Trycket på de platser för specialistutbildning för saudiska läkare som erbjuds i Region Skåne har i år ökat jämfört med tidigare år. Och situationen i Saudiarabien får inte regionen eller dess vårdbolag att tveka inför ett fortsatt samarbete. Sjukhusläkaren har träffat tre av de saudiska läkare som har valt att specialistutbilda sig i Sverige. – Systemet är mindre hierarkiskt här, överläkare och ST-läkare tar mer hjälp av varandra. Det kommer jag att ta med mig till Saudiarabien, säger läkaren Wejdan Almasoudi, 27.  

• 19 oktober 2018
• 2
• AV: Ebba Blume

Antalet intresseförfrågningar till de 35 platser för specialistutbildning under ST-liknande former som Region Skåne erbjuder via sitt vårdbolag Skåne Care, har fördubblats jämfört med året innan. Sedan sommaren har Skåne Care fått omkring 200 förfrågningar, medan motsvarande siffra förra året var 100, enligt uppgift från vårdbolaget. Enligt Mikael Rosén, vd, Skåne Care, kan ett skäl vara att både ST-utbildningen och den informella specialistutbildning som de saudiska läkarna får i Sverige har ett gott rykte.

Trots att flera företag, storbanker och ministrar valde att hoppa av en investeringskonferens i Saudiarabien efter det misstänkta mordet på den regimkritiske journalisten Jamal Khashoggis, är situationen i landet inget som får Skåne Care eller Region Skåne att ställa sig tveksamma inför ett fortsatt avtal.

– Situationen som har uppstått är mycket bekymmersam och kräver eftertanke, men också klarhet i vad som verkligen har hänt. Vi tar den etiska diskussionen på allvar och diskuterar även sådant internt i verksamheten. Det handlar om ett moget övervägande. Vi följer Sveriges exportstrategi, där Saudiarabien är ett av de listade länder som är prioriterade.

Det är inget att hymla med att det finns ett demokratiskt underskott i landet, men just därför är det än viktigare med ett samarbete som kan påverka grundinställningen, resonerar Mikael Rosén, vd Skåne Care.
Och just när det gäller sjukvården som arbetsplats är den mer jämställd i Saudiarabien, hävdar han.

– De saudiska läkarna är i Sverige i sex år och tar med sig en god portion svenska värderingar och synsätt när de kommer tillbaka hem. När de sedan börjar arbeta som överläkare och i chefsroller där sätter de i sin tur sin prägel på sin arbetsplats i decennier framöver, säger Mikael Rosén.

Avtalet innebär att läkarna kommer till Sverige, utbildas i svenska och 18-24 månader efter antagning startar sin kliniska utbildning. Det är verksamhetschef och sektionschef på respektive klinik som avgör när de är kompetenta och klarar av vissa moment.

När läkarna är färdiga med utbildningen återvänder de till Saudiarabien för att arbeta som specialister.

Hinner samarbetet då gagna sjukvården i Skåne?

Ja, menar Ingemar Petersson, forsknings- och utbildningschef vid SUS.
– Alla som går denna typ av utbildning når snabbt viss grad av självständighet. De är aktiva i och jobbar i sjukvården på samma sätt som ST-läkare gör. De är viktiga för sjukvården och ännu viktigare för SUS profil; att jobba med global inriktning, säger han.

Många av de saudiska läkarna har gjort sin läkarutbildning i andra länder, konstaterar Ingemar Petersson.

– Så när de kommer till oss har de med sig ett kunnande från andra lärosäten, jag ser det som berikande, säger Ingemar Petersson, som inte heller ser några tveksamheter med att samarbeta med Saudiarabien.

Avtalet och samarbetet är i enlighet med beslut i Sveriges riksdag, betonar han.

–  Varför skulle vi förvägra att ge utbildning till vanligt folk i vården? Det vore oetiskt att inte göra det.

De redovisade tydliga planer för oss på hur man ska dela upp landet i ett antal sjukvårdsdistrikt och utifrån dem bygga upp både sjukhusvård och primärvård.Ingemar Petersson, forsknings- och utbildningschef vid SUS.

I Saudiarabien fungerar akutsjukvård och högspecialiserad vård bra i stadsområden, mindre bra i glesbygd. Men i praktiken finns ingen fungerande primärvård, enligt Ingemar Petersson, som för något år sedan var i Saudiarabiens huvudstad Riyadh och träffade olika företrädare för hälsoministeriet där.

– Eftersom jag var på plats fick jag med egna ögon se att det jobb vi gör kommer vanligt folk till del. De redovisade tydliga planer för oss på hur man ska dela upp landet i ett antal sjukvårdsdistrikt och utifrån dem bygga upp både sjukhusvård och primärvård, berättar han och tillägger:

– Det är lovvärt att man vill göra detta och att vi kan bidra genom kompetens och utbildning.

Och någon risk för undanträngningseffekter finns inte, enligt Ingemar Petersson.

– Nej, vi har jobbat mycket med att detta inte ska uppta vanliga ST-platser i vården, säger han.

De tre saudiska läkarna Wejdan Almasoudi, Anmar Mandourah och Ahmed Badri pratar livfullt och engagerat och på flytande svenska när de berättar om sin utbildning och de första intryck av Sverige som de fick när de kom hit för tre år sedan.
De kommer alla tre från Mecka i Saudiarabien, där de redan har jobb som läkare, men de kände inte varandra från början, berättar de när Sjukhusläkaren träffar dem vid cafét vid Skånes universitetssjukhus i Lund.

– Ärligt talat hade jag aldrig hört talas om Sverige och visste knappt något om landet innan jag kom hit. Men mitt första intryck var, att det finns en mycket bra kardiologisk vård i Sverige, säger Anmar Mandourah, 30, läkare med kardiologi som specialitet,

Som läkare i Saudiarabien har man två möjligheter när man ska göra sin specialisttjänst: Antingen utbildas man på plats i landet i 4-5 år för att sedan bli specialist, eller så har man möjlighet att genomgå denna utbildning utomlands.

Wejdan Almasoudi, 27, kunde först inte bestämma sig för om hon ville åka till Tyskland eller Sverige för att specialistutbilda sig.

– Det enda jag kände till om Sverige var Ikea, säger hon med ett skratt.

Men sedan fick hon rådet att om man, som hon, har neurologi som specialitet, så var Sverige bra.

Hon mailade Ida Leander- Pehrson vid Skåne Care, genomgick sedan en intervju med ansvarig verksamhetschef för neurologkliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund och beviljades en specialistutbildningsplats där.

Ahmed Badri, 32, som har anestesi som specialitet, började i sin tur med att göra sin specialistutbildning i Chicago och funderade sedan på om han skulle fortsätta i Saudiarabien, Tyskland, Kanada eller i Sverige. Genom en vän, som arbetar inom anestesi, fick han höra att utbildningen börjar smidigt och bra i Sverige och enligt en professor han talade med i USA finns den bästa specialistutbildningen, förutom i USA, just i skandinaviska länder.

Ahmed Badri ansökte både till Sahlgrenska universitetssjukhuset och till Skånes universitetssjukhus- och kallades till intervju till båda platserna. I Göteborg skedde intervjun på plats under en vecka, för Skåne blev det en lång Skype-intervju.
Ahmed antogs till båda platserna. Att valet till slut blev Skåne berodde på att utbildningens upplägg verkade tydligare där, menar han.

I kontraktet står att ST-kandidaterna måste lära sig svenska innan de börjar sitt kliniska arbete och Wejdan, Anmar och Ahmed fick ägna sina första 8-10 månader i det nya landet med att lära sig språket, något de upplevde som lite svårt i början.
Nu flyter deras svenska däremot smidigt och de har lätt för att hitta orden även på  avancerad, medicinsk nivå.

På frågan om vad den tydligaste skillnaden är mellan Saudiarabien och Sverige när det gäller vårdmiljön och utbildning ger de tre läkarna i stort sett samma svar:
Att hierarkin inte är lika stark i Sverige och att överläkare och ST-läkare kommunicerar mer direkt med varandra.

– Jag fick bättre kommunikation med mina överläkare och seniora ST-kollegor när jag började här, jämfört med i både Saudiarabien och USA. Och här finns alltid någon som hjälper och stöttar, berättar Ahmed Badri.

Det som Wejdan Almasoudi i sin tur blev mest förvånad över,  var första gången som de sa till henne att hon kunde kalla verksamhetschefen här vid hans första namn, och inte behövde använda titeln ”doktor”.

– Det gjorde mig väldigt imponerad, säger hon och tillägger:

– Det var också tydligt att jag kunde vända mig till min handledare och komma tillbaka till vid problem – och detta även efter fyra månader i Sverige. Man blir också väl omhändertagen innan man börjar arbeta på kliniken; man får tydligt veta sitt schema, vilken randning man ska gå, och så vidare.

Något som Anmar Mandourah säger sig vara särskilt imponerad av i Sverige är sjuksköterskorna, i alla fall dem som han har kommit i kontakt med på kardiologiska avdelningen vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.
– Man kan verkligen lita på deras kompetens och stöd, säger han.

Trots att de trivs bra i Sverige, har ingen av de saudiska läkarna några planer på att stanna i landet för gott när specialistutbildningen väl är slut. Enligt avtalet ska de ju också komma tillbaka till sina arbetsgivare i hemlandet, som betalar för deras utbildning här.

– Och så har vi ju våra familjer där, det känns inte bra att lämna dem, säger Anmar Mandourah och syftar då på sin ursprungsfamilj.

Hans fru har däremot följt med honom till Sverige– och hans två små barn har fötts här.

Det är vårt hemland vi vill tillbaka för att utveckla vården där. Wejdan Almasoudi, läkare med neurologi som specialitet. 

När det gäller Wejdans man så har han nyligen fått en plats inom samma specialistutbildning, fast på kirurgen, vid SUS i Lund, så för hennes del kan vistelsen i Sverige blir längre än planerat. Men sedan vill även hon återvända till sitt arbete som läkare vid det högspecialiserade sjukhuset King Abdullah Medical City i Mecka, för att komma tillbaka dit som specialistutbildad neurolog.

– Det är vårt hemland vi vill tillbaka för att utveckla vården där, säger hon.

Hur jämlik är egentligen vården i Saudiarabien? Har alla samma tillgång till vård?

– Ja, hävdar Weidan Almasoudi och Anmar Mandourah. Liksom i Sverige ges akutvård gratis även till dem som inte är saudiska och vård på avdelning, mottagning och återbesök är kostnadsfria, uppger de.

Universitetssjukhuset behandlar alla patienter som arbetar eller studerar vid universitetet i fråga och det finns militärsjukhus för dem som jobbar inom militären och deras familjer, berättar Wejdan Almasoudi.

Hur förhåller ni er till att leva och arbeta i ett land som Saudiarabien, som inte är demokratiskt styrt?

– Jag tror att media utmålar fel bild av Saudiarabien; det är helt annorlunda i verkligheten. Vi får gratis utbildning och man får välja att jobba med vad man vill, säger Wejdan Almasoudi.

Det finns demokratiska delar av Saudiarabien, men media visar inte detta, menar hon.
– Men när man kommer till Saudiarabien och bor där, så kan man se hur demokratiskt exempelvis sjukvården fungerar.

De tror att läkarutbildningen bara finns för män, men det är helt fel. Inom vissa områden är det rentav vanligare med kvinnliga läkare i Saudiarabien och vi får lika hög lön som manliga läkare. Wejdan Almasoudi, läkare med neurologi som specialalitet. 

När Wejdan Almasoudi kom till Sverige var många här till exempel väldigt imponerade av att det finns kvinnliga läkare i Saudiarabien, berättar hon.

– De tror att läkarutbildningen bara finns för män, men det är helt fel. Inom vissa områden är det rentav vanligare med kvinnliga läkare i Saudiarabien och vi får lika hög lön som manliga läkare, säger hon.

Hur är situationen när det gäller vårdplatser vid offentliga sjukhus i Saudiarabien?

– I Saudiarabien fördelar man i högre grad än i Sverige patienter mellan olika sjukhus, offentliga liksom privata. Om det är fullt på ett offentligt sjukhus kan man ta hjälp av ett privat sjukhus och höra om patienten kan läggas in där, utan att patienten behöver betala för det, säger Wejdan Almasoudi.

Men någon läkarbrist råder inte i Saudiarabien, det finns tvärtom ett överskott av läkare, enligt Anman Mandourah och Wejdan Almasoudi.

Däremot kan det vara ett högt tryck på ST-tjänster även där. När det gäller internmedicin finns många ST-platser, inom neurologi finns däremot färre ST- tjänster, enligt Wejdan Almasoudi.

– Det kanske finns ett tiotal platser per region och man får jobba hårt för att få dem, både i Saudiarabien och utomlands, säger hon.

Vad är det viktigaste som ni tar med dig från Sverige?

– Att systemet är mindre hierarkiskt. Att jag vill vara en kollega till ST-läkare där, att vi kan lära tillsammans, det behöver inte bara vara överläkaren som lär ST-läkaren, säger Weidan Almasoudi.

Anman Mandourah har i sin tur inspirerats av hur systemet med EKG i ambulans fungerar i Sverige.
– Det fungerar jättebra här. Det finns i Saudiarabien också men behöver utvecklas där, säger han.

Eftersom trycket är så högt på utbildningsplatserna i Skåne, kan man vid Skåne Care tänka sig att utöka antalet platser framöver, enligt Ida Leander- Pehrson, specialist training manager, Skåne Care.

– Men det är också upp till sjukvården och verksamhetschefer vid berörda kliniker, betonar hon.