Nyhetsarkiv

Mer politikerstyre fel väg för sjukvården

När det gäller sjukvårdsorganisation gäller det att ta lärdom från vår omvärld, exempelvis från Norge där fylkena (landstingen) inte längre är huvudmän för sjukvården, eller Holland som har ett helt försäkringsfinansierat sjukvårdssystem.

Vi behöver inte heller gå till andra sidan Atlanten för att hitta nytänkande. Det räcker att resa över Öresundsbron till grannlandet Danmark där sjukvården just nu genomgår en omvälvande förändring med storregioner och en vårdgaranti som driver på en privat sjukvårdssektor.

Trenden inom svensk sjukvård har däremot varit att makten förskjutits från professionen till olika politiska aktörer.

Förskjutning av makten

Vi som har varit med några år har upplevt hur den ena ledningsreformen avlöst den andra. Det har varit cheföverläkarreformen, PAL (patientansvarigläkare-reformen), till dagens system med beslutande verksamhetschefer. Ett system som på sina håll nu är i gungning då makten förs över till verksamhetsområdeschefer.

Från att chefen tidigare var en av de mest erfarna kollegorna, inom sitt verksamhetsområde, har vi idag en förskjutning av makten till några få toppolitiker och ledande tjänstemän som alltmer griper in och styr vården. En process jag kunnat studera på nära håll, såväl i Region Skåne som i den nybildade Region Halland.

Mats Eriksson, moderaternas starke man i Halland, kan illustrera detta väl genom sitt uttalande i Hallands Nyheter:

– Det är vi politiker som ska fatta besluten, specialistsjukvården i Halland skall inte ledas av klinikerna, dess chefer eller läkare, de måste underordna sig de större sammanhangen.
Men vad är de större sammanhangen? Av tradition har chefskapet i svensk sjukvård kännetecknats av en ”meritokrati”. För den enskilde läkaren med chefsambitioner gick karriären vid sidan om klinisk kompetens oftast via vetenskaplig och administrativ meritering. Framförallt inom opererande specialiteter redovisades kliniska material och det fanns en tävlan mellan kliniker och sjukhus som skapade en sund konkurrens.

I dagsläget försöker man istället organisera fram duglighet genom modeordet ”samordning” och tidigare konkurrensinstrument har till stor del satts ur spel.

Multisjuka kommer i kläm

Politiker och administratörer försöker nu organisera vården som en processindustri. Men sjukvård lämpar sig dåligt för processindustritänkande. Det fungerar visserligen för enskilda diagnoser, men dåligt för multisjuka äldre.

För dessa fanns det utrymme i forna tiders vård med ett decentraliserat chef/ledarskap, till skillnad från dagens system som stundtals för tanken till feodalismen.

Ett exempel på detta är beslutsordningen för Hallands sjukhus (består av sjukhusen i Halmstad, Kungsbacka, Falkenberg och Varberg).

Sjukhuset med dess fyra utbudspunkter har tre chefsnivåer; sjukhuschef, verksamhetsområdeschefer (liknar en divisionschef, men har lagstadgat ansvar som verksamhetschef) och första-linjenchefer där läkarchefer ingår.

Läkarchefer utan beslutsrätt

I den upprättade beslutsordningen om 62 punkter beslutar sjukhuschefen själv i 25. Verksamhetsområdescheferna i 28. Annan chef i sex och slutligen återstår för läkarcheferna tre punkter; arbetsmiljö, miljö samt kvalitetssystem och ledningssystem enligt ISO 9001, ISO 14001 och ISO 27001.

För att dokumentet skall bli tydligt så markeras med streckmarkering att möjlighet till delegering i övriga frågor till läkarchef ej föreligger.

I praktiken innebär detta att det enda läkarcheferna har rätt att besluta om är var blomman skall stå på mottagningen. Resterande beslut tillfaller sjukhuschef och verksamhetsområdeschefer.
I denna nya feodala beslutsordning kommer flertalet beslut kring verksamheten att fattas av personer som inte äger sakkunskap om det de är satta att fatta beslut kring.

För att komma till rätta med detta och för att kunna genomdriva impopulära beslut kopplas gärna konsulter in i bilden.

SKL en maktfaktor

Inte nog med detta så drivs den nya ordningen på av nya aktörer utöver de tidigare i form av regering, departement och i viss mån SKL (Sveriges Kommuner och Landsting).

Ett dylikt nätverk är Hälso- och Sjukvårdsdirektörsnätverket (HSD) som beställer nationella indikationer för olika diagnosgrupper. Inte sällan där detta redan finns i professionens regi genom våra specialitetsföreningar.

Sjukhusläkarna fortsätter att driva frågan om professionens chefskap. Ett chefskap som skall vara reellt, lagstadgat och kopplat till kunskap, kompetens och verksamhetens behov. Något som skall gagna våra patienter och inte bara några få feodalherrar.

Thomas Zilling,
tillförordnad
ordförande
i Sjukhusläkarföreningen

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera