Nyhetsarkiv

”Oklokt av läkarkåren att svika Riksstämman”

Den ökande specialiseringen och subspecialiseringen inom läkarkåren gör att Riksstämman är viktigare än någonsin som samlingsplats för att diskutera omvärldsfaktorer som påverkar sjukvården och läkaryrket, menar Nils Conradi.

Att Försäkringskassan deltar som arrangör för flera symposier är därför ett medvetet strategiskt val. Sedan några år tillbaka deltar också sjuksköterskor och sjukgymnaster med egna inslag vid Riksstämman.

Mötesplatser behövs

Nils Conradi är medveten om att specialitetsföreningarnas egna konferenser och landstingens ekonomistyrning är några av de främsta hoten mot Riksstämman, som minskat antalet besökare kraftigt de senaste 10 åren. Men han konstaterar samtidigt att Riksstämman fortfarande har fler allmänläkare som besökare än vad SFAM:s egen konferens har. Trots manfallet menar han att behovet av mötesplatser för läkare är viktigare än någonsin.

– Jag skulle vilja att vi hade fler samlingsplatser, som Riksstämman, där vi kan diskutera processer och organisation inom sjukvården med patienten som utgångspunkt, säger han.

Det som oroar honom mest är att läkarkåren vänder sig mer inåt, blir mer introvert genom den ökande specialiseringen och därmed förlorar i inflytande i sjukvården.

De konferenser och möten som Läkartidningen och Dagens Medicin anordnar menar han inte är tillräckligt övergripande utan riskerar att späda på fragmentiseringen av sjukvården.

Når få utanför den egna kretsen

– Där deltar en liten grupp som åker runt och träffas och tar upp enstaka frågor, men diskussionen når inte ut i större grupper och får därmed inte någon verklig betydelse, säger Nils Conradi.

Årets tema för Riksstämman är ”Framtidens hälsa och hälsofrämjande arbete” något som Nils Conradi ser som en bristvara i den svenska sjukvården.

Han påpekar att behandling av hypertoni, diabetes och höga lipidvärden handlar om förebyggande vård. Men menar att det finns mycket kvar att göra. Inom cancerområdet där Nils Conradi själv är verksam talar man om att det är möjligt att minska antalet fall av cancer med hela 30 procent med en ändrad livsstil som rökstopp, ändrade kostvanor och mindre alkohol och mer motion.

– Med förebyggande arbete kan vi minska behovet av sjukvård men det måste ske med en specialsatsning. Det krävs friska pengar, vi kan inte ta pengar till det från den akuta sjukvården. Det är ett långsiktigt arbete där resultatet kommer att märkas först efter ett tag, konstaterar han.

Kaiser Permanente har visat värdet av friskvård

En organisation som Nils Conradi hade velat ha med på Riksstämman, men som inte hade möjlighet att medverka, är den amerikanska hälso- och sjukvårdsorganisationen Kaiser Permanente som för många är en förebild för hur man kan organisera och effektivisera sjukvården.

Organisationen består av två delar. Den ena är försäkringsbolaget Kaiser med närmare nio miljoner patienter, som är försäkrade antingen som privatpersoner eller som anställda via ett företag. Den andra är läkarorganisationen Permanente, som är ansluten till försäkringsbolaget. Kaiser Permanente fungerar som en enhet, och organisationen äger alla sina sjukhus.

Nils Conradi berättar att eftersom patienterna samtidigt är försäkringstagare strävar man efter att ha så friska patienter som möjligt. Därför inriktas vården mycket på preventivt hälsoarbete med bland annat screening och hälsocoacher. Likaså jobbar man förebyggande mot till exempel rökning och fetma.

– Man har insett att det är mest kostnadseffektivt att upptäcka sjukdomar så tidigt som möjligt och att man har en integrerad vårdkedja, berättar Nils Conradi.

Välutvecklat IT-system

Läkarna har också tillgång till ett välutvecklat IT-system med all information. När patienten söker för en åkomma ser läkaren samtidigt om de föreskrivna rutinkontrollerna för en person i den åldern genomförts. Om inte, så görs testen omedelbart, förutsatt att personen ifråga samtycker till det.

Ett hinder för att effektivisera sjukvården i Sverige, som borde diskuteras mer menar Nils Conradi är de skilda penningpåsarnas politik.

– Investeringar som skapar effekter på ett ställe ses som kostnader inom andra områden. Höftleds- och starroperationer kostar exempelvis bara en bråkdel av hemtjänsten. Ändå är det svårt att flytta över pengar från kommunerna till sjukvården.

Nils Conradi efterlyser en organisation där man kan se både kostnader och vinster och menar att det krävs en samordning mellan försäkringskassa, socialtjänst och sjukvårdskostnader.
Den här typen av frågor menar han är viktigt att Riksstämman är forum för också i framtiden.

– Oavsett vilken specialitet man har som läkare är det här frågor som angår oss alla och som vi borde diskutera och engagera oss i för att förbättra sjukvården, säger Nils Conradi.

Fotnot. Medicinska Riksstämman är Sveriges största tvärvetenskapliga möte och pågår tre dagar, den 28-30 november. Program se http://www.sls.se/Riksstamman/Om-kongressen/

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera