Ögonsjukvården slår rekord i kataraktoperationer
De tecken som Mats Lundström refererar till är att medelåldern bland de opererade sjunker, synskärpan har förbättrats och skillnaden mellan könen har planat ut. Ju äldre patienterna är desto fler är kvinnorna. Men Mats Lundström poängterar samtidigt att patienterna fortfarande får vänta även om kötiderna har kortats. De senaste tre åren har kötiderna i genomsnitt legat på 1,5-2 månader mot tidigare sex månader.
Att vi får allt fler äldre människor i Sverige gör att många förväntar sig en kraftig ökning av antalet kataraktoperationer. Men Mats Lundström menar att det är svårt att förutse effekterna av åldergruppernas förändringar.
– I dag kan vi operera patienter redan när de insjuknar. Det innebär att vi har ett ökande antal äldre som redan har opererats, konstaterar han.
Dagens höga operationsfrekvens kan därför göra att den förväntade kraftiga ökningen kommer betydligt senare än väntat.
Kataraktregistret ger bra kontroll
Med hjälp av det nationella kataraktregistret som startade i januari 1992 har ögonsjukvården i Sverige bra kontroll över vilken effekt olika åtgärder får, både vad det gäller väntetider och operationsutfall. Något som skulle ha varit svårt att se för den enskilda kliniken eller landstinget. Ett tydligt exempel är det snabba genomslaget för profylaktisk antibiotika i samband med kataraktoperationer.
– 1998-99 kunde vi, genom registret, visa att antibiotikan minskade antalet svåra infektioner i ögongloben till mer än hälften, berättar Mats Lundström.
Genom att sprida informationen vid nationella möten och via användarna av registret fick behandlingen ett snabbt genomslag.
– Det har inneburit att flera hundra patienter hittills har undgått att bli blinda, konstaterar Mats Lundström.
Via registret har man också följt hur vårdgarantin påverkat operationsfrekvensen.
Kortare operationsköer
Kataraktregistret bildades i samband med den första vårdgarantin och gällde just grå starr. Fram till 1995, när vårdgarantin upphörde, kunde man via registret se hur operationsköerna kortades. Den nya vårdgarantin som kom 2005 fick också den kraftigt genomslag och minskade köerna igen.
Sedan 2003 är kataraktregistret en del av EyeNet Sweden som är ett registercentrum som stöds av SKL. EyeNet Sweden driver i dag tio kvalitetsregister varav fyra handlar om ögonsjukvård. Här finns också kvalitetsregister för trauma, tandvård och neuropsykiatri.
– EyeNet Sweden hjälper andra professioner när de vill starta ett nationellt kvalitetsregister, berättar Mats Lundström.
Det innebär bland annat att man tillhandahåller expertis i registerkunskap, statistik, epidemiologi och förbättringskunskap.
– Vi hjälper också till med driften och den tekniska lösningen, diskuterar idéer, syfte och vad man vill ha ut av registret, berättar Mats Lundström.
