Nyhetsarkiv

”Omvärldens krav styr framtiden”

Det konstaterar Fredrik Jonsson ordförande i den framtidsgrupp som vid årets Kirurgvecka presenterade en framtidsanalys av kirurgyrket 2021.

Gruppen som granskat hur framtiden kan komma att se ut inom kirurgin om tio år består av sex läkare från olika stora sjukhus i olika delar av landet. De fick sitt uppdrag vid förra årets ”Kirurgvecka” och har med hjälp av en framtidsanalytiker arbetat fram fyra olika scenarior.

Uppvaknande

– För oss i arbetsgruppen har det här arbetet blivit något av ett uppvaknande. Vi trodde nog att vi som läkare kunde påverka mer än vad det visat sig att vi kan. I själva verket är det ett starkt tryck från omvärlden som styr utvecklingen oavsett vad vi tycker, säger han.

Som exempel tar han upp kravet på kvalitetsregister som kommer både från politiker och från patienter. Det menar han aldrig kommer att försvinna oberoende av om läkare säger nej till det.

– Vår väg kan istället vara att ta initiativet i debatten och ställa krav på hur vi vill att registren utformas, istället för att överlåta till andra att bestämma vad de ska innehålla, säger han.

Avakademisering av kirurgin

En av de tydliga trender som gruppen kan se är en möjlig avakademisering av kirurgin.

– Vi ser att de ökade kraven på läkare att prestera gör att det blir allt mindre tid för forskning och utbildning.På Karolinska i Stockholm får exempelvis ortopedkliniken lägre ersättning om infektionerna är för många.

Intresset för forskning och naturvetenskap minskar stadigt i samhället och att som läkare samtidigt bedriva
forskning och klinisk verksamhet går inte ihop, då blir det forskningen man drar ned på, konstaterar gruppen.

De regionala cancercentran som byggts upp i landet gör att allt färre kommer att utföra avancerad cancerkirurgi. Samtidigt läggs den enkla bulkkirurgin med bråck och gallor ut på privat drift eller i andra driftsformer utanför sjukhusen. Frågan är vad som då kommer att hända med utbildningen inom dessa områden och vilka som kommer att vilja jobba med den industrialiserade formen av kirurgi i längden, frågar sig gruppen.

Förstår inte systemet

Fredrik Jonsson menar att det idag finns mycket frustration bland läkare bland annat för att de inte förstår det system de arbetar i.

– Omvärlden har krav på oss som vi måste sätta oss in i. Vår verksamhet bedrivs inte isolerat från allt annat som händer i omvärlden därför tror jag att regelbundna omvärldsanalyser är att rekommendera för varje specialitetsförening som vill förstå vad som är på gång. Det gör att vi är beredda på förändringar och därmed också kan vara med och påverka, konstaterar han.

För att se in i framtiden har man också tittat bakåt i tiden bland annat på Sveriges EU-inträde, 1995.

– Alla pratade då om den rörliga marknaden, att både läkare och patienter från andra länder skulle komma hit och att svenska patienter skulle åka ut i Europa. Men det har börjat smyga i gång först nu, närmare 20 år efter Sveriges inträde, bland annat med fler utlandsutbildade läkare konstaterar Fredrik Jonsson.

Effekter 5-10 år efter beslut

Han pekar också på arbetstidslagstiftningen som EU tog beslut om. Medan Sverige var snabba att anamma den har engelsmän och tyskar struntat i den. Det här menar gruppen visar att det tar 5-10 år innan vi ser effekterna av de beslut som tas i dag.

Gruppen ser inte att de utländska läkare som kommer hit får någon större påverkan på sjukvårdssystemet, något som man trodde från början. Den medicinsktekniska utvecklingen tror man bara får marginell betydelse för hur sjukvården bedrivs i framtiden.

När det gäller de olika scenarior som gruppen byggt upp tror Fredrik Jonsson egentligen på ett femte bestående av delar ut samtliga scenarior.

– Vi har försökt att inte värdera och ta ställning till den utveckling vi ser, bara presentera den säger Fredrik Jonsson.

Framtidsgruppens scenarier

Scenario A
Verksamheten har, precis som i dag, brist på resurser. Alla sjukhus är offentligt ägda och den privata verksamheten har lagts ned. De flesta läkare arbetar kvar där de gjort sin AT och ST. Allt förändringsarbete och processutveckling har lagts ned nu fokuserar man på det dagliga arbetet
istället!

Scenario B
Forskning och utbildning har fått en underordnad betydelse. Färdiga mallar och filmer visar hur olika
ingrepp ska gå till. En minoritet av läkarkåren är utbildad i Sverige och ledorden för verksamheten är ”God enough, not best pratice”. Specialisering sker på kliniker utomlands och när man väl är specialist åker man runt till sjukhusen som konsult.

Scenario C
Tillgänglighet är främsta ledordet inom sjukvården medan följsamhet till nationella riktlinjer och tvärprofessionellt och tvärfunktionellt omhändertagande har skrotats. Varje klinik jobbar på sitt sätt som de anser vara bäst. Konflikter mellan profession och politiker gör att de drar åt olika håll, något som inte gagnar vården. Vården som skulle bli mer jämlik har i själva verket gått åt motsatt håll. Jourverksamheten sköts av högt betalda firmor där läkare jobbar som insett att det är ett bra sätt att tjäna pengar.

Scenario D
Kirurger arbetar på regionala kliniker med högvolymcentran med smala subspecialiseringar. Månadsmötet är det enda forum då alla träffas, dock endast i virtuellt format. Både ronden och morgonrapporten har tagits bort, liksom den gemensamma jourlinjen och den egna blandade kliniken. All evidens och data visade att
centrumbildningar gagnade patienten i och med att all data är tillgänglig för allmänheten så har det gått snabbt att montera ned den gamla blandade klinikerna.

På regionens cancerklinik är arbetet tungt och monotont för rikspatologerna och radiologerna som dag
ut och dag in sätter samma diagnoser. För att göra enkla operationer av galla och bråck får patienterna resa långt för att komma till specialenheter som enbart gör dessa operationer.

Traumatologerna är något av rebeller inom yrkeskåren. De har utbildat sig i andra länder och tjänstgör vid akutsektioner utanför regionkliniken för att bli så breda som möjligt.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-03

Hur kommer coronakrisen att påverka världen och sjukvården? Läkare experter och forskare ger sin syn på saken / Bill Gates förslag i talet från 2015 / Johan Giesecke: "Bill Gates underskattade de politiska svårigheterna" / Björn Olsen om beredskapen framtiden och vad som behöver göras / Intensivvårdsläkare berättar om månaderna som passerat / Debatt: "Coronakrisen – en möjlighet till framtida lärdomar?" / Krönika: "Det vi genomlever nu är resultatet av ett gigantiskt politiskt misslyckande"

Prenumerera