Nyhet

OECD:s databas blandar ojämförbar statistik

Statistik från OECD låter stort och strukturerat. Men stämmer det när det gäller medicinska data och väntetider inom sjukvården? Sjukhusläkaren har gått igenom OECD:s databas för vänte­tider inom sjukvården och intervjuat ekonomen Gaetan Lafortune som är huvudansvarig för databasen. En databas som medlemsländer fyllt med äpplen och päron i en salig röra.

I en artikelserie i fyra delar visar Sjukhusläkaren att väntetider mäts och rapporteras olika i olika länder i Europa.

Sjukhusläkarens granskning visar att OECD:s väntetidsdatabas, som sköts av ekonomer i stort sett utan inblandning av läkarprofessionen, är en mycket liten databas.
I databasen finns bara sju operativa ingrepp som grund för att jämföra OECD:s medlemsstaters väntetider.
Grå starr, ballongvidgning i krans­­­­­
kärlen (PTCA) , bypass-operationer (CABG), prostatektomi, borttagande av livmoder, protesoperation knä och protesoperation höft.

Det är allt.

Av OECD:s 36 medlemsstater rapporterar­­­ bara cirka hälften in väntetider till OECD och av dem är det flera som endast har statistik för någa få av de sju operativa ingrepp som ingår i databasen.

OECD har ingen strukturerad kvalitetskontroll av läkarprofessionen som säkerställer att medlemsstaternas statistik är jämförbar.

SKL:s statistik var ren bluff

I ett mejl till Sjukhusäkaren svarar databasens huvudansvarige, ekonomen Gaetan Lafortune, att inom OECD:s hälso­division finns några läkar­utbildade, men att man ”inte nödvändigtvis involverar dem i processen därför att man bara behöver tydlig information från länderna hur väntetiderna mäts”.

I stort sett består kvalitetskontrollen av medlemsstaternas ”själv­kontroll”, där OECD förutsätter att länderna lämnar korrekt information som följer OECD:s efterfrågade definitioner och medicinska diagnoskoder.

Granskningen visar att inga länder klarar detta. Idag är databasen fylld med äpplen och päron i en salig röra.

Om länderna saknar eller har avvikande statistik från OECD:s definitioner ska de i sina rapporter ange vad som avviker och OECD ska då markera avvikelsen med ett D (difference in methodology), E (estimated value) eller P (provisional value) i databasen. Vad som avviker ska vara utförligare beskrivet i ett pdf-dokument som kan laddas ner.
Men här råder mindre kaos. Vissa länder hänvisar endast med länkar till dokument på det egna språket, andra är mer precisa.

I databasen kryllar det av avvikelser  som flaggats och som inte flaggats med ett D, E, eller P, både när det gäller hur länderna mäter väntetider och vad som faktiskt mäts.

I databasen har OECD också släppt igenom mängder av otydliga formuleringar­­ som är omöjliga att uttolka, till och med för databasens ansvariga. Ett exempel är Finlands beskrivning av hur landet mäter sina väntetider där det kort och gott står att man ”beräknat väntetiderna för all elektiv kirurgi utifrån känd information om väntetider”.

Vad det betyder kan Gaetan Lafortune, huvudansvarig för databasen, inte svara på när Sjukhusläkaren intervjuar honom. Det visar sig också att när vi vill ha klarlägganden om hur de länder SKL jämfört Sverige med så kan han inte ge oss några besked om det heller. (Se nästa uppslag).

I SKL:s väntetidsindex jämförs Sveriges väntetider med Nederländernas, Danmarks, Norges, Italiens, Finlands, Storbritanniens, Spaniens och Portugals. Bara bland dessa länder finns en  uppsjö av olika sätt att mäta väntetider och otydliga beskrivningar hur länderna mäter.

För att reda ut begreppen ställde Sjukhusläkaren en rad frågor i mejl och intervjuade den 3 juli Gaetan Lafortune, huvudansvarig för databasen, som borde kunna ge tydliga svar.
Av de länder som SKL jämfört Sveriges väntetider med var det den 3 juli endast Norge som flaggats med ett D som betyder att landet mäter väntetider på ett sätt som avviker från OECD:s efterfrågade definition.

Danmark
Danmark mäter väntetider som Norge, från det att remissen kommer in till specialistsjukvården, så vi ställer frågan till Gaetan Lafortune varför det inte framgår i databasen och varför inte Danmark flaggats med ett D.
Först ställer han sig frågande till påståendet och ber att få återkomma med ett svar.
I ett mejl svarar han senare att om det visar sig att Danmark också använder en bredare definition än OECD:s efterfrågade, så kommer man även att flagga Danmark.
Den 5 juli två dagar efter vår intervju flaggas Danmarks rapportering som avvikande.

Finland
När Sjukhusläkaren ber om en förklaring på vad Finlands kryptiska formulering att ”väntetiderna beräknats utifrån känd information om väntetider” svarar Gaetan Lafortune att han inte vet, men återkommer senare med mejladressen till Finlands kontaktperson, Mika Gissler, som i ett mejl klargör efter att ha svarat på ett logistiskt exempel från Sjukhusläkaren att  Finland börjar mäta väntetiden då remissen behandlas och patienten sätts upp på en väntelista för ett första läkarbesök.
Vilket innebär att även Finland avviker från  OECD:s definition.
Tre dagar efter Sjukhusläkarens intervju med Gaetan Lafortune tydliggörs Finlands mätmetod, men markeras inte som en avvikande.

Spanien och Portugal
Hur Spanien och Portugal mäter sina väntetider är omöjligt att förstå utifrån ländernas beskrivningar i databasen.
Spaniens väntetider är uppskattade utifrån beräkningar av väntetider i 15 autonoma regioner och två autonoma städer vid en viss dag. När i vård­processen man börjar mäta väntetiden framgår inte.
Portugal anger att de data man rapporterar­­ är hämtade från sjukhusens ”operational systems” som är integrerade med den centrala databasen SIGLIC. För vidare information hänvisas till en länk till ett dokument på portugisiska. Det framgår inte från vilket startdatum väntetiderena är beräknade.
När vi ber Gaetan Lafortune klarlägga vad som gäller kan han inte ge något svar, men säger att han kan ta reda på det, men att det kommer att ta tid. Senare ger han beskedet att han inte kommer att kunna ge svar alls.
När Sjukhusläkaren ber om namn på OECD:s kontaktpersoner i Spanien och Portugal får vi beskedet att OECD inte lämnar ut dessa.

Storbritannien
Storbritannien (England, Skottland och Wales) uppger att man endast kan leverera data ”från specialistbedömning till operation på ”Storbritannien-nivå” och inte för de enskilda länderna.
Men i OECD:s databas är det omöjligt att utläsa hur Storbritannien fått ihop statistiken från England, Wales och Skottland och hur den överensstämmer med OECD:s efterfrågade definition. Storbritannien rapporterar även till OECD att man inte använder ICD-9-CM-koder som efterfrågas och att man inte kan få ihop någon exakt matchning till dessa.
När vi ställer frågan till Gaetan Lafortune svarar han att han  kan ge oss mejladressen till ekonomiprofessorn Luigi Siciliani som nog vet.
Luigi Siciliani har varit medförfattare till en rad OECD-rapporter, bland annat en OECD-rapport 2013 om att mäta och jämföra väntetider, ”Measuring and Comparing Health Care Waiting Times in OECD Countries”.
En rapport där en av huvudslut­satserna var att det råder avsevärda skillnader när det gäller hur medlemsstaterna mäter väntetider.
I rapporten framhölls även Nederländerna och Danmark som de länder där väntetiderna är kortast och att Danmark för de flesta diagnoser till och med har kortare väntetider än övriga länder trots att man enligt rapporten då var det enda landet som kunde leverera statistik för operativa ingrepp från det att remissen kom in till specialistsjukvården.
Men av Luigi Siciliani får vi inga  klara svar på våra frågor hur man fått ihop statistiken på ”Storbritannien-nivå” och vilka startdatum som gäller.
På vår begäran om namn på personer som kan förklara sammanvägningen får vi aldrig svar. Vi får en rad länkar till dokument om väntetider, bland annat hur England mäter sina väntetider.

England
England har ett mycket avancerat journalbaserat system där väntetiden för patienten mäts från “remiss till behandling” på specialitetsnivå. Tiden inkluderar undersökningar och tester och det finns ett detaljerad regelverk vilka dagar “väntetidsklockan ” ska ticka. Alltså långt ifrån OECD:s defintion.

Wales
Wales mäter den totala väntetiden mellan remiss från en allmänläkare eller annan praktiserande läkare och sjukhusbehandling vid NHS i Wales, vari även ingår den tid som tillbringats i väntan på konsultationer i öppenvård, diagnostiska tester, terapitjänster och intagningar till slutenvård eller endagsvård.
Som remissdag räknas den dag då remissmeddelandet tas emot av sjukhuset. Också långt ifrån OECD:s definition.

Skottland
Skottland mäter väntetider på ett helt annat sätt som inte fångar upp patientens hela väg genom vårdkedjan.

Nederländerna
Nederländerna som toppar SKL:s väntetidsindex är det land som kanske avviker mest från OECD:s definition. Trots detta flaggas inte landets statistik som avvikande i OECD:s databas mer än för prostatektomi och protesoperation knä och protesoperation höft
I sin rapport till OECD skriver Nederländerna att landets statistik grundar sig på de förväntade väntetider sjukhusen publicerar på sina hemsidor en gång i månaden och sedan  sammanställs av det privata analysföretaget Mediquest till ett nationell medelvärde för de aktuella operativa ingreppen. Alltså inte faktiska väntetider uppmätta från ett datum då patienten bedömts av specialist och satts upp på en väntelista.
Något som i och för sig inte behöver betyda att de förväntade väntetiderna i Nederländerna inte stämmer med de faktiska, de kan till och med vara kortare. Danmark har ett liknande nationellt system som Nederländerna som heter ”Mitsygehusvalg.dk” där patienter kan se förväntade väntetider till varje sjukhus och enligt Danmarks rapportör till OECD, Signe Marie Louise Schou Klausen på danska Sundhedsdtatastyresen, får patienterna i de flesta fall sin operation tidigare än den förväntade väntetiden.
Men för att göra säkra jämförelser med Nederländerna går det inte att hämta landets statistik rakt upp och ner  från OECD:s databas.
Nederländerna avviker även när det gäller de medicinska diagnoskoderna. Neder­länderna rapporterar att man inte använder OECD:s efterfrågade ICD-9-CM-koder alls, utan rapporterar väntetider enligt ”Diagnosis Treatment Combination (DBC)-koder” hämtade ur en databas med samma namn. Ett eget system av koder som inte specificeras i OECD:s databas. Dessa kombineras sedan ihop med Mediquests beräkningar av sjukhusen förväntade medelvänte­tider.

Läs alla delar i Sjukhusläkarens granskning: 

SKL:s statistik var ren bluff

SKL kontrollerade aldrig att statistiken var jämförbar

Sveriges inrapporterade operationer inte jämförbara med Norges och Danmarks

SKL bemöter kritiken om dålig statistik

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2018-05

Efter Sjukhusläkarens avslöjande-SKL:s rapport reviderad och publicerad på nytt- men med samma bristfälliga statistik som tidigare/Omstridd cancerbehandling lockar svenska patienter-och ges nu inom offentlig vård i Finland/ Porträttet: Fikru Maru lär sig på nytt vad frihet är/Ökat tryck på specialistutbildning för saudiska läkare i Skåne-Sjukhusläkaren möter tre av de saudiska läkarna/Transparenta prislistor ska bromsa kostnader för vård utomlands

Prenumerera