Ökad patientsäkerhet kräver att alla aktörer tar sitt ansvar
Synnöve Ödegård har arbetat med patientsäkerhetsfrågor i två decennier. Först på Socialstyrelsen och därefter som sakkunnig på Landstingsförbundet. Sedan 2004 arbetar hon på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och har ansvar för avdelningen för patientsäkerhet. Hon deltog också som expert i Regeringens utredning om patientsäkerhet och tillsyn.
Synnöve Ödegård anser att arbetet med patientsäkerhet allt för länge har haft fokus på vad som händer på golvet, i mötet mellan sjukvårdspersonalen och patienten. Men nu börjar pendeln slå åt andra hållet. Idag handlar det oftare om systemfel.
– Men diskussionen om patientsäkerhet handlar ju inte om antingen eller säger Synnöve Ödegård.
Systemet ska ge förutsättningar
Hon menar att det är självklart att individens handlande är väsentligt och att varje individ har ett eget ansvar. Men hon pekar samtidigt på att det är systemet som ska ge personalen förutsättningar att bedriva en säker vård.
Men att bara hänvisa till systemet, kommer inte allmänheten att acceptera. Vi måste börja definiera vad som menas med ”systemet”. Komplexiteten i sjukvården ökar och det medför att vi måste börja se på ansvarsfrågorna på ett nytt sätt, säger hon.
Synnöve Ödegård menar att systemsäkerhet handlar om att förstå vilka aktörer som påverkar vården och att i förväg analysera vilka eventuella risker som kan uppkomma vid förändringar i systemet. Det kan handla om förändringar i organisationen, upphandling och införande av nya tekniska system.
Höja blicken
Det gör att vi måste höja blicken ytterligare och titta på hur politiker och myndigheter påverkar vården, genom beslut eller genom brist på beslut och handling, säger hon.
I den nya lagen ställs tydliga krav på vårdgivaren, vilket är nödvändigt, men Synnöve Ödegård menar att ansvar för säkerheten i vården inte kan begränsas till vårdgivare, kommun eller landsting.
Krav bör också ställas på myndigheterna. Socialstyrelsen borde oftare ta initiativ till förmån för patientsäkerheten, anser hon. Att Läkemedelsverket håller en så låg profil menar hon är anmärkningsvärt med tanke på de betydande problem som finns när det gäller läkemedelshantering.
Brister i nya patientsäkerhetslagen
Hon är inte heller nöjd med den nya patientsäkerhetslagen, som träder i kraft vid årsskiftet. Den hade kunnat bli mycket bättre, anser hon. Man har missat möjligheten att ta till sig och lära av det säkerhetstänkande som finns inom andra områden, menar hon.
Att sjukvården ligger decennier efter många andra högriskbranscher när det gäller säkerhetsarbetet är ingen nyhet. Därför borde naturligtvis också företrädare för dessa branscher medverkat i utredningen, säger hon.
Synnöve Ödegård lever som hon lär, vid sin sida i arbetet med att utveckla patientsäkerhetsområdet på KTH, arbetar forskningsingenjör Irene Tael som tidigare arbetade med säkerhetsfrågor inom kärnkraftsområdet.
Vägverket en förebild
Ett annat område som jobbar med säkerhet, men inte så ofta nämns som förebild är Vägverket. Det är en myndighet som arbetat med säkerhet och som har ett mycket tydligt systemperspektiv säger hon.
Istället för att bara se till begångna misstag vill Synnöve Ödegård ha ett tydligare förebyggande säkerhetsarbete i sjukvården.
En kontinuerlig kunskapskontroll av den legitimerade personalen, tycker hon, vore på sin plats med tanke på den enorma utveckling som sker inom vården. Som en jämförelse pekar hon på den kontroll av piloternas kunskap som sker var sjätte månad.
”Det behövs forskning som visar vad skadorna kostar”
Ett annat område som Synnöve Ödegård anser måste uppmärksammas är behovet av forskning med ett tvärvetenskapligt perspektiv. Vi har tagit initiativ till ett svenskt forskarmöte där vi bjudit in forskare från olika discipliner med intresse för patientsäkerhet.
Vi behöver studier som visar vad bristerna i patientsäkerhet kostar i människoliv och ekonomi. Att det är 3.000 personer per år som dör av skador i sjukvården och 100.000 som skadas, varav 10.000 får bestående men, har väckt väldigt liten debatt egentligen trots att det är oacceptabelt höga siffror, menar hon.
Sjukvården, borde precis som Vägverket, ha en nollvision när det gäller skador och dödsfall som hade kunnat förhindras, är Synnöve Ödegårds uppmaning.
