Olivia Wigzell ska öppna nya vägar för Socialstyrelsen
Nyheter
Sedan den 1 oktober är Olivia Wigzell generaldirektör för Socialstyrelsen. Ett tungt och omfattande uppdrag som hon meriterat sig för genom sin stora erfarenhet av sjukvårdsfrågor, både som politiker och byråkrat. Och trots att hon går i mammas fotspår när hon tillträder ett ämbete som även hennes mamma (Kerstin Wigzell) har haft förnekar hon bestämt att hon »gjort en Bush«.
(Sjukhusläkaren tänker på de två amerikanska presidenterna, far och son Bush). Hon skrattar åt jämförelsen och påpekar att det ändå finns en del skillnader.
– Släktförbindelser kan vara är en tillgång i amerikansk politik. Men så är det inte i svensk förvaltning. Det är bara cv:n som spelar in och referenserna.
Olivia Wigzell har verkat länge i hälso- och sjukvårdssfären. Hon kommer direkt från generaldirektörsposten på Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU. Olivia Wigzell säger att det har varit bra att lära sig hur man sköter en myndighet på SBU.
– Det är också väldig bra att ha varit på en annan myndighet i den här kretsen. Jag har med mig allt det SBU arbetade med när det gäller vetenskaplig evidens, som ska bli grund för rekommendationer och riktlinjer och vägledningar från bland annat Socialstyrelsen.
Hon vill börja med att genomlysa Socialstyrelsen från ett utifrånperspektiv och analysera vilka behov kommunerna och landstingen, professionsgrupperna, brukarna och patientgrupperna har.
Men hon vill också berätta vad Socialstyrelsen har att erbjuda.
– Socialstyrelsen har både kunskap och kunskapsmaterial som är ganska undangömd. Det är en stor mängd som kommer till för lite användning.
En stor utmaning är hur allt kunskapsmaterial som produceras på myndigheten ska nå ut och kunna leda till förändring och förbättring. Olivia Wigzell säger att det inte räcker med att leta efter lösningarna på själva Socialstyrelsen.
Vill samarbeta
– Man behöver samarbeta med alla andra aktörer. Där är det bra med min bakgrund, jag har varit på många olika ställen, har ett stort nätverk och kan få till stånd de samarbetena och analyserna.
Olivia Wigzell tycker dock och att vissa av de nationella riktlinjerna verkligen har nått ut och kunnat göra skillnad, till exempel de för strokesjukvård.
– Riktlinjerna har varit viktiga för att de har lyft prioriteringar också på politisk nivå och lett till för evidensbaserade insatser.
Men det finns fortfarande många frågetecken kring riktlinjerna. Alltifrån om de ska var mer lika behandlingsrekommendationer och vårdprogram eller om de kanske bara ska omfatta sådana prioriteringar som sker på politiskt nivå eller väldigt hög nivå hos hälso- och sjukvårdshuvudmännen.
Ett utvecklingsarbete pågår just nu för att anpassa dem till primärvården, ett annat för att öka patienters delaktighet. Olivia Wigzell menar att de nationella riktlinjerna är en av förutsättningarna för en evidensbaserad, likvärdig och säker vård.
Regionalt tycker hon också att det tagits steg mot en jämlikare vård utifrån riktlinjerna och Öppna jämförelser, men hon menar att det finns andra dimensioner som är svårare att komma åt, bland annat variationerna inom landstingen som ofta är stora.
– Och även om vi skulle slå ihop verksamheterna till ett landsting så skulle vi ha fortsatta problem med ojämlikheten som har att göra med socioekonomisk bakgrund, utländsk eller svensk bakgrund, funktionsnedsättning eller inte.
Olivia Wigzell säger att vi idag saknar metoder att jämföra till exempel bemötande eller hur våra hälso- och sjukvårdsystem är strukturerade.
En helt annan stor uppgift och utmaning som hela Sverige står inför är flyktingsituationen. Socialstyrelsen är involverad i bland annat vägledning och stöd till hälso- och sjukvården och för socialtjänstens arbete med ensamkommande flyktingbarn.
Men Socialstyrelsen hanterar också legitimationer till människor som kommer från tredje land.
Olivia Wigzell säger att många av dem som flyr till Sverige just nu har högskoleutbildningar, bland annat till vårdyrken. Men det är långt ifrån alltid som alla dokument kommit med i flykten, och inledningsvis saknas förstås det svenska språket.
Korta tid för validering
Olivia Wigzell säger att myndighetens handläggningstider just nu är oacceptabelt långa. Regeringen har ett krav på Socialstyrelsen att vidta åtgärder för att de ska kortas och inför nästa år satsar regeringen 65 miljoner för att Socialstyrelsen ska kunna korta handläggningstiderna för validering av examensbevis inom legitimerade yrken. Det handlar framför allt om läkare men även sjuksköterskor.
Olivia Wigzell är helt med på att det är nödvändigt men säger att hon ännu är för ny på sin post för att veta hur.
– Men vi måste göra det genom att samverka med landstingen. För att skaffa sig svenskkunskaper är det bra att vara i arbetslivet. Man kan kanske inte bara läsa sig till språket. Provtjänstgöring och andra liknande lösningar är viktiga frågor som landstingen förfogar över.
Planen är att förenkla och utveckla valideringssystemet.
– Vi vill hitta ett system som inte lägger så mycket tyngd på dokumentationen som i dag. Vitsen är att mäta faktisk kunskap, säger Olivia Wigzell.
En bred förfrågan har gått ut till landets lärosäten. Arbetsgivare och professioner inom hälso- och sjukvården kommer också att behöva delta i utformning av kunskapsprov och praktikmöjligheter.
– Dialogen med professionerna är väldigt viktig, det vill jag betona. Sjukhusläkarna är ju de som till stor del medverkar i praktikperioderna och tillsammans med dem vill vi utforma vad som ska bedömas och vad som krävs.
Just nu diskuteras en praktik på mellan två och sex månader.
– Det gäller att också få tillgång till snabb undervisning utan långa ställtider. Vi har nu bjudit in Västra Götalandregionen som jobbat snabbt och systematiskt med att identifiera kompetenser, handledare och provtjänstgöring för att validera kompetens för specialistutbildade läkare.
Olivia Wigzell har själv ett starkt engagemang i internationella frågor och säger att Sverige har mycket att bidra med i en värld som bygger mycket på migration: till exempel hur man arbetar evidensbaserat och personcentrerat och för en ökad jämlikhet. Men Sverige har också mycket att lära, till exempel att bygga primärvården lika effektiv som barn- och mödrahälsovården och hur vi fördelar arbetet mellan sjukhus och öppenvård. Sverige blir också alltmer internationellt även inomlands till följd av den stora immigrationen.
– Vi måste öka kompetensen när det gäller att bemöta och behandla vissa typer av problem som inte tidigare har varit så vanligt förekommande här.
Det finns alltså en hel del utmaningar för Olivia Wigzell att ta sig an på Socialstyrelsen.
Bildtext stora bilden: Olivia Wigzell är en riktig förvaltningsräv som prövat på de flesta poster inom svensk hälso- och sjukvårdsstyrning. Som landstingsråd (S), som utredare i Ansvarskommittén, som expert i ESO-rapporten om hälso- och sjukvården, som förbundssekreterare på Vårdförbundet, enhetschef på Socialstyrelsen, departementsråd på Socialdepartementet och som Sverigerepresentant i OECD:s högnivågrupp för hälsa. Bland annat. Foto: Ann-Sofi Rosenkvist
