Flera landsting och regioner har använt stora delar av statsbidraget professionsmiljarden till att utveckla digitala system, it-stöd och digitala vårdbesök. Men en del av satsningarna på utveckling av datasystem innebär snarare mer administrativt jobb för läkare än underlättar arbetet, enligt Edvard Lekås, läkare på kirurgavdelningen Centrallasarettet i Växjö.  

• 03 september 2018
• 0
• AV: Ebba Blume

Effekterna av professionsmiljarden-det statsstöd som regering och SKL årligen fördelar till landsting och regioner, möts av både ris och ros. En betydande del av statsstödet professionsmiljarden har använts till it-stöd och digital vård, visar siffror från Kammarkollegiet som Sjukhusläkaren har begärt ut.

Men medan vissa regioner, som Dalarna, noggrant har redovisat hur de använder sin del av professionsmiljarden är andra, som Region Kronoberg, mer vaga i sin redovisning.

I den beskrivning som Region Kronoberg har lämnat till Kammarkollegiet uppger man att de drygt 18, 5 miljoner kronor av regionens beskärda del av professionsmiljarden ”har betraktats som en generell finansiering”, att ”utvecklingsinsatser inte har projektredovisats”, men att insatserna ”vida överstiger” den del av statsbidraget man fått.

Enligt en fallstudie av Region Kronoberg som Socialstyrelsen har gjort har pengar från professionsmiljarden bland annat lagts på utvecklingsarbeten inom datasystemet ”Cambio Cosmic”.

Men hur märker regionens läkare av professionsmiljarden?

Inte mycket, i alla fall inte enligt Edvard Lekås, läkare på kirurgavdelningen Centrallasarettet i Växjö.

– Jag kan inte påminna sig om att vi lokalt har hört talats om någon professionsmiljard, vare sig på klinikchefsnivå eller annan chefsnivå.

Har till exempel utvecklingen av Cambio Cosmic underlättat för er?

– Nej, jag tycker inte det, säger Edvard Lekås.

En del av utvecklingen av datasystemet har bland annat resulterat i en ny modul, som innebär att läkare ska registrera orsaker till varför de har satt ut medicin till patienter.

Det låter i och för sig som viktig information?

– Jo, men detta registrerades bland annat i journalen reda innan det nya systemet infördes. Och sättet som det nu utförs på täcker ändå inte alla situationer, säger Edvard Lekås och knäpper på datorskärmen i sitt mottagningsrum.

Som läkare kan man till exempel i det utvecklade datasystemet välja mellan åtta orsaker till att en patient har slutat att ta en medicin.
Som att effekten är uppnådd eller att situationen har förändrats. Ett alternativ är också att välja ”annan orsak”.
– Det blir lätt så att man väljer just ”annan orsak”, eftersom det finns flera olika orsaker till att en patient slutar ta ett läkemedel och att det sätts ut, säger Edvard Lekås, som därför ifrågasätter nyttan i momentet.

Det känns som om fokus inte ligger på lättanvändbarhet, utan på grafiska finesser I detta fall sväller mängden information på bekostnad av användbarhet och blir ytterligare en administrativ börda för läkarna. Vart och ett av dessa arbetsmoment är inte så stort, men det byggs på som ett korallrev. Edvard Lekås, läkare, kirurgavdelningen, Centrallasarettet i Växjö. 

För att fylla i uppgifter i systemet krävs många knapptryckningar. Även om de i sig kanske inte tar mycket tid i anspråk, så blir det tidsödande om man betänker att varje patient har uppåt 20-30 mediciner, resonerar Edvard Lekås.

– Det känns som om fokus inte ligger på lättanvändbarhet, utan på grafiska finesser. Informationsteknologi har en tendens att svälla ut och i detta fall sväller mängden information på bekostnad av användbarhet och blir ytterligare en administrativ börda för läkarna. Vart och ett av dessa arbetsmoment är inte så stort, men det byggs på som ett korallrev. Och om man kontinuerligt stoppar in fler arbetsmoment för läkarna så är det klart att det går ut över patienttiden, säger han.

Edvard Lekås är däremot positiv till en nu pågående satsning med att utveckla Cambio Cosmic, som innebär att vårdpersonal får med sig läsplatta ute på rond i stället för rullbord med dator.

– Men som läkare på golvet tycker jag generellt inte att satsningar inom professionsmiljarden blir särskilt sporrande. I och med att kraven på resultat från professionsmiljarden är mer diffusa än när det gäller den tidigare kömiljarden, blir det mer en fråga om att lita på ledningen, säger han.

Gör man inte det, litar på ledningen?

– Nja, säger han och skrattar lite. Det hade varit bra professionsmiljarden hade haft de största problemen i vården som fokus; som exempelvis vårdplatser och tillgänglighet inom primärvården, svarar han i stället.

Men it-stöd är väl också viktigt?

– It- stöd behövs, absolut. Men vi som jobbar inom vården vill att it-stödet ska vara lättanvändligt och överskådligt, och det är det inte, säger Edvard Lekås, som anser att landstingen generellt har för stort fokus på digital vård.
Region Kronoberg satte i fjol målet att bli riksledande på digital hälsa och e-hälsa.
Visst är det viktigt, men det är fel fokus, tycker Edvard Lekås. Med den lilla beskärda del av professionsmiljarden som regionen får, borde den användas bättre, anser han.
– Vi borde i stället bli riksledande på att rekrytera tillbaka sjuksköterskor.

Jens Karlsson, ekonomidirektör vid Region Kronoberg, är däremot nöjd med satsningarna på utveckling av datasystemen. Stolt berättar han att Region Kronoberg tillsammans med åtta andra landsting nu utökar den årliga satsningen på att utveckla systemet Cambio Cosmic.
Medan man tidigare år investerade 100 miljoner årligen i Cosmic, utökas nu denna summa till 500 miljoner, fördelat på de åtta landstingen.

Visst kan ett så stort och omfattande system skapa en del onödigt administrativt arbete för läkarna, medger han.

– Samtidigt har vi en gemensam kundgrupp med övriga landsting och regioner som har Cosmic. Den är starkt representerad av läkare för att utveckla systemet för att förbättra det för både patient och medarbetare, säger Jens Karlsson till Sjukhusläkaren.

Jens Karlsson kan inte säga hur stor del av professionsmiljarden som går till nya investeringar och till nuvarande drift i och med att pengar från statsbidraget införlivas i den löpande verksamheten.

– Men professionsmiljardens intentioner ligger väl i linje med det utvecklingsarbete som bedrivs i Region Kronoberg och som är nödvändigt för att regionen ska kunna möta och göra en omställning inför framtida behov, uppger han.

På vilket sätt förbättrar dessa satsningar personalens arbete?

– När man får teknik för detta handlar det framför allt om tidsbesparing. Har du exempelvis med dig en platta kan göra arbetet direkt på den i stället för att gå till en arbetsstation, säger Jens Karlsson, men menar att det är för tidigt att säga vad effekterna av just professionsmiljardens satsningar blir.

I och med att bidraget har redovisats som en generell finansiering finns ingen särskild projektredovisning kopplad till själva bidraget.
Men sammantaget överstiger utvecklingskostnaderna det erhållna bidraget, konstaterar Jens Karlsson.