Nyhetsarkiv

– Om läkaren slapp allt kringarbete skulle akuten bli effektiv

Flera läkare har reagerat på artikeln i förra numret av Sjukhusläkaren om försöket att korta väntetiderna vid Sahlgrenska sjukhuset som visade sig både dyra och ineffektiva.

På Sahlgrenska ökade man läkarbemanningen kraftigt för att uppnå den politiska målsättningen att 90 procent av alla som kommer till akutmottagningen ska träffa en läkare inom en timme. Försöket visade sig kosta miljoner samtidigt som många läkare satt sysslolösa stor del av tiden.

Akutvårdschefen Maria Taube menade att det varken var medicinskt försvarbart eller kostnadeffektivt.
Men Rickard Helde menar att det finns andra sätt att jobba än att bara öka på antalet läkare. Han efterlyser bättre logistik, effektivare dokumentation och enkla datasystem som fungerar.

– I dag handlar det mycket om att kringarbetet tar mycket tid medan den effektiva patient-läkarekontakten bara utgör en mycket lite del, konstaterar han.

Inrätta administrativa assistenter

Han tycker att det borde finnas administrativa assistenter år läkana på akuten, som tar hand om det som inte är medicinskt betingat. Någon som tar hand om läkemedelslistor, kan skriva och signera remisser i datorn och vänta vid telefonen på sökningar. Det menar han skulle frigöra mycket läkartid och effektivisera arbetet.

– Allt administrativt arbete kring inläggningar tar cirka en timme medan det rent medicinska arbetet, anamnestagande, status och fattande av medicinska beslut tar 15 minuter. Frågan är varför vi läkare ska ägna 45 minuter år annat administrativt arbete, säger han.

Rickard Helde vill också se en omvänd logistik på akuten.

– De mest erfarna är de som borde ta emot och bedöma patienterna på akuten. Då blir arbetet effektivt. Då handlar det inte bara om att sortera in patienterna under gult eller grönt i journalerna utan om att beställa alla prover som behövs, röntgen och EKG och att patienterna kommer i rätt ordning, innan läkaren gör sin bedömning, säger Rickard Helde.

Det här menar han är en gammal diskussion som förekom redan i början av 1990-talet när han började sin läkarutbildning.

– Alla talade då om hur man arbetade inom engelsk akutsjukvård med de mest erfarna i första led. Här i Sverige har vi fortsatt att tala om hur bra det skulle vara utan att något förändrats, konstaterar han.

Akutläkare mer motiverade

Något som ytterligare komplicerar arbetet på akuten menar han är att jourläkaren bara är gäst där.

Den mentala inställningen till arbete blir annorlunda med en anställd akutläkare istället för en jourläkare som bara är där för tillfället, menar han.

– Det ökar möjligheten att skapa tighta team som jobbar effektivt utan jättelika kostnadsökningar, säger Rickard Helde.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera