Ojämlikt i vården av sömnapné
Nyheter
Väntetiderna för en utredning av sömnapné skiljer sig stort på olika håll i landet. Kvinnor får också i snitt vänta cirka 10 procent längre än män på en utredning.
Det är ny statistik från Svenska Sömnapnéregistret Sesar som visar på ojämlikheter i väntetiderna på att få en utredning om sömnapné, andningsuppehåll i sömnen. Medianväntetiden på vissa enheter är 50-60 dagar, medan andra enheter kan ha medianväntetider på över ett år.
”Hälften får utredning inom 90 dagar. En tredjedel får det inom 60 dagar. I många fall uppfylls alltså inte vårdgarantin. Kvinnor väntar dessutom i snitt cirka tio procent längre än män” säger Ludger Grote, docent och överläkare vid sömnmedicinsk avdelning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och medlem i Svenska Sömnapnéregistrets styrgrupp i en kommentar.
Betydande obstruktiv sömnapné har rapporterats hos cirka 10 procent av kvinnorna och 20 procent av männen i åldern 30-60 år. Statistiken från sömnapnéregistret visar också på flera skillnader mellan könen, inte bara när det gäller väntetiderna där kvinnor i snitt får vänta 10 procent längre tid än manliga patienter. Andelen samsjuklighet är också större hos kvinnor oavsett om det gäller mild, måttlig eller uttalad sömnapné.
”Detta är ett oväntat fynd som vi tycker ska uppmärksammas. Många tror kanske att det skulle vara tvärtom, att männen skulle ha en större samsjuklighet. Det kan ha sin förklaring i att kardiovaskulära sjukdomar ofta förknippas med sömnapné och de drabbar män i något högre utsträckning än kvinnor. Men man glömmer att kvinnor har nästan dubbelt så hög sjuklighet i psykiatriska sjukdomar och lungsjukdomar. Totalsjukligheten är därmed högre hos kvinnor än hos män” säger Ludger Grote.
En tredjedel av den behandling som rekommenderas utgörs av bettskenor, och två tredjedelar är så kallad CPAP, kontinuerlig övertrycksbehandling där patienten sover med en mask eller näskudde som genom en slang och en kompressor skapar ett lätt lufttryck för att hålla de övre luftvägarna öppna. Även här märks en skillnad mellan könen. Vid samma apnésvårighetsgrad, samsjuklighet, ålder och BMI har kvinnor en lägre chans att få behandlas med CPAP.
”Även här syns alltså tydliga könsskillnader” säger Ludger Grote.
