• 27 april 2011
• 1
• AV: Eva Nordin

Det var i april 2008 som politiker beslutade att inrätta en särskild förvaltning, Nya Karolinska Solna (NKS) direkt under den politiska landstingsledningen i Stockholm. Chef för förvaltningen är Lennart Persson. Han har tidigare varit verksam som specialistläkare och professor i neurokirurgi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

– Vår rapport är en av flera rapporter som rör den framtida hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting. Mycket av det vi arbetar med har hittills handlat om byggnation, upphandlingar och planering kring själva sjukhuset. Det är ett steg i många led, vår senaste rapport handlar om vilken verksamhetsinriktning sjukhuset ska ha, säger Lennart Persson.

Stora visioner

Visionen för det Nya Karolinska Universitetssjukhuset i Solna siktar högt. Om drygt fem år då det nya sjukhuset invigs förväntas det vara av världsklass och ett av världens främsta centrum för life-science, det vill säga forskning, utveckling och innovation inom läkemedelsområdet, biomedicin, bioteknik och medicinteknik.

Men det är mycket arbete och många beslut kvar innan alla delar är på plats. Och det är flera parter inblandade, vilket innebär att kompromisserna sannolikt blir många.

Tematisk organisation

– Det som är beslutat i landstinget redan förra året är att det ska finnas en tematisk organisation av patientvården på NKS.

Om vi exempelvis tar en cancerpatient som behöver den högspecialiserade vården, är tanken att invärtesmedicinare, onkologer, kirurger, bild- och funktionsmedicinare och andra inblandade ska samlas runt patienten och planera vården tillsammans. Arbetssättet gör att patienterna slipper flytta runt och remitteras mellan olika specialiteter, säger Lennart Persson.

Patientvården på NKS föreslås vara organiserad utifrån sex kärn- eller temaområden. Det finns redan idag många goda exempel på tematiska organisationer som fungerar som förebilder, menar Lennart Persson.

– Astrid Lindgrens barnsjukhus eller Drottning Silvias barnsjukhus är bägge tematiska organisationer som utgår ifrån barnens omvårdnadsbehov. Jag var också med och byggde upp neurocentrum i Uppsala där vi skapade tematiska grupper inom neurosjukvården. Vi har många goda erfarenheter från både Sverige och även internationellt som vi kan dra lärdom av.
På NKS föreslås ett barnsjukhus med mindre bassjukvård än vad som finns på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Cirka 20 procent av slutenvårdsresurserna reserverar man för barnsjukvården på NKS:

– Vi tror mycket på en samverkan mellan barn- och vuxenvård, särskilt när det gäller forskning. Dessutom har vi fler barn som överlever svåra sjukdomar och når vuxen ålder. Det är därför angeläget att barn- och vuxenvården ligger nära varandra för att stimulera till samarbete, säger Lennart Persson.

Osäkert om det ska finnas kliniker

Om det fortfarande ska finnas kliniker på NKS är fortfarande inte beslutat, inte heller hur ledningen och styrningen av de olika verksamheterna ska se ut. Det arbetet har inte startat ännu.

– Så vitt jag kan bedöma kommer läkare även fortsättningsvis att vara organiserade i kliniker som har sin grund i läkarnas specialiteter, den stora förändringen är att den fysiska miljön kommer att underlätta för olika specialiteter att arbeta nära tillsammans.

Jag tror att läkare och många andra kommer att uppleva att organisationen av patientvården stämmer bättre överens med hur man arbetar idag. Även läkarnas roll och ansvar för den medicinska verksamheten kommer att bli tydligare och underlättas med en mer patientorienterad organisation, säger Lennart Persson.

I dag, menar han, finns det många exempel på organisationer där olika klinikspecialiteter är inordnade i divisioner, men som inte har så mycket samarbete med varandra.

Ska styras av flera professioner

Organisationen föreslås vara en matrisorganisation. Det medicinska ledarskapet kommer även fortsättningsvis att vara starkt knutet till forskningsutbildade läkare, men även forskningsutbildade sjuksköterskor och paramedicinare kommer att vara chefer på det nya sjukhuset.

– Olika professioner måste komma fram. När det gäller omvårdnad så är det helt naturligt att sjuksköterskor kommer att ha chefspositioner även i framtiden.

– Förhoppningen är också att den administrativa bördan ska minska och att förutsättningarna för forskning och utveckling kommer att underlättas i och med att forskningen runt patienten inte följer några klinikgränser. Huvudskälet till att NKS byggs intill Karolinska Institutets Campus i Solna är att underlätta samverkan mellan forskning, utveckling, utbildning och sjukvård, säger Lennart Persson.

I första hand svåra multidisciplinära fall

När det gäller den akuta verksamheten är förslaget att dra ned på den och i första hand ta emot svårare multidisciplinära fall, som kräver tillgång till team med olika specialister och avancerad utrustning.

– Vårt förslag är att NKS inte ska ha ett eget upptagningsområde för alla typer av akuta patienter, utan i första hand hjälpa svårt sjuka patienter. Alla patienter som kommer till ett sjukhus ska naturligtvis bli omhändertagna, men om det startas närakuter kommer sannolikt fler patienter tycka att det är enklare att söka sig dit, säger Lennart Persson.

Politikerna redan på väg att backa

Stora delar av de förslag som presenterades i början av april tycks dock redan vara överspelade. Enligt Torbjörn Rosdahl (m), finanslandstingsråd i Stockholm (bilden) kommer man inte att följa alla förslagen i NKS rapport om verksamhetsinriktning för det nya sjukhuset.

– Det är bara en av många delrapporter, den är välskriven och följer direktiven. Men vi kommer till exempel inte att koncentrera all högspecialiserad vård till Solna, den kommer att finnas kvar även på Huddinge. Där finns världsledande forskning i bland annat regenerativ medicin.

– Ett annat skäl är det måste finnas en verksamhet på Huddinge som gör det möjligt för kandidater att följa patienter längre än de 2 till 3 vårddagar som är genomsnittet på NKS. Man skulle slå undan fötterna för Karolinska Institutet som utbildar 70 procent av sina läkare på Huddinge, säger Torbjörn Rosdahl.

Även förslaget om en kraftig begräsning av akutsjukvården förkastas.
– Det ska vara ett öppet sjukhus. Vi behöver akutplatserna och vi vill ha full kapacitet.

Beslut om inriktning i juni

I juni ska ett formellt beslut fattas om verksamhetsinriktningen. I september hoppas Torbjörn Rosdahl att ett besked ska kunna lämnas om hur organisationen ska se ut.

Sjukhuset som kostar cirka 14, 5 miljarder att bygga öppnar för de första patienterna under 2016 och ska vara helt färdigställt hösten 2017.

Fakta: NKS
NKS planeras för totalt cirka 600 slutenvårdsplatser: 400 enkelrum, 130 intensiv- och intermediärvårdsplatser och 75 postoperationsplatser. Det ska även finnas 100 dagvårdsplatser och 100 patienthotellplatser, totalt alltså cirka 800 sängar.

De byggnader som idag brukas av Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, kommer inte att användas för landstingets universitetssjukvård då NKS har öppnat.

Enligt planen ska området omvandlas till stadsmiljö med blandat innehåll. Utöver kommersiella lokaler med kontor, forskning och vård planeras också för byggandet av en stor andel lägenheter.
Vad som sker med de olika byggnaderna; försäljning, ombyggnation eller rivning ska utredas av landstinget. Nuvarande huvudbyggnad samt Eugeniahemmet är byggnadsminnesmärkta och ska bevaras som byggnader, men för andra ändamål än idag.

Nya Karolinska Solna kommer sannolikt att ha en särskild medicinsk profil, men vilken det blir är ännu inte beslutat. Inte heller vilka verksamhetsområden som kommer att förläggas till Solna respektive Huddinge, eller vilka specialområden som andra universitetssjukhus ska ansvara för.