Antalet besök vid flera akutmottagningar i Stockholms län har minskat det senaste året, jämfört med i fjol. Något som chefläkare Johan Bratt menar är närakuternas förtjänst. Samtidigt växer andelen ”tyngre” patienter vid akutmottagningarna. På Danderyds sjukhus har arbetsbelastningen och antalet larm ökat avsevärt jämfört med föregående år.

• 19 september 2018
• 0
• AV: Ebba Blume

De nya närakuterna i Stockholms läns landsting har avlastat akutmottagningarna när det gäller patienter som exempelvis misstänker att de har brutit något och behöver röntgas. Det totalt minskade antalet besök vid akutmottagningarna är alltså närakuternas förtjänst, hävdar Johan Bratt, chefläkare, Stockholms läns landsting.

– När närakuten till Danderyds sjukhus startade i februari såg man omgående en minskning av antalet besök till sjukhusets akutmottagning, motsvarande en ökning av besök till närakuten, uppger han.

Samtidigt har andelen svårt sjuka patienter vid akutmottagningarna ökat, bekräftar Johan Bratt och menar att detta beror på att akutmottagningen tack vare närakuterna nu i högre grad kan ta hand om patienter som verkligen behöver akutsjukvårdens resurser.

Men närakuterna ärinte till stor hjälp just när det gäller de mer vårdtunga patienter på akutmottagningarna, enligt Sarah Jevrém, biträdande överläkare vid anestesikliniken, Danderyds sjukhus.

– Visst avlastar närakuterna med det de förmår. Men detta handlar om patienter som behöver sjukhusvård och måste läggas in på vårdplats, konstaterar hon.
Till akutmottagningen vid Danderyds sjukhus har det i år kommit väldigt sjuka patienter jämfört med tidigare år, patienter med exempelvis infektioner eller hjärtinfarkter, uppger Sarah Jevrém.

Konsekvenserna av det ansträngda läget på sjukhuset har också visat sig i form av avvikelserapporter, där det gått fel på grund av lång väntetid, menar hon.

– Patienter kan bli sjukare av att ligga på akutmottagningar för länge, då finns risk för sämre övervakning och försenad medicinsk behandling, påpekar Sarah Jevrém.

Vad ska man då göra för att komma tillrätta med situationen?

– Vi behöver fler vårdplatser för att kunna klara vårt uppdrag. Antalet bemannade vårdplatser är underdimensionerat i förhållande till patienter och vi har inte fått kapacitet för det uppdrag som omställningen av NKS intensivakut innebär. Vi skulle behöva utnyttja de resurser som finns på NKS, säger Sarah Jevrém.

Vid Danderyds sjukhus dokumenterar man inte hur stor del av patienterna som hänvisas över korridoren till närakuten. Men även närakuten har ofta fullt med patienter, uppger Anette Hein, överläkare anestesi och intensivvård vid Danderyds sjukhus och ordförande vid Danderyds läkarförening.

Det faktum att närakuten ligger i samma lokaler öppnar visserligen upp för avlastning av fler patientkategorier. Men det totala antalet patienter är trots detta i princip oförändrat jämfört med föregående år, uppger hon.

Den ökade andelen ”tyngre”, sjukare patienter kräver också mer tid, fler åtgärder på akuten och fler platser på sjukhuset, konstaterar Anette Hein.

Det händer att larm pågår på samtliga fyra larmrum, så att nästa larm får omhändertas i korridor eller på vanlig avlastningsplats. Anette Hein, överläkare anestesi och intensivvård vid Danderyds sjukhus och ordförande vid Danderyds läkarförening. 

Sedan NKS med sitt förändrade uppdrag under de senaste månaderna har dirigerat patienter mot akutmottagningen vid Danderyds sjukhus har antalet larm, alltså patienter som kräver mottagande på akutrum av hela larmteam, ökat med omkring 25 procent, berättar hon för Sjukhusläkaren.

Ett larm binder 1-3 läkare, en eller ett par sjuksköterskor och dessutom en eller två undersköterskor. Personal, som under de 30-120 minuter som det tar att hantera ett larm binds upp och inte kan arbeta med något annat.

Under ett dygn hade akutmottagningen 33 larm och dygnet därpå 30 larm, berättar Anette Hein. Den viktade arbetsbelastningen på akuten vid Danderyds sjukhus ökade under augusti månad i år med 38 procent jämfört med samma period under föregående år.

”Det händer att larm pågår på samtliga fyra larmrum, så att nästa larm får omhändertas i korridor eller på vanlig avlastningsplats”, uppger Anette Hein i sitt mailsvar till Sjukhusläkaren.

Tidigare i år anmälde också Vårdförbundet Danderyds sjukhus till Arbetsmiljöverket, efter att många anställda under sommaren arbetat 15-timmarspass, fått sina lunchraster indragna och haft svårt att hinna med patienterna.

Enligt Johan Bratt har man dock skapat en viss beredskap vid Danderyds sjukhus i samband med införandet av NKS intensivakut. För att jämna ut trycket på akutmottagningarna har man exempelvis omdirigerat en del av ambulanstrafiken från Danderyds sjukhus till Karolinska sjukhuset i Solna.

Även vid akutmottagningen vid Capio S:t Görans sjukhus har antalet patienter ökat med fem procent de senaste åren och flödet fortsätter att öka, uppger Lennart Wennerström, chefläkare och vice VD på sjukhuset, för Sjukhusläkaren.

Också här är det framför allt andelen ”tyngre” patienter i behov av inläggning på sjukhuset som ökar, som medicinpatienter och kirurgipatienter, medan ortopedpatienterna däremot minskat på grund av avlastning från närakuten i Haga, menar han.

Totalt ökade andelen patienter vid akutmottagningen med 15 procent i juli, jämfört med samma period i fjol och med 10 procent i augusti. När det gäller medicinpatienter rör det sig om en ökning med 20 procent i juli och 18 i augusti.

En förklaring tillökningen är enligt Lennart Wennerström att även patienter från Danderyds sjukhus och Södersjukhuset styrs mot Sankt Göran.

Vad gör ni för att möta det ökade trycket?

– Vi försöker anpassa resurserna på akutmottagningen efter detta med fler vårdlag, som försöker ta hand om fler. Capio S:t Göran har som flera andra sjukhus problem med brist på vårdplatser, men här är orsaken inte personalbrist utan brist på rent fysiska vårdplatser, uppger Lennart Wennerström.

Den ombyggnad som sker av sjukhuset kommer att innebära fler vårdplatser först år 2021, då sjukhuset ska få upp till 96 fler platser.

– Samtidigt går bygglovet för våra tillgängliga vårdplatser i paviljongerna ut, så det är svårt att säga hur många fler vårdplatser vi i själva verket får framöver, säger Lennart Wennerström.

Också vid akutmottagningen vid Sankt Görans sjukhus förekommer det att patienter hänvisas tillbaka från närakut till akutmottagningen, medger han, men uppger att man i så fall alltid tar hand om patienter, även i de fall de enligt hänvisningsstödet hör till närakuten.

– Om en patient väl har hänvisats hit men egentligen hör till närakut, bollar vi inte den patienten vidare, säger Lennart Wennerström, som dock gärna skulle se en närakut som ligger närmare sjukhuset än närakuten vid Haga Norra.

Planen på en närakut vid Sabbatsbergs sjukhus, övergavs dock tidigare i år. Lokalerna vid Sabbatsbergs sjukhus ska nämligen stamrenoveras och står färdiga först år 2020.

– Lokalerna var i sämre skick än vi visste från början, konstaterar Anna Ingmanson, avdelningschef Närsjukvården vid Stockholms läns landsting, till Sjukhusläkaren.

Tomten vid sjukhuset är för närvarande mycket av en byggarbetsplats och hittills har man inte anvisat till någon annan lokal i närheten.
En närakut på sjukhusområdet skulle i så fall dessutom tvingas bygga upp en egen röntgenavdelning, eftersom den rent avtalsmässigt inte kan använda sig av den röntgenavdelning som redan finns på Sankt Görans sjukhus. Och ett krav på närakuterna är just att de ska ha en röntgenavdelning.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har nu gett hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att upphandla om en närakut som ligger relativt nära Sankt Görans sjukhus.