad, är ett viktigt steg för att förebygga att illegitima arbetsuppgifter uppstår.

– Nu vill vi närmare förstå vilken typ av organisationer och arbetsprocesser som skapar den här typen av illegitima arbetsuppgifter. Att inte få arbeta med de kärnuppgifter som man utbildat sig för, leder till negativa konsekvenser, inte bara för individen utan också för samhället i form av minskad effektivitet och produktivitet, säger Gunnar Aronsson.